Obekväma sanningar och svåra beslut
Höstrusk och kyla. Hösten är helt enkelt inte min årstid. Jag bryr mig inte om lövens prakt och den friska höga luften när jag står där på morgonen med frusna fingrar och svär över att isskrapehelvetet inte biter på vindrutans permafrost. Jag hatar tanken på att sommaren är som allra längst bort, och att vinterslasket lurar runt hörnet.
Tur då att man har hockeyn som tar en genom eländet. Tack gode gud för ishockey.
Igår kväll såg jag “Goon”, en relativt nyutkommen film som är lite löst baserad på en verklig story om en kille som gjorde en närmast osannolik karriär som hockeyspelare baserad på hans talang för att slåss. Förebilden för filmen, amerikanen Doug Smith, berättar i sin biografi Goon: The True Story of an Unlikely Journey into Minor League Hockey om sin resa från boxningsringen till hockeyrinken, och han började faktiskt inte spela ishockey förrän han var nitton år gammal.
Seann William Scott, mest känd som den hyperaktive “Stiffmeister” i American Pie-filmerna, överraskade mig i den här filmen med ett lågmält och balanserat skådespel som den snälla killen med det största hjärtat som förvandlas till en brutal och effektiv mördarmaskin på isen. Hela filmen är ett riktigt lyckopiller med en hel del roliga (och ganska fördomsfulla) spelarporträtt att njuta av. Scotts rollfigur, Doug Glatt, hamnar nämligen i ett lag individualister som givetvis kommer att svetsas samman av hans kärlek till laget. Blodigt? Om! Förutsägbart? Jajamensan. Trovärdigt? Nja… Underbart? Jepp, är det inte just på grund av de här ingredienserna som man älskar hockeyfilmer?
“Goon” (Michael Dowse 2011)
Filmen får fyra puckar av fem. Rekommenderas varmt för dig som behöver lite hjärtvärmande hockey-terapi i höstmörkret.
Lite kul kuriosa för oss hockeyfilmsnördar är att den riktige Doug numera arbetar som polis i “the Hanson police department” (!).
– – –
Men givetvis väcker även en sån här film tankar, och jag är kluven. Både filmens och verklighetens Doug har alltså rollen som “enforcer” i sina hockeylag. Det är lite svårt att hitta en passande översättning på svenska – ord som “polis” och “slagskämpe” används ofta här, och de har utan tvivel en negativ klang. I den amerikanska hockeyn är inställningen helt annorlunda, och de här rollspelarna är ofta publikfavoriter i sina klubbar. Själv hade jag lite blandade känslor inför en del av scenerna i filmen eftersom jag aldrig kommer att glömma artikelserien om NHL-enforcern Derek Boogaard i New York Times.
Jag har tidigare skrivit en krönika om den här killen och frågorna som hans död väcker, och Boogaards öde borde vara en ögonöppnare för oss alla. (Du hittar en länk till både min krönika och New York Times eminenta artikelserie längst ned i texten) Det pratas ibland om att det är bättre att släppa slagsmålen fria för att förhindra fula tacklingar. Den som har för avsikt att tackla sönder en motspelare skulle därmed avskräckas av att han kommer att tas av motståndarlagets tuffing. Jag tror inte alls på det här – olyckliga tacklingar och skador kommer att uppstå oavsett, och den enda skillnaden skulle vara att hockeyn sanktionerade att spelare fick misshandla varandra på isen med risk för hjärnskakningar och andra lömska skador som följd.
En effekt av Boogaards tragiska död är att man äntligen på allvar har börjat få upp ögonen för vilka skador som upprepat våld mot huvudet kan ge. Även om forskningen ännu är i sin linda har man hittat bevis för att hockeykillar i enforcer-rollen och med upprepade hjärnskakningar som följd, uppvisar förstadium till demens! Inte sällan lider dessutom lite äldre spelare av svåra fysiska och psykiska men som exempelvis ständig huvudvärk, koncentrationssvårigheter och depression.
Att tillåta slagsmål för att förebygga hjärnskakningar är alltså helt fel väg att gå. Det enda sättet som vi kan få ned antalet hjärnskakningar på är om spelarna börjar tänka efter innan man sätter upp den där armbågen. Man måste sluta upp att gömma sig bakom den slitna floskeln “heads up” och fundera över om det verkligen är värt att släcka lampan för den där killen bara för att jag kan göra det. Och vi runt omkring måste givetvis sluta hetsa spelarna till att ta de här besluten.
