Eftersnack och intervjuer efter vinsten mot ZSC Lions: Stort hjärta och hårt arbete banade vägen i fredagskvällens rysare!
Stort hjärta och hårt arbete blev till sist det som fällde avgörandet när Färjestad lyckade försvara sin svit som obesegrade i årets European Trophy. Det och en fantastisk målvakt.
En knapp vinst med 2-1 mot ett vilt kämpande ZSC Lions, och jag har sällan varit så lättad när en slutsignal ljuder. Men styrkebeskedet som vinsten ger är ändå lovande: Färjestad är fortfarande obesegrade i turneringen, och visade dessutom under en närmast helvetiskt spännande sista period att man har ordentligt med både vilja och karaktär i laget.
Schweizarna bjöd på det svåraste motståndet hittills i turneringen, och gick ut som bålgetingar redan från matchstart. Faktum är att Färjestad stundtals hade det jobbigt att ta sig igenom mittzonen. Trots fantastiskt målvaktsspel av PW i målet kunde man efter drygt halva matchen inte längre stå emot Lions offensiv och 1-0 gjordes av Patrik Bärtschi, assisterad av Ronalds Kenins, Morris Trachsler. FBK:s andra period var dock bättre än den första, och man gav inte upp utan fortsatte jobba hårt. Inom loppet av bara några sekunder, 19.13 och 19.49, vände man i slutminuten av perioden matchen genom ett mål av Stafford (styrde in Grundels skott från blå) och ett av Görtz (snyggt från slottet).
Tredje perioden blev, inte helt oväntat, en riktig rysare för oss som såg på; Lions fortsatte att pressa hela vägen in i kaklet och vi kastades mellan hopp och förtvivlan när schweizarna fick power play och tog ut målvakten under matchens rafflande slutminuter. Det var dödstyst när jag knallade förbi Zürich omklädningsrum efter matchen, och jag förstår om den här förlusten kändes extra tuff för dem. De gjorde det riktigt svårt för FBK, och även om skottstatistiken som helhet var ganska jämn (35-29) skrevs skotten till 16-6 i Lionsfavör i tredje perioden när hemmalaget forcerade för en kvittering. PW stod verkligen på huvudet för laget idag. Inte så konstigt om man kunde höra en knappnål falla i Zürich omklädningsrum, med andra ord… Desto muntrare var det, av förståeliga skäl, i FBK:s omklädningsrum, efter en riktig krigarseger.
Carlsson pratade efter förmiddagens träningspass om att han förväntade sig en anstormning från ZSC Lions, och han sade att FBK därför var tvungna att spela med tålamod och beslutsamhet för att inte ge det schweiziska laget den snabba utdelning som de sökte. Den analysen visade sig vara helt korrekt.
”Det här är det bästa laget i mittzon som vi har mött så här långt”, säger han när jag träffar honom efter matchen. ”De kom med en fart som vi hade svårt att hantera, och vi blev lite stillastående. Vi blev tvåa på pucken, helt enkelt, och när vi väl vann puck blev vi för långa i laget så att vi hade svårt att få till ett samlat anfallsspel.”
”Sedan får vi ju inte glömma att vi hade två nya backar med oss idag, och det är klart att det blev lite annorlunda för oss. Lite ovant blir det ju förstås för våra andra killar. Det blir ju så att man lär sig att spela på ett visst sätt…”
Carlsson är mycket nöjd med debutanterna. ”Absolut, Simon och Liffiton kommer in och gör det jättebra efter förutsättningarna. Liffition har inte bara en tuff tidsomställning bakom sig, han har inte spelat någon match alls den här säsongen. Så han ska ha en stor eloge. Han står upp för laget, och de där tio minuterna som han åkte på för att han slängde handskarna beror ju på att han inte är van vid att det fungerar så här. (Han fick 2+2+10, min anm.)
_ _ _
Liffiton själv var imponerad över både farten och intensiteten i kvällens match. ”Jag hade redan innan stor respekt för både SHL och den schweiziska ligan, och den har inte minskat.” konstaterar han samtidigt som tränarna och lagkamraterna klappar om honom efter matchen.
”Laget gjorde ett fantastiskt jobb i kväll när vi säkrade tre poäng”, säger han, ”på bortaplan och under så högt tryck och allt!” Han är nöjd med sin första match för laget: ”Det kändes riktigt bra med tanke på att det var första matchen på månader, det känns som jag har fått en bra start.”
