Eftersnack FBK-AIK 2-3 Carlsson: “Vi förlorade kampen framför målen!”
Blunda och föreställ dig följande:
Färjestad inleder starkt och för matchen. Man radar upp anfall efter anfall och dominerar skottstatistiken, men av något skäl uteblir utdelningen. Istället är det motståndaren som får med sig ett relativt enkelt mål, gärna i samband med en spelvändning eller på grund av passivt försvarsspel. Motståndaren kan då backa hem något, säkra och fokusera på att möta upp med fyra man på egen blålinje. Färjestadsspelarna stångar sig blodiga, och efter ett tag tryter både ork och tålamod. Istället för en kvittering utnyttjar motståndarlaget skoningslöst de individuella misstag som uppstår i den allt desperatare offensiven, och 2-0 är ett faktum. Resultatet blir att motståndarlaget drar sig tillbaka ytterligare och spela på resultatet. Färjestad vinner skottstatistiken överlägset, men det spelar ingen roll när de heta lägena uteblir och skotten inskränker sig till “lyrbollar” avfyrade från blålinjen.
Känns scenariot igen?
Dessvärre blev lördagens möte med AIK ytterligare en sån där historia, och man kan fråga sig varför Färjestad ofta tycks hamna i den här situationen mot lag som väljer att spela med den här strategin. Och – än viktigare – vad man ska göra för att gå segrande ur de här matcherna? Lita på att det är frågor som upptar tankarna på Färjestads coachtrojka just nu.
Det hettar till framför Salák. Foto: Marie Angle/fbkbloggen
AIK:s assisterande coach, Mats Lindgren, var av förståeliga skäl nöjd med vinsten, men konstaterade på presskonferensen utan omsvep att: “Vi är medvetna om att stolparna, och även ribban, fanns där för oss några gånger idag.”
Tja, sisådär en fyra, fem gånger om man ska vara mer exakt. Maken till stolpträffsorgie har jag sällan skådat, även om den knappast säger hela sanningen om varför Färjestad förlorade dagens match. Carlsson var inne på samma spår i sin analys:
“Vi ville komma ut och ta taktpinnen” summerade Leif Carlsson, “men AIK är bättre än oss framför mål, och de får också utdelning. Andra perioden förstörs av utvisningarna, och i tredje perioden får de ett snabbt mål som givetvis är tufft för oss. Men vi förlorar matchen på grund av att vi förlorar kampen framför målen, både vårt eget och deras.”
Färjestad – AIK 12/1 2013 Foto: Marie Angle/fbkbloggen
Carlsson var mer uppgiven än ilsken på presskonferensen, och konstaterade att “det är ett besviket gäng därinne nu.” På en direkt fråga vilel han först inte dela ut något plus till någon spelare eftersom han tyckte att laget som helhet förlorar matchen. Men han väljer till slut ändå att plussa för Salák (“krigar på”) och Chris Lee (“fortsätter att vara viktig för oss”).
Chris Lee var tveklöst en av få ljusglimtar i dagens match. Han är en fröjd att följa ute på isen, med sitt smarta och minimalistiska spel. I bytet som slutade med att han gjorde 2-3 var det tydligt hur väl han läser spelet, då han ständigt var på rätt plats när pucken kom. Det hördes en del kritiska röster när hans första elitseriemål dröjde så länge som till match nummer 26, men kanadensaren har (tillsammans med Salák) helt klart visat sig vara årets bästa värvning så här långt. Han ligger i toppen i elitseriebackarnas poängliga (endast slagen av Modos Kyle Cumisky), och har nu gjort mål i fyra raka matcher. Ketchupeffekt? Peppar, peppar, så ser det nästan så ut.
Connolly, i sin andra match efter skadan, fick mer speltid än planerat på grund av Wallins skadefrånvaro. Inget mål den här gången, men Connolly kunde ändå lämna positiva besked efter kvällens match Han känner sig helt återställd, och har dessutom använt skadetiden till att, från spelarläktaren, studera och lära sig mer om det svenska spelet.
Största snackisen efter matchen var tveklöst den minst sagt tveksamma utvisning som domarna dömde på Åslund i slutet av andra perioden. Då Färjestad redan var en man kort innebar utvisningen spel tre mot fem för Färjestad, och AIK han göra både 2-0 och 3-0 innan Åslund fick komma ut på isen igen. Leif Carlsson är en rutinerad hockeyräv och diskuterade inte utvisningen under presskonfensen, men faktum är att både han och Åslund förgäves sökte få en förklaring av domarna efter domslutet. Domarnas insatser har diskuterats flitigt i media under de senaste dagarna, och Sören Persson och Christoffer Carlsson var inte de enda domarna att ifrågasättas under den här spelomgången.
Domare är människor precis som alla andra, och självklart är det svårt att hinna uppfatta allt på isen. Men borde ändå inte åtminstone något av fyra par ögon, som alla ser händelsen ur olika vinklar, kunna se att utvisningen inte är korrekt, och avstyra utvisningen?
Domarna måste samarbeta bättre på isen – och inte tiga efter matcherna! Foto:Marie Angle/fbkbloggen
Idag fick vi ytterligare ett exempel på hur ett tveksamt domslut fick en stor inverkan på slutresultatet. Varför fortsätter domarkåren envist att försöka tiga ihjäl problemen? Det kommer knappast att göra situationen bättre, och jag är säker på att en öppen och ärlig dialog är det enda sättet att lösa problemen.
Nåväl, oavsett hur frustrerande förlusten känns är det kanske ändå bäst att göra som Carlsson och hans mannar: “Det är bara att glömma matchen idag och se fram emot onsdag och en ny match.”
