Årets snackis, genombrott och blivande finalpar – fbkbloggen listar vinnarna
Grundserien är färdigspelad och medan vi väntar på att slutspelet äntligen ska dra igång tänkte vi använda tiden till att blicka tillbaka på det som varit. Vi börjar med att utse fbkbloggens vinnare i några mer eller mindre åtråvärda kategorier. Ganska överens var juryn, frågan är om ni läsare håller med?
Så fram med skumpan och låt konfettiregnet hagla, här är fbkbloggens allra första inofficiella hockeygala!
Elitserien i stort
Årets snackis:
Magnus:Det har utan tvekan varit lockouten som vi drogs med i säsongsstarten när NHL-spelarna flydde till Europa och Ryssland. Svenska Elitserien valde att gå emot alla andra ligor utanför NHL och förbjöd de lockoutade spelarna till spel i Elitserien, men till slut så kom dock beskedet att de skulle tillåtas och Frölunda och Modo var lagen i fokus i den diskussionen. Jag tyckte redan från början att snacket om detta var löjligt då jag anser att lagen får väl ta in precis vilken spelare de själva vill så länge de kan finansiera det, och alla andra har väl inget med andra lags sportsliga del att göra. Att någon hade något emot detta tror jag handlade helt och hållet om avundsjuka.
Marie: Det är svårt att säga något annat än NHL-lockouten här. Inte bara för att tidningarnas sportsidor fylldes av utspel, rykten och krönikörer som drömde om att få frottera sig med killar som Crosby, Zäta och Ovechkin. Nej, snarare för den splittring som den visade på i hockeyligan. De sportsliga villkoren blir inte rättvisa när några lag struntar i en överenskommelse. Bubblare:domarnivån. Och ändå är det förvånande att den inte diskuteras MER. Ska vi komma tillrätta med problemet får vi inte försöka att sopa kritiken under mattan. Domarnas roll är alltför viktigt för det.
Årets spelare utanför FBK:
Magnus: Calle Söderberg tycker jag varit årets spelare. Med 31 mål har han visat sig vara en målgörare av rang redan sedan han gjorde sitt inträde i Elitserien, speciellt i början av säsongen. Men en spelare som Holloway i Skellefteå har ju fullständigt öst in poäng och vinner poängligan med hela 11 poängs marginal. Tittar vi på hur Holloway gör sina poäng så kommer de ofta under en och samma match då kanadensaren har ett flertal 4-poängsmatcher och många 3-poängsmatcher utöver en match i slutet där han stod för 5 assist.
Marie: Bud Holloway är en given kandidat, liksom Calle Söderberg. Men målvakterna förtjänar lite extra uppmärksamhet, inte minst så här års. En het målvakt blir ofta tungan på vågen i slutspelet och en spelare som gör ett bra jobb (även om han inte är lika omskriven i media) är Linköpings målvakt Christian Engstrand. Två fantastiska prestationer mot Färjestad sticker ut, men killen är trots allt också tvåa i målvaktsligan efter vår egen målvaktsfantom Salák. Målvaktsduellen mellan Engstrand och Wesslau ska bli intressant i en förmodat tät kvartsfinalmatchserie mellan Linköping och HV71.
Årets bottennapp:
Magnus:Jag har tagit upp det flera gånger under säsongen, senast efter matchen mot Timrå. Och jag kan inte nog belysa hur viktigt det är för den svenska hockeyn att vi får en tydligare och mer genomgående bra domarnivå då många matcher blåses sönder för små ynkliga företeelser som inte ska vara utvisning. Jag anser också att domare ofta kan falla för publiktrycket från vissa arenor som inte behöver nämnas, men att begära att domarna måste vara bättre är befogat då bedömningsnivån från domarna har lika stora skillnader som spelet mellan NHL och Elitserien. Att frustration riktas mot domare efter i princip varje match från fans till alla lag förstår jag, kritiken är befogad och det ska inte behöva vara så på den här nivån. Skärpning! Fokus ska ligga på spelet, inte behöva vara på hur kass domarkåren är.
Marie: Landslagsturneringarna. Den här formen urholkar bara intresset för Tre kronor. För många, betydelselösa och avslagna, och är oturen dessutom framme får elitserielagen skador på ledande spelare.
Årets bästa:
Magnus: Var när NHL drog igång och allt tjafs om lockoutade spelare i Elitserien till slut kunde försvinna, och så klart för att NHL var oerhört efterlängtat. Men allt snack om att t.ex. Frölunda och Modo som tog in NHL-spelare var bara tröttsamt att läsa om, och där även Brynäs kom in i kritikerstormen i slutet. Slutet på lockouten gjorde efter en tids väntan så att media och fans kunde släppa det och istället fokusera på Elitserien.
Marie: Ungdomarnas framfart. Inte bara i Färjestad utan över lag i svensk hockey. Chris Lee lyfte fram just den svenska förmågan att producera talanger när jag intervjuade honom förra veckan, och det är definitivt något som har gett oss ett gott rykte utomlands. Det finns inget häftigare än att få vara med och se en ny stjärna födas.
