Konsten att vara konsekvent
Bortamatch nummer två av fyra spelades i E.ON Arena när Timrå stod för motståndet i den här långa bortaturnén. Likt matchen mot Skellefteå i tisdags så förlorar Färjestad med uddamålet efter ett sent avgörande till motståndarnas fördel i båda matcher. Färjestad har därmed tappat sin andraplats och befinner sig nu på en fjärdeplats inför ett viktigt möte med Luleå på lördag, ett viktigt möte på alla sätt och vis.
Spinner vi vidare på hur det såg ut mot Skellefteå och var Färjestad tappade sina matcher så ser vi en gemensam nämnare här, nämligen i inledningen på matchen och den första perioden. Mot SAIK så låg Färjestad under med 2-0 efter 20 minuter precis som i den här matchen mot Timrå och tappar matchen redan då trots att FBK kommer tillbaka spelmässigt i matchen i Skellefteå Kraft Arena där period nummer två var riktigt bra från gästerna. Mot Timrå var den tredje perioden utmärkande då laget tog ikapp 3-1 till 3-3 men förlorar ändå med 4-3 efter att ha fått spela 3 mot 5 i slutskedet av matchen, detta är riktigt illa på flera sätt. Först och främst så har Färjestad länge jagat en andraplats och lyckats knipa den i ett skede på säsongen då formen och spelet måste fungera inför det stundande slutspelet och för att komma in med en bra känsla i detta, men att bortaspelet inte funkat som Färjestad har velat på denna bortaturné framgår ju tydligt med två förluster mot två typer av lag som inte brukar passa FBK särskilt bra. Skellefteå brukar Karlstadlaget alltid ha svårt för och har också den här säsongen förlorat samtliga fem möten och plockat 1 av 15 möjliga poäng. Men omöjligt att vinna borde det inte vara eftersom alla fem matcher har slutat med uddamålsseger för västerbottningarna, att förlora så täta matcher innebär ju så klart många förlorade poäng och särskilt mot lag som konkurrerar om samma placeringar i tabellen. Skellefteå är och förblir ett stort hot mot Färjestad och har nu också vunnit serien, och ska FBK ta sig i kragen lagom till slutspelet så kommer troligtvis SAIK att vänta där om FBK klarar av att gå till en semifinal eller final. Är laget redo då? Vi får hoppas på det.
Sedan har vi matcherna mot bottenlagen som känslan åtminstone säger brukar vara tuffa lag att spela mot om man heter Färjestad. Men även om känslan säger att det är så, så kan vi se om vi tittar tillbaka under säsongen att FBK vinner ungefär hälften av matcherna mot bottenlagen Rögle, Timrå, AIK och Växjö (11 segrar, 10 förluster). Jag vet inte om jag är orealistisk om jag förväntar mig mer mot dessa lag, visst är det kanske viktigare att göra bra matcher mot lagen i mitten och överst i tabellen då det är dessa lag vi ska ställas- och kriga mot när vi kommer in i den roliga delen av säsongen nu under våren. Men det gnager ändå att inte kunna plocka poäng när det är så tätt i tabellen och viktiga placeringar ska spelas om, det handlar ju om hemmaplansfördel i slutspelet, och kommer vi till en semifinal så ser vi ju hellre att laget har en extra hemmamatch, än att eventuellt spela en sjunde och avgörande match utanför LLA.
På lördag väntar Luleå, ett Luleå som nu har klivit förbi Färjestad i tabellen och har en poäng till godo på FBK. Seger för Färjestad här innebär att laget kliver upp på minst en tredjeplats inför den sista matchen som spelas mot Rögle och som Färjestad har haft några bra matcher mot, dessutom så ligger också HV71 två poäng före FBK som även de förlorade på torsdagskvällen mot ett bottenlag (Växjö). För HV väntar först Rögle på hemmaplan, och sedan just Luleå på bortaplan. Säg att Färjestad vinner mot Luleå och bryter en trend som varit hela säsongen, nämligen att det bara har varit hemmalagen som vunnit när dessa två ställts mot varandra, och sedan också vinner mot Rögle sista matchen samtidigt som HV troligtvis kommer vinna mot Rögle, och Luleå sedan lyckas vinna på hemmaplan i sista matchen. Ja då blir Färjestad tvåa bakom Skellefteå och får därmed hemmaplansfördel till minst en semifinal, samtidigt som laget går in i slutspelet med en uppåtgående form och bra flow i laget.
Jag måste dock avsluta det här inlägget med att kritisera hur bedrövligt och tråkigt det är att se hur domarnivån och bedömningarna ligger i den svenska hockeyn, jag var inne på samma linje i vår twitterrapportering under matchen liksom reaktionerna från er följare hur de vitrandiga snubbarna ute på isen tänker och har för direktiv och regler att gå efter. Är det verkligen meningen att förhindra att heta känslor ska visas ute på isen? Det är ju en sak att straffa fula tilltag som tacklingar mot huvudet och liknande så länge som att domarna ser att ansvaret legat på tacklaren, men att plocka ut spelare efter spelare bara för att de visar känslor och står och petar på varandra efter avblåsningar är inte mer än katastrof. Vi som älskar att kolla på den här sporten gillar i överlag hur fysisk och grisig den ska vara emellan åt, inte att så fort en spelare som hamnar i ett lätt handgemäng med en motspelare ska bli utvisad för det.
Tittar vi på hur Elitserien nu ser ut så hamnar ju domaren alltid i fokus, vilket jag och många andra har tagit upp vid flera tillfällen och är något som förstör upplevelsen av ishockeyn. Kollar vi på hur domarna agerar i NHL som jag för övrigt följer intensivt, lite mer än Elitserien faktiskt. Så tänker jag och många andra aldrig på domarna, de håller sig i bakgrunden och följer spelet och har en annan känsla i bedömningarna där ute på isen även fast det går så fort och smäller ofta i närkamper och tjafsas mellan spelare. I Sverige och om vi kollar på Elitserien så fungerar det på ett helt annat sätt då domarna hellre fäller än friar och plockar ut spelare allt för ofta i sekvenser som inte bör leda till bestraffning i mitt tycke.
Skulle inte Elitserien bli mer attraktiv och locka mer publik till arenorna om domarna kan släppa mer och sluta plocka ut spelare som pratar med varandra? Jag stör mig mycket på detta, och kanske inte många av er håller med om att domarkåren och ligan bör gå åt den riktningen. Men tar vi exemplet i matchen mot Timrå nu senast så ville man ju bara bryta ihop och kasta fjärrkontrollen på tv:n när Thomas “Kuben” Andersson är ute på sin jakt efter att sätta dit spelare för petitesser.
Men men, nu ska jag tagga ner och inte fundera mer över detta och vi får hoppas att inte FBK-spelarna tänker som jag gör just nu utan att de istället fokuserar på den viktiga uppgiften på lördag. Att bryta trenden och vinna på bortaplan och ta tre poäng mot Luleå!
Vi kan också glädjas åt vår suveräna backgigant och poängkung bland backarna, Chris Lee, som mot Timrå stod för två mål och nu har 39 gjorda poäng fördelat på 12 mål och 27 assist på 52 matcher. Dessutom vår lagkapten Rickard Wallin som förlängde sin poängskörd till sju raka matcher med poäng.