Att det var intensivt på isen var inte något som störde honom: ”Haha, nej, jag är van vid ganska intensiv hockey, det är något jag gillar!”
Du slängde handskarna, vad hände där?
”Äsch, jag var tvungen att stå upp för en lagkompis där framför målet. Han fick ett par smällar i ansiktet av en Lionsspelare, så Lionsspelaren fick samma behandling av mig.”
I samma ögonblick går Shawn Belle förbi i spelargången. ”Du ägde honom, du ägde den där killen!” skojar han. Några kastade handskar lär vi inte få se från Liffiton i de kommande matcherna – den där personliga tian var kanske inte så kul att få med tanke på att han vill visa upp sig på isen – men helt klart visade han att han finns där för medspelarna även när det blåser.
”Matchen gick kanske inte riktigt som vi hoppats, men då är det extra skönt när vi går ihop som ett lag och vinner. Och så hade vi förstås en fantastisk målvakt idag, vilket var viktigt. Vi krigade oss tillbaka från 0-1, och det är det viktiga.”
Liffiton har, som vi vet, inte varit i Karlstad än. Faktum är att han aldrig en varit i Sverige tidigare, men när jag berättar om mottot på väggen (Stort hjärta, hårt arbete) i Löfbergs Arena nickar han.
”Sammanfattar definitivt matchen idag, vi krigar oss till den här segern.”
Jag tycker att det sammanfattar din insats idag också…
”Tack, ja, det är precis det jag försöker åstadkomma”, nickar han.
_ _ _
Carlsson vill också gärna hålla fram kedjan med Basse, Holtet och DiDiomete som verkligen kommer till sin rätt i den här typen av matcher. De båda sistnämnda satte in varsin tackling redan i matchens första byte, och de fortsatte på inslagen linje under hela matchen. ”De sätter prägel på matchen redan i sina första byten, visar att vi är här och redo att fajtas och kriga för att vinna matchen. Just det här med vi är redo att jobba hårt…”
DiDiomete, eller DiDi som han ofta kallas, har på kort tid blivit en favorit hos många fans, och Carlsson var helt klart imponerad av kanadensaren efter kvällens insats. ”Han har definitivt inte sänkt sina aktier, tvärtom, med det han presterade idag har han stärkt dem. Sedan är det ju inte jag utan Jönsson och de som har den frågan på sitt bord.
Det syns att han biter sig i läppen ibland, DiDi, för att inte dra på sig några onödiga utvisningar. När jag tidigare intervjuat kanadensaren återkommer han ofta till att det är viktigt att inte kosta resten av laget tid i spel i numerärt underläge. Kvällstidningsrubrikerna braskar med ord som ”slagskämpe”, men DiDiomete ser ut att ha koll på läget. Efter att Grundel satt in en klockren open ice-tackling på en Lionsspelare, och ådragit sig lagets ilska, klev DiDi fram och markerade. Hela situationen slutade med en personlig tvåa för kanadensaren och en femma för Lions, det vill säga PP för FBK.
”Ja, han har hittat en jättebra nivå, och idag hjälper han oss fantastiskt bra”, berömmer Carlsson. ”Det blir väldigt lugnt på banan när han finns med på det här sättet. Sedan kommer Liffiton in och tar den här fajten, det lugnar ned motståndarna så det är en viktig roll som de har för oss.”
”Sedan får vi inte glömma att vi saknade Shawn Belle idag, med sin tyngd är han också extra viktig i den här typen av matcher. Därför är det kul att se att vi gör det så bra. Vi har många unga, orutinerade spelare, och det är inte så lätt alla gånger.”
_ _ _
Det råder lite delade meningar. Enligt speakern fick han bara en stjärna efter matchen, PW, och det kändes som ett regelrätt rån. Killen var en levande vägg, och räddade laget under tunga perioder när Lions pepprade Färjestadskassen med skott. På europeantrophy.com har ordningen kastats om, så att PW istället fått tre stjärnor. Oavsett vilket var han bäst på plan.
”Han är outstanding”, konstaterar Carlsson. ”Han hjälpte oss att vinna den här matchen. Dessutom var Stafford bra (han fick tre stjärnor, min anm), och frågan är om han inte gjorde sin bästa match för oss hittills i kväll…”
Det håller jag med om. Om nu inte PW, som var matchens okrönte kung i kväll, fick de tre stjärnorna var det kul att se att de i så fall tillföll Stafford. Det är tydligt att han håller på att anpassa sig och sitt spel, och det känns också som han är på god väg att komma ikapp det han låg efter i säsongsförberedelserna efter sin sena AHL-säsongsavslutning. En stjärna eller tre är inte så viktigt som det faktum att Stafford, som är tänkt att dra ett stort lass i FBK i vinter, har börjat acklimatisera sig och på allvar komma in i lagets och det svenska spelet.
_ _ _
Något som visar på konkurrensen och bredden, i årets FBK är det angenäma problemet med att ta ut vilka forwards som ska spela. Rivige Martin Röymark inledde som 13:e forward, och kom in på isen först mot slutet av andra perioden. I tredje perioden ersatte han Fröberg i kedjan med Wallin och Åberg, medan Fröberg istället tog Hilldings plats i kedjan med Hyka och Lundh. Mot slutet, när Lions pressade på för kvittering och Färjestad drabbades av boxplay, var Röymark en av dem som visade vägen.
”Det kändes bra idag”, säger han när jag träffar honom efter matchen. Vi på pressläktaren var, som sagt, så galet nervösa att vi snudd på spontant självantände, men enligt Röymark var det inte så farligt nervöst i båset och på isen: ”Nä, det blir inte så nervöst när man är mitt uppe idet. Sedan kändes det ganska tryggt ändå, PW är helt fantastisk längst bak, och gör att vi känner oss trygga och då gäller det bara för oss att få bort returerna.”
Röymark var en av alla dem som karaktäriserade stort hjärta och hårt arbete den här kvällen. Han tvekade inte när han kom in, och ledde vägen med bra fart och hårt jobb.
”Ja, det är ju det de vill ha av mig, så jag försöker bidra med det jag kan. Det skapar ju ytor för de andra, så jag försöker jobba hårt och använda mig av min fart så mycket jag kan.”
Röymark får också beröm av Carlsson: ”Anledningen till att han fick börja vid sidan av var att vi ville ha lite svar från honom. Vi tyckte kanske inte att han riktigt fått ut det han borde av sitt arbete, men när han kom in visar han verkligen att han är med och slåss om en plats.
_ _ _
Än lever alltså drömmen om slutspel i Berling helgen före jul i allra högsta grad – obesegrade Färjestad toppar sin division (West Division) på 15 poäng medan Frölunda skuggar strax efter på 13 poäng. Nästa helgs dubbelmöte mellan FBK och Frölunda kan därmed komma att bli direkt avgörande, och det är därför kul att sista gruppspelsmatchen kommer att gå av stapeln på hemmaplan i Karlstad. Men först väntar, som vi vet, en ny tuff match i morgon mot EV Zug, i en hall bara några mil bort från Zürich. Jobbigt att höra för oss som just med nöd och näppe har överlevt kvällens rafflande match, men faktum är att många förutspår en matchbild liknande den i lördagens match.
Röymark: ”Det blir säkert lika tufft som idag, de schweiziska lagen är bra och åker mycket skridskor, så det går fort därute på isen. Vi måste spela bättre än idag för att vinna i morgon, tror jag.”
Min kollegan uppe på pressläktaren, som följer den lokala hockeyn noga, sade att ZSC Lions och Zug är jämnstarka, och att matchen mot Zug har alla förutsättningar att utvecklas till en ny rysare. Carlsson: ”Zug ledde ju med 2-0 mot Frölunda, hörde jag, och förlorade sedan med 3-7. Vi får hoppas att Frölunda körde musten ur dem ikväll, och att vi kan återhämta oss och komma ut med nya krafter. Då ska vi ge även dem en ordentlig match!”
Liffiton: ”Med ny match redan i morgon gäller det att hålla uppe energin. Nu ska vi hem och få lite vila, sedan är det bara att gå på igen.”
_ _ _
Kvällens match spelas i Bossard Arena, och startar 18.00. Fbkbloggen finns givetvis på plats och liverapporterar via twitter.
Matchfakta (hämtad från europeantrophy.com)
ZSC LIONS – FÄRJESTAD BK 1 – 2 (0 – 0, 1 – 2, 0 – 0) 2013-08-30 19:45, Kunsteisbahn Chreis. Period 1 (0-0) Shots on goal 11-8 Period 2 (1-2) Shots on goal 8-15 Period 3 (0-0) Shots on goal 16-6 Shots on goal, total: 35-29 European Star Awards Referee: Eichmann, Stricker; Fluri, Kehrli |