Krönika: De största kraven kommer inifrån – damerna steppar upp till utmaningen

Sköna styrkebesked igår när Färjestadsfamiljen vann sina matcher – såväl herrarna som J20 och damerna. Min matchrapport från damernas första möte (av helgens två) med Sveg hittar ni som vanligt på Färjestads hemsida. I den här krönikan vill jag dela med mig utav den härlig känsla som jag fick med mig efter snacket med tränare Wilhelmsson igår och mina tankar om tjejernas utveckling och utmaningar så här långt in på säsongen.

Vi vet alla förutsättningarna. Jag har skrivit om dem förut, och det undgår nog inte någon vilka skilda världar damhockeyspelarna och herrhockeyspelarna lever i. Lägg därtill att Färjestads superfärska damlag är ett projekt som ska bära frukt först i ett längre perspektiv. Till skillnad från Djurgården, där en storsponsor gått in och möjliggjort att man har kunnat värva landslagsspelare och kan erbjuda jobb och annat för att säkerställa tjejernas satsning, har Färjestad valt att börja där man står och bygga på sikt.

Visst är det kul att se att lag runt om i Sverige äntligen får upp ögonen för damhockey och vågar satsa. För att få damhockeyn att utvecklas krävs investeringar som gör att tjejerna kan satsa tidigare, hårdare och längre. Hur ska vi annars kunna få den bredd som behövs för att få spetsen vi vill ha?

Inget konstigt – det har inget med könet att göra. Se till exempel hur herrhockeyns fysik och spel har förbättrats sedan de slapp att ha ett krävande dagtidsjobb ovanpå all träning och i takt med att satsningen blivit både bredare och tidigare.

24-åriga Lagkaptenen Sara Kask och de andra mer rutinerade spelarna drar ett stort lass i satsningen. Foto: Joakim Angle/fbkbloggen

Färjestads damer har representerat klubben i ungefär ett halvår. Stommen kommer från Skåre, men några nyförvärv har man tillkommit. Igår gjorde till exempel 15-åriga backen Hanna Johnsson (Kristinehamns HT) debut för föreningen efter att hennes tidigare sportchef tipsat Färjestad om hennes kvaliteter. Precis så bygger man ett lag för framtiden. Lokala talanger sugs upp och förhoppningsvis kan också tjejerna bli de förebilder som behövs för att fler små framtidsspelare ska se potentialen och våga satsa på en framtid inom hockey. För även om FBK Dam har både talangen och viljan behöver man få in fler spelare för att inte vara så känsliga för sjukdom, skador och frånvaro för jobb och utbildning.

Mot toppkonkurrenten Sandviken kämpade sig tjejerna heroiskt till seger, trots att man bara hade fyra backar och totalt 13 utespelare och en målvakt med sig. Men i det långa loppet, inte minst i den högsta serien, fungerar det förstås inte.

Bredd och spets går som bekant hand i hand.

Jag har följt damerna så mycket jag bara hinner sedan is-säsongen drog igång och den utveckling tjejerna haft (och fortfarande har) är påtaglig och fantastisk att se. Fortfarande smittas man av den spelglädje tjejerna visar – där det är högt i tak och aldrig långt till skratt – men den kombineras med ett helt annat jävlar-anamma och ett fokus än det vi såg i inledningen. Även spelet har höjts rejält i den nya omgivningen, med experthjälp från tränarna, till exempel föreningens målvaktstränare Jonathan Höjd, och andra i föreningen. Men grunden till allt är trots allt tjejerna själva.

Kecke konstaterade att målvakterna Sophia Jiglind och Linda Glädt gjort stora framsteg tillsammans med målvaktstränaren Jonathan Höjd. Foto: Marie Angle/fbkbloggen

Tjejerna har steppat upp till utmaningen helt enkelt. Och det är häftigt att få följa den här resan som tjejerna just har påbörjat.

Serieledare. Obesegrade. Man hymlar inte om att kvalserien till riksserien är ett mål, trots att alla runtomkring gör allt för att tona ned förväntningarna.

Och givetvis ska vi ha klart för oss att riksserien, landets högsta serie, är ett stort steg. Inte bara sportsligt, utan också ekonomiskt och organisatoriskt. Vi pratar också om ett gäng unga tjejer som, vid sidan om hockeyn, har fullt upp med skola och jobb och som relativt nyss kastats in i satsningen. Man måste sätta ett realistiskt, rättvist tidsschema för såväl spelarna som laget. Från föreningens sida handlar det om att bygga för att på sikt få ett lag som har både musklerna och det breda underlag av spelare som krävs för att inte bara gå upp utan också hålla sig kvar och etablera sig i högstaserien.

Men, och det vill jag poängtera, det stora intresse jag möter bland nyfikna Färjestadsfans är inte villkorat till vilken serie damerna spelar i. Fansen är stolta över satsningen och över tjejerna, medvetna om läget och 100 % stöttande oavsett vad. Det handlar nog mer om att tjejerna och deras passion för sporten lockar fram den där genuina känslan alla sportälskare vill se. Folkrörelsetanken.

Nej, de högsta kraven kommer nog faktiskt från tjejerna själva. Tillsammans med tränarna Kecke, Jan Labraaten och Anton Karlsson har de satt upp olika mål, och kvalseriespel är alltså ett av dem. Igår, när jag ringde Kecke efter en på pappret övertygande 7-1-seger, berättade han att såväl tränarna som tjejerna var riktigt missnöjda med sin prestation inför tredje perioden trots att laget ledde med 4-1. Det berodde på slarv, på att man sökte för flashiga pass och spelade allmänt svårt på ett sätt som gjorde att man bjöd motståndarna på chanser.

“Det handlar inte bara om att vinna matcher”, konstaterade Färjestadstränaren. “Siffrorna spelar egentligen ingen roll, det är insatsen bakom som är viktigast. Vi måste förbereda oss inför våren. Vill vi spela kval, som är ett stort mål för oss, måste vi vara redo och visa att vi är villiga att göra det som krävs.”

Fredrik “Kecke” Wilhelmsson, huvudcoach för FBK Dam Foto: Joakim Angle/fbkbloggen

Inför tredje perioden låste tjejerna in sig i omklädningsrummet och hade ett snack. Tränarna vaskade om i femmorna för att sända sin signal. Och tjejerna svarade upp, tog på sig blåstället och visade vart skåpet skulle stå.

3-0 skrevs periodsiffrorna till i tredje. Damerna är fortfarande obesegrade och leder (en något haltande) serietabell före de förmodade toppkonkurrenterna Leksand 2 och Sandviken. Sedan är siffrorna, precis som Kecke konstaterade, oväsentliga. Det viktiga var att tjejerna tog till sig av väckarklockan, och steppade upp och visade på både lagmoral och individuell vilja.

Nu gäller det att fortsätta gnugga på. Gå ut till varje match som om hela ens existens hänger på en seger. Att se varje match som en förberedelse inför det som komma skall, även dagar när motståndet kanske inte riktigt är i paritet. Det är lätt att tro att allt är frid och fröjd för lag som vinner. Men i hockeyns värld, där motivation slår klass de allra flesta dagar i veckan, är detta förstås en tuff mental utmaning.

Igår visade tjejerna att de vet vad som krävs och är beredda att göra sin del.

I skrivande stund har det precis varit nedsläpp i dagens returmöte i Svegs ishall.

Hur det går i den bataljen, och om tjejerna tar vid där man slutade igår, läser du om på Färjestads hemsida under kvällen.

Emelie Johansson, Julia Martinsson och Alexandra Skoog producerade tillsammans 8 poäng (5+3) igår. Blir det fler poäng idag? Foto: Marie Angle/fbkbloggen

Följ damerna på deras egen hemsida. Mer om spelschemat och tabellen hittar ni här.