Krönika: Tre matcher under veckan – och nu börjar laget ta form

Förberedelserna inför den väntande säsongen har gått in i en betydligt intensivare fas. Efter säsongens första träningsmatch, mot Leksand, som slutade i uddamålsförlust genomfördes under förra veckan den intensiva träningsvecka som ledningen hade planerat inför säsongsstarten. Nio ispass och fem fyspass på fem dagar kvalar tveklöst in under epitetet ”hell week”. Med pass på upp emot fyra timmar, och fokus på skridskoåkning, räknar tränarna med att ha skapat en långsiktig grund både när det gäller kondition och grundspel.

”En väldigt viktig vecka”, konstaterade Radek Hamr i en intervju på Färjestads hemsida. ”Det har varit väldigt tufft för killarna, men vi kommer att få nytta av den under säsongen!”  Tränare Hamr konstaterade vidare att han var mycket nöjd med arbetsinsatsen hos killarna, och han lyfte fram Chris Lee som ett exempel på spelare som imponerat med sin skridskoåkning: ”…en fin skridskoåkare, han hade faktiskt lätt den här veckan för han har så fin stil så han behöver inte så mycket energi när han åker.”

Vi som såg Lee uppe i Arvika (efter bara några få ispass) är böjda att hålla med, och Leif Carlsson har vid flera intervjuer lyft fram både honom och Connolly som två utropstecken i truppen så här långt.

Efter en ledig helg samlades så laget på måndagen för att nu ägna sig åt slipa mer på spelet. Några PP-formationer har börjat utkristallisera sig, och de lär testas under den kommande veckan då FBK spelar tre mycket intressanta matcher. Först ut är träningsmatchen mot elitserie-kollegan Rögle under tisdagskvällen, och sedan följer back-to-backmatcher  i LLA under helgen då European Trophy drar igång. På fredag kväll möter man ZSC Lions, och på lördagen står EV Zug för motståndet.

FBK gör ingen hemlighet av att man tar ET på allvar. Det handlar inte bara om att revanschera sig från fjolårets tidiga uttåg, utan snarare om att man ser en framtid i gränsöverskridande turneringar. ”Ett helt naturligt steg” konstaterade Håkan Loob i en intervju med FBK Cam i samband med en pressträff förra veckan.

Även om Loob betonade att det är svårt att säga exakt vart utvecklingen kommer att ta vägen såg han ändå det som viktigt att haka på tåget: ”En sak är säker, Färjestad måste visa framfötterna där vi är idag och förbereda sig. Inte bara som lag utan som också som organisation, så att man ha någon form av internationellt perspektiv. Vi har ju myntat en vision att vara bäst i Europa, och det vill ju till att vi lever efter den visionen och mot den visionen.”

Stora ord, och Loob stack inte under stol med att det inte är något lätt uppdrag att gå hela vägen i en turnering som bland annat innefattar sex ligamästarlag: ”Lagen är jättebra där ute! Inte minst har de senaste årens möten mellan svenska och internationella lag visat att vi inte riktigt har räckt till.” Självklart sticker Färjestads höga svansföring i ögonen på andra lag. Det är knappast någon nyhet, och det är också en av anledningarna att laget är det som motståndarlagens supportrar hatar mest av alla. Men det är samtidigt en inställning som är grunden till all den framgång som föreningen haft genom åren.

Hur mycket framtid finns det då egentligen i ET? Tja, det råder ingen som helst tvekan om att de europeiska hockeyligorna har sneglat på fotbollen och utvecklingen där. Champions League är ett exempel på hur man lyckats bredda intresset för sporten och olika ligor genom att ställa de olika mästarna mot varandra.  Till CL:s status är det naturligtvis en bra bit kvar för den europeiska hockeyn, men efter det senaste haveriet för några år sedan verkar det nu som om intresset både bland de inblandade lagen och bland supportrarna har växt.  En rejäl slant att fördela i prispotten (360 000 euro), bättre spelschema med fler matcher under säsong samt mer professionella arrangemang (då matcherna numera måste spelas i ordinarie arenor) är några indikationer för att förutsättningarna har förbättrats och att statusen är på väg att höjas. Lagen satsar på ett helt annat sätt än förut, nu handlar det inte längre enbart om att få matcher i benen inför den ordinarie ligastarten.