Årets sportkanal/sportjournalist:
Magnus: Helt klart får jag säga Twitter blivit en mediekanal som vuxit något enormt den här säsongen. Fans, tidningar och lag kommunicerar och diskuterar på en helt ny nivå och även vår blogg har fått en stark tillväxt i de sociala medierna. Detta är kul för att alla kan dela åsikter med varandra och integrera och diskutera tillsammans, därför har fbkbloggen’s Twitter också blivit populär att följa då vi fått bra feedback. Ska vi istället fokusera på insatser ur en journalistisk synvinkel så tycker jag att min bloggkollega Marie kvalificerar in i toppen över personer som som rapporterar och skriver texter på ett strålande sätt, där vi alla fick ta del av hennes tankar och intervjuer från bland annat European Trophy-slutspelet Red Bulls Salute i vintras. Jag lyfter på hatten för hennes insatser att bevaka Färjestad både i Elitserien och European Trophy.
Marie: Traditionell media har definitivt fått konkurrens av bloggar och sociala medier, och det är befriande och sätter en hel del press på etablissemanget. Hockeyn är dålig på att hitta nya vinklar och sälja in sin produkt bland nya grupper, och traditionell media är dessutom ofta väldigt fyrkantig när det gäller rapporteringen. Viasat är en frisk fläkt när det gäller traditionell media, jag älskar deras sändningar från Hockeyallsvenskan. Bäst: att man har fattat vikten av att plocka in domarna och få höra deras version. I övrigt är Marie Lehmann en favorit.
Årets trevligaste överraskning:
Magnus: Färjestad har haft hela 10 (!) juniorer som noterats för speltid i laget den här säsongen. Att juniorerna i ligan och speciellt i Färjestad fått ta mer och mer utrymme är så kul och ett bevis på hur bra tillväxten har blivit inom organisationen utöver de värmländska spelarna som redan tagit en ordinarie plats. Nygård spelar på ett sätt som gör att det ser ut som att han spelet i ligan under en lång tid vissa stunder, där han spelar utan respekt och är inte rädd för att smälla på fysiskt. Men bäst har ju ändå Max Görtz varit, och en spelare som blir bättre och bättre ju längre vi kommit på säsongen. Poäng i sex raka matcher och har noterats för ett mål i fyra raka matcher inför slutspelet. Bådar gott för fortsättningen.
Årets tråkigaste:
Magnus:Att Klefbom blev skadad i inledningen av säsongen var verkligen ett dystert besked som nådde Färjestad och fansen när det stod klart att han skulle missa resten av säsongen. En back som skulle vara en av ligans bästa spelare då han spelar moget och fegar inte ur i närkamper och står för en hel del poäng och mycket istid. Tänk att ha haft både Klefbom, Nygren och Lee tillgänglig i spel, vilken backuppsättning vi skulle haft utöver resterande spelare. Men något annat tråkigt som drabbar hela ligan är de målsnåla matcher vi haft då 1-2 faktiskt var det vanligaste slutresultatet under säsongen, 32 gånger har en match slutat 1-2 följt av 2-1 26 gånger. 58 matcher har slutat med tre gjorda mål av två lag, vilket är synd. En fokusering på en tät defensiv har bidragit till ett ett minskat antal gjorda mål, och visst är det så att vi helst hade velat se fler mål.
Marie: Hjärnskakningarna. Jag lider med Sanny och alla hans kollegor som drabbats hårt av denna farsot. Utav alla de skador som drabbar hockeyspelarna är hjärnskakningarna en av de lömskaste. Har man otur kan man tvingas leva med sviterna i många år framåt. Tänker man på det blir hockeyn i sig ganska oviktig.
Säsongens mest otippade:
Marie: Lasse Holms “Canelloni Macaroni(Pizzeria Fantasia)” på högsta volym i bortalagets omklädningsrum direkt efter matchslut. Vem sade att schlager och hockey inte passade ihop?
Utmärkelser i FBK
Grundseriens utropstecken:
Magnus: Kan man säga något annat än Chris Lee? I början av säsongen så tvekade många över kanadensaren, men han har sedan verkligen bevisat alla tvivlare vilken klassback han är och varför han värvades till Färjestad från DEL (tyska ligan). Elitseriens poängbästa back med 41 gjorda poäng med flest assist och näst mest mål (ett mål bakom Magnus Nygren som gjort flest) har satt sina avtryck i laget och kommer vara ett viktigt vapen fortsättningsvis i lagets PP-spel tillsammans med Magnus Nygren. Denna backduo i FBK har imponerat stort och vi får hoppas på fler än ytterligare en säsong till i Karlstad och Färjestad.
Marie: Ungdomarna. De har en stor del i att FBK, trots betydande skadefrånvaro, nådde andraplatsen i grundserien. Den ena talangen efter den andra presenterade sig, och imponerade genom att snabbt anpassa sig till nivån.
Årets värvning:
Magnus: Chris Lee? Självklart! Behöver inte ens nämna någon ytterligare motivering.
Marie: Chris Lee! Släpp för guds skull inte honom, Jönsson.
