Del 2 Chris Lee om förlösande mål, intresset från KHL och hur han fixar 30 minuter per match
Efter att vi har avslutat den gemensamma delen av intervjun med Färjestads båda transatlanter Chris Lee och Jack Connolly, har jag några personliga frågor till var och en av dem. I del 2 får ni ta del av Chris Lees tankar om säsongen så här långt, KHL-ryktena samt hur han ser på framtiden.
Lee förevigad då han just har utsetts till bästa back i ET-slutspelet. Han ligger i topp även i elitseriens backliga! Photo: GEPA pictures/ Christian Ort
Chris, ingen som sett dig spela här under vintern kan förstå varför du inte spelar i NHL. Har du hört något från dem under senare tid?
”Nej!” Svaret kommer snabbt och bestämt. På min fråga om hur han ser på NHL ler han bara och konstaterar att “NHL är en bra liga… …Men jag kan inte se mig själv där nu.”
Han bekräftar också att han inte har någon out-klausul, inte ens för NHL i sitt tvåårskontrakt med Färjestad. ”Nej, jag var sex år i Nordamerika, jag gav det ett ordentligt försök och det fungerade inte. Jag ångrar inget. När jag skrev på kontraktet med Färjestad förväntade jag mig inte, och gör det fortfarande inte, att få något anbud därifrån.”
Anledningen till att han sökte sig till Europa var inte i första hand på att han låg nära (249 matcher) AHL:s 250-matchergräns, utan snarare att de där sex åren hade gjort honom sugen på att få prova på något nytt och få lite nya erfarenheter. ”Jag var 29 år gammal och kände att jag hade spelat klart där och ville få chansen att se Europa. Min fru och jag ville prova något nytt och jag hade turen att genom min hockey få chansen att komma hit. Det var en chans som vi inte har ångrat att vi tog.”
Både han och hans fru trivs alltså bra i Europa, och sedan de kom till Karlstad har de också fått en liten son som nu är fem månader gammal och är en viktig anledning till att makarna Lee kan ses ute på promenader i Karlstad under spellediga dagar.
Chris Lee är nöjd med sin säsong så här långt: ”Ja, anpassningen har gått bra. Det tog inte så lång tid som jag hade förväntat mig, och jag är nöjd med mitt spel. Jag tycker att jag har blivit bättre allteftersom säsongen gått och just nu spelar jag bra hockey. Och det är allt jag kan begära, tycker jag, så länge som mitt spel fortsätter att förbättras.”
”Jag tittade på statistiken från förra året i Adler Mannheim (DEL) och den såg ut ungefär ut som årets säsong så här långt?”
”Ja, ganska lika faktiskt. Enda skillnaden är väl att det inte tog mig 26 matcher att göra mål!” Chris och Jack skrattar. Även om de inte kan följa svensk media på samma sätt som vi andra är de medvetna om att Chris närmast ironiska förmåga att pricka stolpen och allt annat istället för att göra mål blev lite utav en snackis i höstas. När jag berättar om tävlingen som VF:s hockeyblogg anordnade, där den som tippade närmast på omgång och tid vann en signerad klubba, utbrister han förvånat: ”Verkligen?” Han finner sig dock snabbt: ”Ni hade inte en aning om att jag valde match 26, och nu har jag den där klubban hemma! Jag vann!” skojar han.
Skämt åsido, när jag frågar honom hur mycket man som spelare egentligen tänker på det här med att första målet dröjer blir han åter allvarlig:
”Tja, som back förväntar jag mig inte att göra många mål. Det är ärligt talat inte så lätt att göra mål från blålinjen, det krävs en del tur och… Men normalt brukar jag göra mål lite oftare än i typ var 20:e match.” Han skattar. ”Men visst, media gjorde en stor sak av det hela och frågade mig om det varje dag. Jag försökte svara att jag inte tänkte på det, men när de fortsätter fråga så… Men det är något som du inte får låta påverka dig ute på isen och i ditt spel.”
”Det var ju inte det att du inte spelade bra, till slut kändes det nästan som det hade gått troll i det hela med alla stolpträffar!”
”Ja, jag tror att jag träffade stolpen åtta gånger. Om bara ett enda av de där skotten hade gått en halv inch åt något håll hade vi inte haft den här diskussionen. Det handlar lite om slumpen också, tyvärr var jag på fel sida ett antal gånger. Så är det i hockey, och det är inte så mycket att bry sig om.”
Något speciellt firande blev det dock inte efter det förlösande målet. ”Nej, jag försöker att inte fokusera för mycket på sånt, men det är klart att det var en skön känsla att få lägga det där bakom mig. Utdelning kom igång lite bättre efter det, men jag bryr mig inte så mycket om antalet mål i övrigt.”
Den sympatiske kanadensaren Chris Lee minglade med fansen vid ispremiären i somras Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Något som har fått svenska hockeyexperter att få något lyriskt i blicken är den ”ekonomiska” spelstil som kanadensaren har, och som tillåter honom att, match efter match, ligga på en speltid närmare 30 minuter. När jag frågor honom om detta nickar han:
”Det är inte så att jag spelar på det sättet för att orka spela mer, jag skulle spela på samma sätt om jag hade tio minuters istid. Det är helt enkelt så att jag, över tid, har lärt mig när jag ska satsa och när jag ska backa. Jag försöker läsa spelet och befinna mig i rätt position för att inte behöva slösa energi på att korrigera misstag.” Han försäkrar att det inte på långa vägar är så enkelt som han får det att se ut därnere på isen, och säger att det är en förmåga som han tror att han har utvecklat med åldern och med sin erfarenhet.
Spelare som Chris Lee växer inte på träd, och det florerar ihärdiga rykten om ryskt intresse. Tre ryska klubbar ska, enligt ryktet, ha varit på plats i Löfbergs lila arena i lördags för att specialstudera Lee och Salák. Detta är dock något som Lee med eftertryck förnekar att han har någon som helst kännedom om:
”Nej, jag vet fortfarande inte om det där bara var ett rykte. Jag hade ingen aning om det förrän det stod om det i tidningarna, och efter det har jag fått en massa frågor om detta. Jag säger detsamma till alla som frågar: Jag har inte hört något och jag har ett kontrakt här över nästa säsong som jag har för avsikt att fullfölja. Men OM föreningen vill förändra detta måste jag respektera detta och tala med dem om en lösning. Men som det ser ut just nu har jag ärligt talat inte hört någonting om detta, har inte pratat med någon om det eller sett något om det. Det är heller inget som jag tänker på just nu.”
”…men vad tänker du om KHL?”
”Tja, det är uppenbarligen en bra liga som jobbar för att i framtiden kunna ta upp kampen med NHL. De jobbar hårt på det och det respekterar jag, och det är klart att jag är smickrad och känner mig hedrad om de nu skulle vara intresserade. Men samtidigt, det där ligger utanför min kontroll och inget jag planerar för. Jag fokuserar på att vara här i Färjestad nu. Det här är mitt första tvåårskontrakt i min proffskarriär så jag är mycket glad över möjligheten att stanna på samma plats i mer än ett år. Det är min avsikt att återkomma till Färjestad i höst.” avslutar Lee vår intervju.