En förutsättning för framgång som jag dock saknar är att fansen får tillgång till matcherna via välproducerade tv-sändningar. Någon enstaka match, ofta via lokala produktioner och via halvtaskiga streamar som knappast ger ett seriöst intryck, gör det dessutom svårt att följa lagen och skapa sig en uppfattning om motståndet. Ska man få upp fansens intresse måste den här biten lösas omgående. Här får man dessutom inte vara alltför girig när det gäller priset för rättigheterna, det är få som är villiga att betala för matcherna så här inledningsvis.

Men jag tillhör definitivt falangen som tycker att ET har en framtid. Jag  tycker att det är kul att få se svenska lag mäta sig mot lag från de andra ligorna. Ska SEL ha ambitionen att vara bäst i Europa måste man ha någon att sparra mot. Och, precis som Loob påpekade, har turneringen knappast varit någon promenad i parken för de svenska deltagarna under senare år.

Det är definitivt en ögonöppnare!

Den europeiska hockeyn dräneras dessutom idag hårt av NHL och KHL, och måste därför hitta nya kreativa vägar att utvecklas och locka både spelare och publik. En önskvärd utveckling vore naturligtvis att skapa en hockeyns motsvarighet till CL. Men vägen dit är lång och snårig. Ingen vill väl se en kopia på dagens urvattnade, halvhjärtade VM-turneringarna som främst verkar inrikta sig på att sälja överprispaket till företaghappenings.

Hur ser det då ut för FBK inför veckans utmaningar? Matchen mot Rögle kan bära viss prägel av förra veckans duvningar. En sådan vecka pressar man knappast in i matchtäta faser av säsongen, just för att den är så krävande. Det är med andra ord ganska väntat att laget ger ett lite nedtränat intryck så här omedelbart efter, och det bör man förstås ha i åtanke om det ser lite stumt ut på sina håll under tisdagen.  Helt enligt planerna förstås, här är det ju ett längre perspektiv som räknas.

Vare sig vinster eller förluster är heller något att dra så stora växlar av så här tidigt på säsongen. Något jag däremot tycker är viktigt är att man snabbt börjar få upp effektiviteten. Matchen mot Leksand bjöd på en hel del sumpade chanser och ofokuserade avslut, och det var ett signum a la förra säsongen som vi absolut inte vill se i år.

Mycket mål, och en vass första PP-uppställning, är vad jag önskar få ut av den här veckan.

Ett orosmoln inför tisdagen är de frågetecken som omger en del viktiga pjäser: Sanny, Berglund och Micke dras med icke specificerade ”småblessyrer” som gör att deras medverkan inte avgörs förrän matchdagen. Det är bara att hoppas att det inte några efterhängsamma och hämmande skador som döljer sig bakom de svepande formuleringarna från FBK-lägret. Med tanke på att Micke var blek och att Sanny utgick i tredje perioden i mötet med Leksand är det dessvärre inte helt otänkbart.

Landslagstrion Klefbom, Görtz och Fröbergs medverkan är också osäker, men här handlar det med största sannolikhet om behov av vila efter ett tufft läger följt av en intensiv turnering i Lake Placid under föregående vecka. Lite tråkigt, jag vet att jag inte är ensam om att vara sugen på att få se Görtz ta nästa steg i sin utveckling i årets upplaga av FBK.

Det är dock tålamod som gäller. Görtz kommer nog, liksom resten av laget, att behöva en del matcher innan han kommer in närheten av sin fulla potential.

Men det känns bra, det gör det faktiskt!

Jag ser fram emot att styra kosan mot Sunne i morgon!