Intervju med Ted Belisle, amerikansk collegehockey-coach och rekryterare: “Vi försöker att tänka lite utanför boxen”
Efter J20-lagets match mot Frölunda i onsdags fick jag en intressant pratstund med Ted Belisle, assisterande coach för det amerikanska collegelaget BSU Beavers. Vi pratade om svenska spelare och collegehockey-spåret, skillnader mellan nordamerikansk och svensk hockey och vad som krävs för att lyckas “over there”.
37-årige kanadensaren Ted Belisle är inte bara assisterande coach i Minnesotabaserade Bemidji State Universitys hockeylag BSU Beavers. Han jobbar också med hela Europas som sitt arbetsfält, i sitt arbete med att hitta och rekrytera spelare till laget. När jag träffar honom på onsdagskvällen är han precis på väg att lämna Löfbergs Arena efter några intensiva dagar i Karlstad, för att bege sig hem till USA och helgens viktiga hemmamatch mot Alabama-Huntsville (som man för övrigt vann med 4-1).
För inte alltför länge sedan var det inte särskilt vanligt att man hörde talas om svenska hockeykillar på college i USA, men det håller på att ändras. Detroit-proffset Gustav Nyquist (University of Maine), Rangers Carl Hagelin (University of Michigan) och Viktor Stålberg i Nashville (University of Vermont) är några killar som har gått vägen via NCAA-ligan (National Collegiate Athletic Association) till NHL. NCAA-ligan är i sin tur indelad i olika divisioner, där antagningskraven är lite olika höga beroende på nivå. Men var ligger nivån, och vad gör collegehockey till en bra väg för en ung svensk talang? Och varför är svensk juniorhockey attraktiva jaktmarker för nordamerikanska rekryterare?
Många frågor. Så när jag nu springer på en representant för nordamerikansk hockey tvekar jag därför inte när jag får chansen att intervjua honom om hans syn på svensk hockey, dess utövare och eventuella skillnader/likheter mellan kontinenternas hockeytänk.
Först och främst, det känns som om det blir allt vanligare att unga svenska spelare åker över till USA och Kanada för att spela i College-ligorna. Stämmer det?
”Jag tror att det blir fler och fler. Givetvis har det faktum att några killar har lyckats den vägen hjälpt till att bana väg. Vi lever vi i en allt mer global värld, och killarna hör talas om spelare som via den här vägen har lyckats nå hela vägen till NHL samtidigt som de fått en utbildning vid sidan om. Och det är ju det som är så bra med NCAA, den ger möjlighet att spela hockey på en riktigt hög nivå samtidigt som man studerar.”
Hur fungerar de här programmen?
”Ekonomi, sportsadministration eller vad det nu är som man vill läsa kombineras med hockeyn, och jag tror att det är ganska unikt för USA att jobba på det här sättet. Även spelare utanför USA kan få stipendier, så kallade Atletic Scholarships, till detta. Det innebär rent praktiskt att vi betalar studieavgiften och andra skolavgifter, mat och husrum. I en del fall handlar det om ganska stora summor – hos oss till exempel 20.000 $ (ca 130.000 SEK) per läsår och hos andra skolor till och med ännu mer.”
Här i Sverige är visserligen högre studier gratis (för svenska studenter), men vi har inte riktigt samma möjlighet att kombinera högre studier med elitidrott. Åtminstone inte så organiserat som i USA med era collegeligor…
”Nej, det stämmer, och det är en fördel som vi lyfter fram. Våra spelare är ju för det mesta lite äldre än juniorer, även om vi har en del riktigt bra spelare i 18-årsåldern. Men åldersspannet ligger någonstans mellan 18 och 25.”
Vår Jack Connolly kommer ju just från från collegehockeyn, från Minnesota-Duluth, som finns och verkar i samma stat som Ted Belisle och hans BSU. Belisle känner väl till Jack, och minns hans framfart i collegeligan.
”Ja, Minnesota Duluth ligger två timmars resa österut från oss. Jack var en fantastisk spelare i college”, säger han med eftertryck. ”Helt fantastisk – som han dominerade där!”
Och ändå nappade inget NHL-lag?!