De hemska händelserna uppe i Luleå häromdagen, då Oscar Sundh fick hela hockeysverige att stanna upp, gav förhoppningsvis oss alla en tankeställare. Det låg inte något oschysst bakom hans skada. Som tur var, ska kanske tilläggas. För dels hade det inte varit kul för den skyldige att bära på den skulden, och dels hade det i så fall säkert fötts tankar på hur den skyldige i sin tur informellt skulle “straffas” i kommande möten. Niclas Wallins skakande berättelse är ytterligare en tankeställare: Står vi hockeyälskare verkligen bakom att våra idoler ska tvingas sluta sina karriärer i förtid, märkta för livet av sina år i rinken, på grund av att våldet trappas upp?
– – –
“Marcus Johansson har tappat tålamodet” utropade NWT-sporten häromdagen. Givetvis ligger det in Marcus intresse att sätta lite press på Färjestad genom ett sådant utspel i media, men samtidigt vet vi att killen knappast lär få problem att hitta en annan klubb om han skulle vilja. Jag står fast vid att jag tycker att han är en av våra mest underskattade exporter under senare år, och som den ambitiösa och stabila tvåvägscenter han nu är skulle han vara värdefull i vilket lag han än kom till. Hans lågmälda framtoning gör att han kanske inte gör så mycket väsen av sig, men vi som följer honom vet att Färjestads spel skulle lyftas ytterligare av hans fina skridskoåkning och snabba, smidiga pucktransporter.
Marcus Johansson – blir det spel i FBK i vinter? Foto:Marie Angle/fbkbloggen
Kommer vi då att få se Mojo i FBK i vinter? Genom medias dramaturgi – FBK har oförtjänt fått bära någon slags obskyr skurkstämpel i det här fallet – har trycket på Färjestad blivit stort. Trots att Loob hela tiden har varit tydlig med att man är beredda att omprova sitt beslut att inte ta in lock-outade spelare om andra lag gör det, och om man bedömer att konflikten blir långvarig, kommer klubben att få vara beredd på att media kommer att attackera med full kraft den dagen som beslutet kommer.
Färjestad har lojalt stått upp för ligan och det gemensamma beslutet, men sett till att lag efter lag bryter överenskommelsen undrar man hur mycket det egentligen är värt idag? Jag vill naturligtvis inget hellre än att NHL ska dra igång, men signalerna som kommer nu är att man inte ser någon som helst lösning på konflikten inom överskådlig framtid. Med detta inte sagt att Färjestad ska börja värva en massa så kallade NHL-stjärnor bara för att de finns tillgängliga. Jag vill inte se mitt lag invaderas av en massa hockeyspelare utan anknytning eller hjärta, spelare som bara är här för att värma upp inför “the real thing” där borta. Men Marcus känner laget och klubben och tränade med spelarna så sent som för ett par veckor sedan innan han åkte över till Washington. Eftersom han nu är tillbaka och tränar med laget är steget inte stort.
Jag hoppas för allt i världen att FBK tänker om.
– – –
Skellefteå i eftermiddag. Ska man upprätthålla den fina hemmastatistiken mot SAIK har man inte råd att falla ihop som man gjorde i Växjö eller i den sista perioden mot Timrå häromdagen. Jag gillar hur Marcus Paulsson tog “petningen” (nåja) och jag gillade hans sköna segergest efter målet. Paulsson är inte de stora gesternas man, men det fanns mycket känslor i den där uppsträckta näven! Skönt att ha får lite utdelning, för han är en av dem som jobbar mest och skapar mycket. En favorit, helt klart.
Fler än jag som vill se mer av Görtz på isen? Han har kommit lite i kläm, och det är förstås inte lätt att övertyga om att få mer speltid när inhoppen blir så sporadiska.
Klefbom är ännu inte redo för spel, och det är givetvis extra surt med tanke på hur dominant han har varit hittills. Men jag måste säga att Grundel kommit tillbaka fint efter skadan. Ytterligare en kille som kan bidra till att göra den mörka årstiden lite roligare.
Länk till SF och min krönika om Derek Boogaard:
http://www.svenskafans.com/hockeyzon/fbk/Dubbelmoral-426191.aspx
Länk till New York Times intressanta artikelserie om Derek Boogaard:
Länk till trailer för Goon:
