Eftersnack FBK-SAIK (3-4 efter straffar): Sur förlust med förvånansvärt god eftersmak

Surt! Jobbig förlust? Utan tvekan. Med 23 sekunder kvar av andra perioden ledde Färjestad med 3-0, efter mål i boxplay, och det blåste precis så där härligt i träna som det bara kan göra i Löfbergs Arena. Men en riktigt stark andraperiod, när Färjestad gav tvivlarna svar på tal, avslutades av ett viktigt Skellefteåmål och följdes av en tredjeperiod när det blev lite för ängsligt. Skellefteå kunde då gå ikapp för att sedan vinna på straffar. Men ser man bara lite längre än till att kvällen slutade med en ensam pinne för våra hjältar finns det en hel del bra saker att ta med sig från kvällens möte med de regerande svenska mästarna!

Leif Carlsson var lindrigt sagt sammanbiten när han äntrade pressrummet efter matchen. Han är, liksom resten av laget, väl medveten om de gångna dagarnas tidningsskriverier. Lägg till det pressen i att stolta starka Färjestad, inför kvällens omgång (låt gå i en haltande tabell), låg sist, och det stundtals haltande spel man uppvisat i mittzonen… Det är klart att en trepoängare mot uppskrivna Skellefteå hade fått tyst på förståsigpåarna och gett lite välbehövlig arbetsro.

”Jag tycker att vi tog många steg framåt idag, om man jämför med tidigare matcher.” konstaterade Carlsson inför ett ganska digert pressuppbåd. “Andra perioden är vår absolut bästa, när vi kommer ut och visar att vi vill bestämma därute. Det är inte så lätt att bestämma över Skellefteå, det är ett mycket bra hockeylag och det går fort därute! Vi hade sagt till oss själva att vi ville åka med i den hastigheten, och jag tycker att vi gör det både i första och framför allt i andra. I tredje perioden hamnar vi lite på hälarna, de får det här målet och vi blir helt enkelt lite rädda för att förlora. Vi vågar inte ha pucken som vi hade tidigare, vi vågar inte bestämma…”

Han fortsatte: “…men jag tycker ändå att vi kommer tillbaka lite i senare delen av tredje och även i sudden, så det finns många saker som är väldigt positiva för oss idag även om vi förlorar. Vi visar att vi kan spela jämnt med, just nu, Sveriges bästa lag. Det tycker jag är ett stort framsteg jämfört med de tidigare matcherna. Och där här med straffläggningen – har du inte medgång förlorar du sådana och har du medgång vinner du. Så är det bara. Nu gäller det att ta vara på det vi gjorde bra och jobba vidare. Ny match på lördag, och då ska vi komma ut som segrare ur den!”

På frågan om Carlsson ville nämna någon spelare lite speciellt lyfte han fram två backar: ”Jag tycker att Anton Grundel spelar ett väldigt bra, aggressivt backspel, tillsammans med  David Liffiton som spelar enkel ishockey därute. De gör ett heroiskt arbete i boxplay, och vi hade ju ett gäng sådana där Skellefteå huserade ganska friskt i vår zon… ”

David Liffiton (#36) hade mycket istid i kvällens match och fick beröm av Carlsson för sitt gedigna försvarsspel. Räcker det för att kanadensaren ska få stanna när korttidskontraktet går ut? Foto: Robin Angle/fbkbloggen

Carlsson var givetvis inte nöjd med att tappa en 3-0-ledning, om nu någon trodde det. Men samtidigt tyckte han att målen var frukt av tillfälliga, lite slumpartade situationer och individuella misstag snarare än dåligt spel av laget.

”3-1-målet kommer direkt efter ett boxplay, och det beror på ett individuellt misstag. Sådan kan man aldrig värja sig emot, men det är klart att vi hade velat gå av efter andra perioden med 3-0 i ledning. Nu blev det inte så, och istället fick Skellefteå energi av det… Det går fort därute när man möter Skellefteå, det kan bli så här då. Vid 3-2-målet har vi pucken under kontroll, och det blir en liten lättare knuff, Arell ramlar, och sedan får de ett överläge av det. Det är sådana marginaler som gör att det vinns eller förloras i hockeymatcher… Vid 3-3-målet såg jag inte riktigt vad som hände eftersom alla stod upp i båset. Men jag tror att vi hade pucken efter sargen, alldeles vid vårt bås, och så blev en av våra spelare av med klubban, Skellefteå vände spelet och det blev två mot en… Också ett läge som gärna uppstår om man är lite i motgång. Man givetvis kunna vinna matcherna när man leder med 3-0, men det sitter nog också lite i självförtroendet.”

Carlsson erkände att han är väl medveten om den kritik som riktats mot Färjestad i media under veckan:

”Givetvis ser ju vi vad som skrivs och sägs, och allt det här, men på den här nivån måste man försöka att slå det ifrån sig och gå till jobbet varje dag. Vi jobbar hela tiden på att bli bättre, och på att hitta sätt att vinna!”

Vad var det då som saknades i torsdagens match? Vad hade Färjestad behövt för att kunna stänga matchen och räkna hem tre poäng?

”Jag tror att det handlade lite om rädslan där”, analyserade Färjestadstränaren. “Det är en väldig skillnad att komma ut till tredje perioden med 3-0, så när de fick 3-1-målet blev vi lite försiktiga. Sedan, när de satsar allt på ett kort, lyckas de få ett andra mål, vilket ger dem ytterligare energi medan vi istället blir lite stressade. När de kvitterar blir det givetvis tufft för oss att komma tillbaka, mot ett så bra hockeylag som Skellefteå. Det tycker jag väl ändå att vi gör där mot slutet, men det räcker inte hela vägen idag. Men hockey handlar om att vinna bataljer därute, en mot en och två mot två, och hela tiden vinna matchen i matchen. Och, förutom spelsystemen och sådana saker, är det de små detaljerna som avgör varje match.”

Skellefteås Hans Wallson och Färjestads Leif Carlsson på presskonferensen 26/9 2013 Foto: Marie Angle/fbkbloggen

Skelleftåetränaren Hans Wallson hymlade inte med att han tyckte att Färjestad var bättre än hans eget lag under långa delar av matchen:

”Jag tycker att vi gör en okej förstaperiod, vi får med oss lite powerplay och skapar därför, tack vare det, lite mer än Färjestad. Andra perioden är det bara ett lag på banan, och det är definitivt inte vi! Jag tycker att Färjestad är riktigt bra i andra, kommer ut med bra fart och bra passningstempo, och vi får freda oss i 20 minuter, känns det som! Jag vill inte säga att det beror på att vi är dåliga, utan på att Färjestad är riktigt, riktigt bra i andra. Och de får det de förtjänar där med målen. Sedan sätter vi allt på ett kort där i sista, börjar chansa lite givetvis och försöker skapa tryck. Vi får tvåan, och känner kanske lite att Färjestad blev lite rädda att tappa poäng. Då börjar vi trycka allt vi har, och får trean också. Sedan, under sudden, tycker jag att Färjestad är bättre än oss i spel fyra mot fyra. Sedan hittar vi en väg att vinna på straffarna, det där är ju som det är.”

På frågan vilka spelare han ville lyfta fram sade Wallson:

“Jag tycker att Jimmy kliver fram och gör ettan där, och visar då att han är den ledande spelare han ska vara. Sedan tycker jag att Henke är bra, tar ju alla straffar dessutom.  Kul dessutom för Frögren att få komma hem och spela och då vinna…”

_ _ _

Tidningarna skriver som de vill, och givetvis hade det varit en skön signal med tre talande poäng mot topplaget Skellefteå. Men för oss som såg matchen, var ändå kvällens strafförlust ett rejält fall framåt. Laget uppvisade bra spel i samtliga spelformer, och även om boxplay redan tidigare sett bra ut var vi hundraprocentiga i den spelformen idag trots en del jobbiga utvisningar. Vi gjorde dessutom ett mål i spel i numerärt underläge.

Två mål i powerplay bådar också gott, och dessutom hade vi bättre fart och precision i de tidigare lite problematiska uppspelen. Kedjan med Görtz, Connolly och Berglund snurrade på bra, och de båda förstnämnda såg ut att vara på gång att hitta formen igen efter en tuff start i SHL. Görtz hade, förutom sitt läckra styrning till 2-0, också en klockren stolpträff, och han såg pigg, kreativ och rörlig ut i kvällens match. Connolly verkar ha tagit “bänkningen” på ett bra sätt och visade lite jävlar anamma i anfallszonen i kväll. Hillding fick göra ett, för honom, viktigt mål, och det var synd att han inte fick sätta sin straff! En av dem vi hoppas ska bidra med poäng, Lajunen, som haft en liten downperiod efter senaste landslagsuppdraget, stod för två assist. Och både Grundel och Liffiton imponerade även på mig genom stabilt backspel. De är kanske inte spelarna som får mest uppmärksamhet, men de gör ett bra jobb i det tysta!

När det gäller laget som helhet stod alltså främst andra perioden ut, och givetvis bådar det gott att vi, trots att en del experter redan dömt ut oss, spelar jämnt med det lag som pekas ut som favoriter till att ta guldet. Sedan är det ju inte helt ovanligt att vi spelar bättre mot bättre lag, det har vi sett förut.

Att vi sedan föll ihop lite i tredje perioden, när det smög in en viss ängslighet i laget, är inte heller särskilt konstigt. Hockeyspelare är människor precis som alla vi andra, och det är klart att det gärna blir lite krampaktigt när den hägrande, eftertraktade trepoängaren bara är några evighetslånga minuter bort. Straffläggningen är ganska symptomatisk: Färjestad har sannerligen inte haft det där lilla flytet så här långt in på säsongen, och man hade det inte idag heller.

Fast å andra sidan har jag det hellre i vår.

Connolly såg bra ut i kvällens match. Har petningen gjort gott? Kedjeformationen tillsammans med Görtz och Berglund såg bra ut! Foto: Robin Angle/fbkbloggen

 Matchfakta:

Färjestad–Skellefteå AIK 3–4 e str (0–0, 3–1, 0–2, 0–0, 0–1)

Andra perioden: 1–0 (6.38) Joakim Hillding (Ville Lajunen) spel fem mot tre, 2–0 (10.25) Max Görtz (Ville Lajunen, Shawn Belle), 3–0 (19.12) Rickard Wallin (Anders Bastiansen) spel fyra mot fem, 3–1 (19.38) Jimmie Ericsson (Erik Andersson, Henrik Karlsson) spel fem mot fyra.

Tredje perioden: 3–2 (7.42) Jimmie Ericsson (Joakim Lindström), 3–3 (10.26) Erik Forssell (Niclas Burström, Rasmus Edström).

Avgörande str: Melker Karlsson.

Skott: 29–37 (5–10, 15–12, 6–12, 3–2, 0–1).

Utv, Färjestad: 8×2. Skellefteå AIK: 6×2.

Domare: Thomas Andersson, Gävle, och Patrik Sjöberg, Gävle.

Publik: 5 401.