Grattis Rasmus Asplund – nybliven sjuttonåring och yngst i JVM-truppen!
Ett kort snack med Rasmus Asplund, som blev Rikard Grönborgs utropstecken i truppen till JVM. Vi som följt unge Asplund och hans utveckling under hösten är dock inte lika överraskade som övriga i Hockeysverige, men givetvis ville vi på bloggen passa på att gratulera truppens yngste deltagare och höra hur tankarna går inför tisdagens avresa till Kanada.
Grattis Rasmus – till landslagsplatsen förstås, men också på födelsedagen. Du fyllde ju 17 år den 3/12!
“Haha, ja, det också! Tack!”
En landslagsplats – den ultimata födelsedagspresenten?
“Ja, det var ett riktigt roligt besked!”
Nu är förstås inte en landslagsplats något man får, utan förtjänar! Riktigt kul därför att se att ditt hårda och målmedvetna arbete har gett resultat. När och hur fick du veta att du kom med i truppen?
“Grönborg ringde mig före presskonferensen och sa att jag skulle få åka med till Kanada.”
Din första tanke?
“Det var: Wow!” Han skrattar innan han blir allvarlig igen: “Jag har nog inte missat en match som Sverige har spelat under fem, sex år och nu ska man spela med dem själv. Att få kliva ut där är ju… Ja, man vet ju hur stort JVM är därborta och det är fullsatt i princip varenda match! Riktigt stort!”
Hur ser upplägget ut? När drar du?
“Vi samlas på Arlanda på måndag och så flyger vi till Ottawa på tisdag morgon. Vi har träningsläger i Ottawa, där vi möter Kanada i en träningsmatch, innan vi flyger till Kingston och möter USA i en träningsmatch. Sedan flyger vi till Toronto på julafton och börjar ladda inför JVM, som startar den 26:e.”
Truppen ska bantas ytterligare innan JVM drar igång, om jag har förstått det hela rätt. Vad gäller där?
“En forward ska bort, två ifall de får loss (André) Burakovsky.”
När får ni besked om detta?
“På julafton, tror jag!” Han skrattar lite.
Hoppsan! Härligt…
“Ja, men det gäller att fortsätta spela det spel som har tagit mig så här långt. Börjar man ändra på det kommer det inte att gå vägen.”
Det gäller med andra ord att inte tänka så mycket utan bara köra på!?
“Precis, det gäller att fortsätta köra på och samtidigt passa på att njuta.”
Det är ju trots allt lite bonus för dig – du är yngst av alla i truppen och har ju faktiskt två år till på dig att spela JVM.
“Så är det ju,fast samtidigt får man inte tänka så för mycket. Jag är ju där för att spela!”
Vad önskar du dig i julklapp?
“Tja, varför inte en JVM-plats, haha?”
Inget annat?
“Nä, jag har inte hunnit tänka så mycket på det, faktiskt. Men det får väl bli en liten mini-jul hemma i Filipstad på söndag, så man får träffa familjen lite grann i alla fall..”
De kommer inte åka med över till Kanada?
“Nja, vi vet inte riktigt. De har inte bestämt sig, men jag tror att de har tittat lite på resor men inget är klart.”
Det är en lång resa, och flygbiljetterna är inte så billiga heller kan jag tänka mig…
“Nä, precis, de är ju inte det. Som det ser ut nu kommer de inte åka över.”
Har du firat jul utan familjen tidigare?
“Ja, jag var ju i Kanada i fjol också. (2014 World U17 Hockey Challenge, som gick av stapeln i Cape Breton, Kanada, mellan den 29/12 och 4/1, min anm.) Men då åkte vi först den 25:e så att vi kunde fira julafton hemma. Men förutom det har jag alltid firat jul med familjen.”
Lite konstigt att fira jul utan dem i år?
“Ja, det kommer det vara. Men kommer man sedan hem med ett VM-guld är det nog definitivt värt det, haha!”
Hur ser helgen ut inför avresan på måndag? Hemma och packar?
“Nej då, jag spelar match på lördag. Men om det blir med J20 eller A-laget vet jag inte än.”
Så du kör hela vägen in i kaklet?
“Jajamensan!”
Stort lycka till, nu! Jag kommer sitta som klistrad vid tv:n!
“Tack! Själv kommer jag vara som klistrad vid isen, haha!”