”Nej, det är ju det här med storleken som ligger honom i fatet…”
Jack har berättat för mig att Karlstad och Sverige påminner honom om hemmet i Minnesota, sett till naturen och så. Hur skulle du beskriva Minnesota och hockeyn där…
“Minnesota är en riktigt rolig plats, väldigt likt Skandinavien faktiskt, och det finns en massa Persson, Olssons och Jonssons där…”
Mm, det är för att halva Sverige flyttade ditt för sisådär hundra år sedan…
”Haha, ja det stämmer! Och det är också en riktig hockeystat, hockeyn är den största idrotten där och i vår liga ligger publiksnittet mellan 12.000 och, hos oss som har ett av de lägsta, 4.000 per match! Så det är ganska stort med tanke på att vi är en liten marknad.”
Om man ska försöka sig på att förklara det stora intresset, vilka faktorer ser du då?
”Vi har tv-avtal som täcker in hela delstaten, vi har tidningar som skriver en del och två radiokanaler som rapporterar. Intresset för collegesport är stort i hela USA, och i Minnesota är det just hockeyn som gäller. I Texas handlar allt om (amerikansk) fotboll, i Indiana är det basket – men hos oss är det hockeyn. Man ser upp till de här killarna och följer dem nära och engagerat.”
Ja, det är också en stor skillnad där ni har lyckats bättre. Här i Sverige är intresset för juniorligorna, som ju är det närmsta vi kommer er collegehockey, tyvärr ganska svalt trots den roliga hockey de ofta bjuder på! Det var inte så många (257 personer enligt officiella protokollet) på plats i arenan i kväll, och då var det ändå en hyfsat bra siffra enligt J20-tränaren Thomas Fröberg.
”Ja, men jag var här igår kväll och såg A-lagets match mot AIK. Nästan 8.000 på plats, och det var en riktigt bra match. Men vi tänker lite mer affärsmässigt på det, tror jag. Vi jobbar mycket med promotion, och försöker skapa en underhållande totalupplevelse runtomkring själva matchen.”
Jag har varit över till USA och kollat NHL-hockey några gånger. Det är en helt annan nivå på det mesta när det gäller den biten, tycker jag! Grunden utgörs givetvis av bra hockey, men helhetsintrycket bestående av allt runtomkring gör varje match till en stor upplevelse!
”Ja, det är där promotionen kommer in.” Han nickar. ”Den är en viktig del.”
_ _ _
Det är en konst, det där med promotion. Det handlar inte bara om en större medierapportering och PR-apparat. Det handlar också om försäljning, och är en balansgång mellan när både publik och sponsorer är nöjda och när publiken genomskådar och tycker att det känns konstlat och ogillar. Men i NHL navigerar man rätt och hamnar precis på rätt nivå: tydligt i samarbete med sponsorer men charmigt, tilltalande och med glimten i ögat. Eller är helt enkelt deras publik mer van och mindre ifrågasättande?
_ _ _
Vi lämnar den intressanta frågan och går vidare i intervjun. Ted Belisle får inte diskutera enskilda spelare, så säger NCAA:s regler, men jag frågar honom, rent generellt, vilka spelare som han ser som bra kandidater och som kan ha nytta av collegehockeyn?
”Jag tror att speciellt talangfulla unga spelare, en del kanske så kallade late bloomers, som av olika skäl inte blir upplockade av seniorlag kan ha stor nytta av att komma över och spela collegehockey. Då får de fyra års fortsatt utveckling av sina hockeykunskaper samtid som de får en utbildning som de kan falla tillbaka på. Efter college kan du, beroende på hur långt du kommit i din utveckling, antingen åka hem och fortsätta utvecklas eller, som en del faktiskt har gjort, stanna kvar och spela i NHL.”
Är det lättare att bli uppmärksammad av NHL-klubbarna om man befinner sig i Nordamerika, eller är det bara en myt?
”Tja, det är ju ett lite annat spel härborta, så det ger väl båda parterna möjlighet att se och förstå varandra.”
”Om du inte kan spela i SHL eller Allsvenskan, är det här ett bra alternativ. Och då får du ju alltså samtidigt en utbildning.”
En fördel som brukar lyftas fram är att spelarna vänjer sig vid liten rink…
”Ja, det stämmer. Men det finns faktiskt lag i vår liga som använder sig av den stora rinken (kallas i Nordamerika för ”Olympic Size”, min anm).”
Intressant! Varför?
”På grund av Miracle on Ice, 1980, faktiskt. Många ishallar byggdes i den vevan, och man inspirerades av den händelsen. Sedan anses det vara en fördel för träning inför landskamper, så landslagen brukar träna där ibland.”
Men ni har den lilla isytan hos er på BSU?
”Ja, det stämmer. Vi är väldigt inriktade på NHL, det var det vi utgick ifrån när vi byggde vår rink.”