Årets genombrott:
Magnus: Som jag varit inne på tidigare så har Max Görtz fått genombrottet som vi trodde skulle komma den här säsongen. Gjorde några riktigt bra matcher förra säsongen när han hoppade in i laget då han styrde och ställde i bland annat powerplay, har den här säsongen utvecklats ytterligare och fått en ordinarie plats i laget och funnit formen i slutet av säsongen inför slutspelet. Längtar efter att se hur långt Görtz kan gå, för visst känns det som att han blivit ett utropstecken när vi nu går in i slutspelet.
Marie: Jag har tjatat om Max Görtz under hela säsongen och jag tänker inte ändra mig nu. Har jobbat hårt efter svackan i början av året, och effekterna av hans och klubbens gedigna arbete börjar nu på allvar synas i poängprotokollet.
Årets mål:
Magnus: Magnus Nygrens slagskott på straff i matchen mot Luleå i den näst sista omgången kvalificerar in i toppen på den listan. Vem hade anat att han skulle åka fram och dra till med ett slagskott i en straffläggning. Men jag tycker också att Wilhelm Westlunds soloåkning mot Brynäs den 28 december var ett tjusigt mål, men kanske främst skridskoåkningen som ledde fram till målet.
Årets bittraste förlust:
Marie: Uddamålsförlusten mot Skellefteå i januari är definitivt en kandidat, men det blir ändå Oscar Klefboms uttåg som vinner denna kategori. Riktigt surt att tappa honom under vad som antagligen blir hans sista säsong på mycket länge i Färjestad och i Sverige.
Årets intro:
Marie: Dött lopp mellan Åslunds Rammstein-pärla ”Engel” och Holtets ”La det svinge”. Klefbom bubblar med ”I´m Sexy and I know it” (LMFAO). Kul initiativ, skulle gärna vilja höra hur några av spelarna resonerade kring sitt låtval.
Och så, sist men inte minst, tittar vi i spåkulan och förutser slutspelets…
MVP:
Magnus: Bud Holloway, Oscar Möller eller Rickard Wallin är mina tre hetaste alternativ. Kapten Wallin brukar visa sig från sin bästa sida när vi kommer in i slutspelet och är den ledaren Färjestad behöver ha på isen från start när kvartsfinalserien drar igång mot Modo. Men vi har starka utmanare till en utmärkelse för slutspelets MVP, och hur kan vi då inte nämna Bud Holloway från silverstaden Skellefteå som jagar sitt efterlängtade guld. Holloway som vann poängligan överlägset kan mycket väl floppa när det nu börjar bli allvar, men jag tror Holloway och Möller kommer leda sitt lag långt.
Marie: Salák. Som sagt, en bra målvakt i storform är en viktig nyckel i guldstriden.
Slutspelsjoker:
Magnus: Som jag nämnt, Max Görtz som har en ruggigt bra form kommer gå in i slutspelet med ett bra självförtroende och vilja visa att han vill ta utrymme när det gäller som mest. Detta blir hans chans att blomma ut på allvar och komma in nästa säsong med denna säsongsavslutning bakom sig och är en given kandidat hos mig till att bli slutspelets joker.
Marie: Jepp, ni som följt med så här långt vet att Görtz är min huvudkandidat. Han har jobbat hårt och fått god hjälp av Andreas Johansson och övriga i staben kring laget, och han har visat en gryende storform. Men Connolly smyger i kulisserna och kan mycket väl ta nästa steg under slutspelet.
Slutspelets ”dark horse”:
Magnus: Viktor Arvidsson i Skellefteå kan bli en så kallad dark horse. Slutspelet har tidigare år visat sig vara ett utmärkt tillfälle för mindre kända spelare att kliva fram och Arvidsson har de rätta verktygen för att lyckas med det tycker jag. I FBK så skulle jag kunna se Wilhelm Westlund bli detta om skador uppkommer som det brukar ha en tendens att göra, även om sådant brukar mörkas den här tiden på året och spelare kan spela trots mindre skavanker. Det brukar dock kunna komma och på backplats finns alltid risken med minskat manskap. Där kan “Wille” rycka in och göra det med storm.
Marie: Färjestads kvartsfinalmotståndare Modo pekades ut som slutspelets ”dark horse” av Cmores experter efter valproceduren i tisdags. Någon enkel femma blir de definitivt inte, men jag tror ändå att Färjestad går segrande ur den striden. Har på förhand lite svårt att se något annat scenario än att topp fyra-lagen vinner sina kvartsfinaler.
Årets finalpar:
Magnus: Skellefteå-Färjestad. Vilket vore riktigt kul att se också. Ettan mot tvåan och två lag som brukar vara inblandad i guldstriden som skulle bli mer intressant än någonsin om det skedde i år, FBK som vill ha revansch mot sig själva efter att ha åkt ut mot Brynäs i fjolårets semifinal, och ett Skellefteå som fortfarande jagar sitt SM-guld. Detta är upplagt för en guldfest i hockeyväg!
Marie: Skellefteå-Färjestad. Kan bli episkt.