Eftersnack och summering: En vinst, en förlust, några viktiga lärdomar och en hockey med mersmak

Fullmatat eftersnack med summering av helgens båda matcher, intervju med tränarna samt med en av isens giganter, Julia Petterson. Den 19-åriga centern är historisk som den första tjej någonsin som har tagit plats i ett pojklag i Färjestad, och nu fortsätter hon att skapa historia tillsammans med resten av tjejerna. Dessutom bjuder vi på ett knippe bilder som sammanfattar en på det hela taget riktigt lyckad helg med publikrekord och underhållande hockey.

Det har varit en intensiv helg för Färjestads damer. Två hemmamatcher inom loppet av ett dygn, och inte vilka hemmamatcher som helst – seriens båda tuffaste konkurrenter gästade. Lördagens Sandviken-match var snudd på en måste-match med tanke på att de är de stora utmanarna i kampen om kvalserieplatsen, och säsongens första möte med Riksserieklubben Leksands andralag i söndags kittlade som alltid. Lägg därtill en del, för det unga laget, ovan uppmärksamhet, publikrekord och lite annat som skapade lite nerver.

Mina matchrapporter hittar ni som vanligt på Färjestadshemsida – Sandviken besegrades med 5-3 och i matchen mot Leksand blev det förlust med 1-4. Efter en lite blek förstaperiod, då Leksand pressade på och vann skotten med 14-7, kom vi tillbaka med besked i andra. I de två sista perioderna var det vi som vann skotten ( 12-8 och 15-8) och de flesta närkamperna och det tidigare så väloljade maskineriet Leksand var stundtals riktigt skakat. Gästernas timeout i andra perioden satte inte stopp på våra tjejers framfart, utan snarare tvärtom. Men tyvärr fick vi inte in pucken, och istället kunde Leksand kontra in 1-4 i tredje perioden när vi låg på för reducering till 2-3.

Förlust igår, men på det stora hela en helg med många vinster! Foto: Joakim Angle/fbkbloggen

Lika nöjda som tjejerna var i lördags eftermiddag efter att ha besegrat Sandviken för andra gången (av två möjliga), lika kolsvarta ögon var det i omklädningsrummet efter förlusten i går. Samtidigt tror jag att alla någonstans, åtminstone så här dagen efter, kan känna att laget inte har någonting att skämmas över.

Alla som var på plats i Löfbergs Arena, inklusive motståndarna, kan nog slå fast att förlustsiffrorna var i överkant i söndagens match. Medan vi skapade mest sett över 60 minuter var det alltså Leksand som fick utdelningen, och detta trots att Linda Glädt – som imponerat stort den här helgen – gjorde ännu en vass match mellan stolparna! Leksands målvakt Lina Eriksson stod å sin sida på huvudet i andra ändan av isen, uppbackad av ett försvar som inte gav många centimeters spelrum framför målet.

”Normalt sett, när vi skjuter 30-35 skott, trillar det in fem, sex puckar, men idag dansar de på mållinjen…”, konstaterade Kecke när jag pratade med honom efter slutsignalen igår. ”För vår del handlar det om att vi inte får backa ifrån, utan måste stå där med klubban och vara lite snabbare i de där lägena när pucken ligger där och dansar.”

”Ja, vi är vana vid att få fler chanser i matcherna och då tänker man kanske inte på att man bränner en del av dem”, sa assisterande tränaren Anton Karlsson. ”I sådana här svåra matcher kanske man får max två bra lägen under en hel match, och då måste man utnyttja dem bättre. Vårt powerplay är inte tillräckligt bra idag – hade vi fått åtminstone ett där hade vi nog orkat forcera lite mer på slutet.”

Kecke Wilhelmsson och Anton Karlsson Foto: Joakim Angle

Powerplay är en spelform som laget gnuggat en del under de senaste veckorna, och där man fick dubbel utdelning i lördagens match. Men trots två gyllene lägen blev det alltså inget mål i söndagsmatchen.
Kecke igen:

”Vi får chansen i fem mot tre i andra och så i fem minuters powerplay i tredje. Tre avslut mitt i slottet räknade jag till där vi inte träffar mål. Ett sådant dåligt fokus i avsluten håller inte i en sån här tuff match. Det, och så lite små misstag från vår sida avgör idag.”

Spelschemat är förstås inte helt optimalt, med de två tuffaste matcherna mot seriens svåraste konkurrenter samma helg efter veckor efter matcher mot motstånd som inte utmanar på samma sätt.

”Fysiskt är det nog inga problem med de båda matcherna direkt efter varandra, men det är klart att det kräver en stor mental omladdning”, funderade Kecke. ”Det är ju två ganska lika matcher, även om Leksand är lite mer strukturerade, tyngre och har lite bättre teknik både när det gäller skridsko och klubba.”

”Samtidigt gör vi allt vi kan, allihop. Tjejerna krigar på genom hela matchen och vi i båset jobbar med att elda på dem och sätta ihop nya konstellationer. Vi började med fyra linor och tre backpar för att avlasta, men går ner till tre linor efter sex, sju minuter i andra och plockade om lite mot slutet av matchen. I och med att vi spelade en tuff match igår orkade vi inte gå på två kedjor hela tiden. Vi trycker stundtals ned dem rejält och skapar chanser men får inte in puckarna idag.”

Det är ju som bekant aldrig kul att förlora en match, men, om vi vänder på steken, finns det ändå något positivt att ta med sig från säsongens första förlust. Inte minst som vi ser ett lag under uppbyggnad och utbildning:

”Ja, jag tycker att vi faller med flaggan i topp”, sa Kecke bestämt och fick medhåll av Karlsson.

”4-1 känns lite i överkant, det var en jämn match sett över 60 minuter.” ”Nu vet vi hur det bästa motståndet ser ut, hur vi måste spela för att ta poäng mot dem. Det är ju på den här nivån vi måste ligga. Och vi pressade dem ju stundtals ordentligt.”

Tufft, tätt och ganska grinigt – precis som en bra hockeymatch ska vara! Foto: Joakim Angle/fbkbloggen

Leksand är alltid lite utav ett frågetecken som motståndare. 12 platser i laget är låsta för division 1-spelare, men resten av platserna kan tillsättas av spelare från Riksserien. Och alldeles oavsett vilka dalmasarna mönstrar har de ett förhållandevis brett utbud av välutbildade spelare, inte minst som man har ett eget hockeygymnasium. I och med att föreningen redan har ett lag i Riksserien får de inte kvala, men de är en perfekt sparringpartner för ett Färjestad under uppbyggnad.

”Det är ju så här motståndet kommer att se ut under varje match i kvalserien”, konstaterade Karlsson. ”Och dit vill ju vi. Då är det är inte bra om det går för lätt hela tiden, för då utvecklas man inte vare sig som individ och som grupp. Vi har många unga spelare, och det är jättenyttigt för oss att få spela sådana matcher som den idag.”

Chans till revansch kommer redan om sex dagar, då laget åker upp till Leksand för returmöte. Perfekt! Laddningen började redan i omklädningsrummet efter matchen, kan jag meddela! Snacka om tändvätska! Det var knutna nävar i fickorna direkt.
_ _ _

Positiva besked från Tilda Antonsson som var symptomfri på söndagen efter nya smällen i comebacken i Sandviken-matchen dagen innan. Vi vet alla att hjärnskakningar inte är att leka med, och i och med att Tilda upplevde att det svartnade för ögonen efter tacklingen som renderade i 2+10 för checking to the head för Sandvikenspelaren valde lagledningen att ta det säkra före det osäkra och vila henne i Leksandsmatchen.

När jag pratade med henne efter Leksandsmatchen berättade hon att hon mådde bra, men att hon för säkerhets skull skulle träffa Hell och Medical Team idag, måndag, för en kontroll. Men av allt att döma är hon alltså med på isen till helgen. Skönt, både för Tilda och för laget!

Positiva besked för Tilda Antonsson, som fick en ny smäll i comebacken efter hjärnskakningen Foto: Joakim Angle/fbkbloggen

_ _ _

Summa summarum blev det en vinnarhelg på många plan för FBK Dam.

Jag har i tidigare inlägg gått igenom förutsättningarna för avancemang och Färjestad ligger fortfarande i topp med 24 poäng medan Sandviken ligger trea på 15 poäng och en match mindre spelad. Tvåan Leksand har 21 poäng, men en match mindre även de. Knappt halva serien är spelad.

Men viktiga poäng och seger mot tuffaste konkurrenten i all ära – helgen har gett så mycket mer. Dels utbildningsvärdet i att möta tufft motstånd – och ändå känna att vingarna bär – och att lära sig hantera den press som är ”baksidan” på det stora intresse som laget har väckt bland fansen.

Och det är i rollen som ambassadörer för sporten som jag ser den allra största vinsten i helgen: Publikrekord i lördags och profiler som Christian Berglund och Sanny Lindström på läktaren i lördags och A-lagets Milan Gulas på plats i går. Trots lite nerver inför nedsläpp vek inte tjejerna en tum, utan fortsatte spela sitt energiska, underhållande och kreativa spel.

Precis det spel som fortsätter att erövra allt fler Färjestadsfans hjärtan.

Precis det uppträdande som gör dem till potentiella förebilder för nya generationer lirare, och som sprider budskapet bland redan aktiva att Färjestad håller på att bygga upp något som kan bli riktigt bra.

Christian Berglund, fystränare Peter Jasbetz och Sanny Lindström på läktaren under lördagens match mot Sandviken. Den sistnämnde konstaterade på twitter att han var imponerad av det han sett. Foto: Joakim Angle/fbkbloggen

Ni har kunnat läsa en del om lagets andrakedja, tillika topp tre i divisionens poängliga, på den här bloggen tidigare. Julia Martinsson, Alexandra Skoog och Emelie Johansson skapade ordentligt med oreda i Leksands zon och det var fantastiskt förarbete av den sistnämnde som bäddade för Skoogs mål i gårdagens match. En separat intervju med Emelie hittar ni här.

Julia Martinsson, Emelie Johansson -med dottern Leia – och Alexandra Skoog. Foto: Marie Angle/fbkbloggen

Ytterligare en spelare som imponerade stort i helgen är Julia Pettersson, assisterande kapten och center i lagets förstakedja där hon spelar med Lisa Östman och Emma Thomann. Pettersson, som faktiskt är lagets enda spelare som har Färjestad som moderklubb, är en fantastisk kombination av oöm fajter som täcker skott och är allmänt jobbig att möta över hela banan och en teknisk, skridskostark lirare som kan göra det där lilla extra. Hon var bra i matchen mot Sandviken, men i matchen mot Leksand var hon i sitt esse!

“Julia gör två helt fantastiska matcher den här helgen”, berömde Kecke sin förstecenter efter matchen. “Hon sliter i alla lägen, gör allt för laget och gör de andra bättre hela tiden.”

“Jag håller med”, konstaterade Anton Karlsson. “Totalt sett är hon en av våra allra bästa spelare.”

Jag fick en pratstund med Julia själv efter matchen:

Vilken match du gör idag, Julia! Du var bra igår också, och fick beröm av Kecke, men idag var du om möjligt ännu vassare! Du tog verkligen tag i taktpinnen idag.

”Oj, tack! Det var väldigt skönt att höra.”

Julia Pettersson, historisk som förste tjej att få spela med killarna i Färjestad och dessutom en av de vassaste i laget under helgens matcher. Foto: Joakim Angle/fbkbloggen

Ni fick en tuff start, satt gårdagens match fortfarande i benen – eller kanske snarare i skallarna, tror du?
”Ja, det är lite svårt att säga, men kanske hade vi lite trötta ben. Men före matchen mot Sandviken var stämningen på topp, man var lite nervös och det skulle komma massa folk och sådana grejer. Jag kände att vi var fokuserade även idag, men det var inte riktigt samma som igår.”

Sedan har ni inte haft så här tufft motstånd på länge, och så kommer allt på samma gång den här helgen…

”Nej, det stämmer och vi är väl inte riktigt vana vid det ännu.”

De sköljde över er ganska ordentligt i första perioden, men du var en av dem som verkligen stod upp från start och satte stopp för dem.

”Ja, jag försökte väl så gott jag kunde”, ler Julia blygsamt.

Men sedan, i andra perioden, kom ni igång igen med det fina spel ni skämt bort oss med så här långt under säsongen.

”Ja, då var vi tillbaka. Speciellt under andra halvan, då tyckte jag att vi verkligen tryckte på och fick övertaget. Vi var främst i deras zon, och jag hörde att vi vann skotten i både andra och tredje.”

Julia flankerad av kedjekamraterna Emma Thomann och Lisa Östman Foto: Marie Angle/fbkbloggen

Vad sa ni i omklädningsrummet efter den första perioden, som slutade 0-2?

”Vi sa att vi kan mycket bättre, att vi måste börja åka mer skridskor och hjälpa varandra. Höja oss några steg i det mesta. ”

Sedan kändes det som att ni fick energi av Alexandras reduceringsmål till 1-3, efter att ni varit nära några gånger…

”Ja, det var jätteviktigt. Det gav oss mer energi att fortsätta jobba på. Sedan sätter vi tyvärr inte våra lägen, vi hade det inte riktigt med oss idag, helt enkelt.”

I händelsernas centrum – #79 Julia Pettersson är en tvåvägscenter som gör stor nytta överallt på planen. “Hon gör sina medspelare bättre”, berömmer bland annat Kecke. Foto: Joakim Angle/fbkbloggen

Vad tar du och resten av laget med er från en sån här match som den idag?

”Massor! Visst är det surt att förlora, men det kan vara nyttigt att få känna på en förlust också. Och även om vi förlorar gör vi det med flaggan i topp: vi bjöd upp och spelade bra mot bra motstånd. Det är bra att få veta nivån, det är ju så här varenda match kommer se ut om vi går till kvalet. Det är ju lika bra att vänja sig.”

Julia är född 1995 och började, efter kvartershockeyn, sin karriär med spel med de jämnåriga killarna i Färjestad. Hon är faktiskt historisk som den första tjej i föreningens historia klarade gallringen att få fortsätta i klubben. Det här var säsongen 05/06, och hon spelade med killarna fram tills att hon 2010 övergick till damhockey med tjejerna i såväl Kristinehamn som Skåre, innan cirkeln nu alltså har slutits igen.

Hur kändes det i Färjestadshjärtat när du fick möjlighet att spela för Färjestad igen som senior (Julia är per definition sisteårsjunior, bör kanske tilläggas)?

”Det var jäkligt skönt”, skrattar hon. ”Skönt att få dra på sig tröjan igen. Och jag tror att det är nyttigt för damhockeyn överlag!”

Vad gör du vid sidan av hockeyn?

”Jag jobbar på sjukhuset, på patienttransporten. Jag kör patienter mellan avdelningarna och sådant.”

Det är ett ganska tungt jobb med de där otympliga sängarna. Bra träning?

”Ja, man får lite gratis motion och träning under dagarna. Perfekt, faktiskt, haha!”

_ _ _

Vi avslutar med ett bildspel från de båda matcherna, inklusive några på det snygga tifo som Bryggeriet bjöd på inför lördagens match. Alla bilderna är tagna av Joakim Angle.