Det här med att rekrytera spelare från Europa och Sverige, hur tänker ni kring det?
”Vi har faktiskt inga spelare från just Sverige just nu, och vi vill gärna ha några. Vi har ryska och slovakiska spelare i laget just nu, och jobbar aktivt i Europa för att rekrytera spelare. Ibland plockar vi över spelare så att de får prova på amerikansk juniorhockey, ibland kommer de direkt till college. Det finns flera olika vägar, men vi jobbar på att skapa så bra förutsättningar som möjligt för killarna och en bra kultur i laget. Det finns 60 lag i NCAA, och 60 lag betyder många platser att fylla. Vi försöker att tänka lite utanför boxen, och vi gillar tanken på en mix av amerikaner, kanadensare, Minnesota-bor, svenskar, ryssar… En mix helt enkelt, som vi tror är viktig för framgång.”
Vad är det, generellt, som lockar hos de svenska spelarna? Vad tillför de?
”Tekniken! De har bra teknik och de är bra skridskoåkare. De har en riktigt bra grundutbildning med sig från ungdomsåren, inte minst från hockeygymnasierna där de får bra skills-träning. Det händer faktiskt ganska ofta att vi kan få spelare med större tekniska färdigheter härifrån än vi kan få tag i hemma i USA! Med det inte sagt att vi inte har duktiga spelare hemma, men konkurrensen om dem är så stor. Men vi kan konstatera att när vi har fått tag i spelare härifrån, som passar in hos oss, då har det blivit väldigt bra!”
Vi har haft en hel del transatlanter i SHL under den gångna säsongen, och en ganska stor del av dem har haft svårt att etablera sig i den svenska högstaligan. Alla nordamerikanska spelare som jag har pratat med säger samma sak; att den svenska ligan håller högre klass än vad många hemma i USA/Kanada tror. Vad är din åsikt i den frågan? Kan det till och med vara så att SHL är lite underskattad?
”Jag kan ju inte svara för de professionella spelare som har valt att åka över, men… Men jag är själv uppvuxen i Kanada, och bor nu i USA… Vi tenderar att tänka lite innanför boxen, och förstår kanske inte, om vi inte får möjlighet att resa en del, hur bra hockeyn utanför Nordamerika är. Jag har haft turen att få resa en del och därigenom har jag sett så mycket svensk hockey, såväl SHL som Allsvenskan, att det har gjort mig medveten om hur bra både ligorna och spelarna är. Ta förra året, när jag var här på rekryteringsresa: En av våra före detta spelare, NHL-spelaren Matthew Read (Philadelphia Flyers-spelaren, som här kanske är mer känd som Matt Read, min anm) spelade i Södertälje under lockouten. Jag var över och hälsade på honom, och till och med han sa att hockeyn här är riktigt, riktigt bra! Det hade han nog aldrig insett om han inte hade kommit hit, och han är en NHL-spelare – och en duktig sådan dessutom! Så det är nog först när de kommer hit som de förstår hur teknisk och bra svensk hockey är!”
”Sedan, om det handlar om underskattning… Kanske, men det handlar nog mer om att det för många är deras första resa till Europa! De har helt enkelt ingen aning!”
Sedan är det förstås en omställning med den stora isytan…
”Självklart väger det också in. Den ställer också lite andra krav när det gäller de tekniska färdigheterna.”
Till sist, det är ett stort steg för en ung svensk kille… och kanske tjej också… att ta steget över Atlanten? Vad krävs och vad vill ni se hos spelarna för att de ska lyckas?
”Killar OCH tjejer, vi har ett tjejlag också, även om inte just jag är inkopplad på det. Men förutom talangen, de tekniska färdigheterna, som givetvis är det första vi tittar på, handlar det om mognad. Dessutom är det viktigt för oss att eleven har bra betyg. De måste inte vara höga, men de ska vara bra.”
Intressant! Varför är det viktigt?
”Framför allt för att det är väldigt krävande att spela hockey och studera på heltid samtidigt. Du måste ha förmågan att organisera dina dagar, vara mogen nog att klara av att bege dig till skolan klockan 8.00 varje morgon, träna på eftermiddagen och sedan gå tillbaka till skolan och sedan fys på kvällen. Vi har samma upplägg som de professionella spelarna när det gäller träningen, och på det lägger vi dessutom skolarbetet.”
Så det handlar mycket om karaktär?
”Helt klart! Det är nog, efter talangen då, det viktigaste. Karaktär, mognad och bra betyg.”