Devin DiDiomete väntar på besked: Det är ju här i Färjestad som jag har mitt hjärta!
Försäsongens sista match är färdigspelad, och Färjestads färgstarke tryout-spelare Devin DiDiomete står inför ett viktigt, utlovat besked. Under de drygt fem veckor som han befunnit sig i Karlstad och Färjestads organisation har han vuxit ut till att bli en riktig publikfavorit, inte minst genom den sköna blandning av ödmjuk inställning och en tuff, uppoffrande spelstil som han gett prov på. När jag träffar honom strax efter helgens andra match mot Frölunda hymlar han inte om att han verkligen vill stanna i Färjestad.
Färjestad har just tagit revansch efter en riktigt tuff förlust nere i Scandinavium kvällen innan, och DiDiomete är, precis som resten av laget, riktigt nöjd med att man lyckades studsa tillbaka och vinna returmötet.
Devin DiDiomete och Frölundas Tom Nilsson har en liten uppgörelse 7/9 2013 Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Du har just spelat den andra matchen mot Frölunda på två dagar, vad tyckte du?
”Nja, jag gillade dem inget vidare, det är ett som är säkert.” Han ler snett innan han blir allvarlig igen: ”Alltså, matchen igår var lite frustrerande, hela laget kämpade stenhårt och ibland när man ligger under med en tre, fyra mål tappar man humöret och det blir fysiskt… Men idag spelade vi ett helt annat spel, och tog ett riktigt stort steg…
Ja, för ni såg ut som ett helt annat lag idag. Vad var skillnaden?
”Jag vet inte riktigt, det är lite svårt att säga exakt. Men efter matchen igår kände vi alla att vi hade så mycket mer att ge, och vi är professionella idrottsmän som vill vara bäst VARJE kväll. Man vill aldrig förlora framför hemmapubliken, i sin egen arena, och det här är ett lag som, oavsett om jag blir kvar eller inte, kommer att vara med om en lång resa i vinter. Då handlar det om att sätta tonen direkt, så att motståndarna blir medvetna om exakt hur svårt det kommer att bli att ta poäng i den här hallen.”
Devin DiDiomete ger inte motståndarna en lugn stund! Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Skillnaden mellan att möta övriga Europeiska lag och en kommande SHL-motståndare?
”Zürich var ett riktigt bra lag i min bok, och klart jämförbart med det svenska laget, men i övrigt måste jag säga att Frölunda definitivt är bättre än övriga lag vi mött under försäsongen. De har helt klart ett bra lag, unga och kaxiga”, han skrattar, ”och lite irriterade. Men det spelar ingen roll en sån här dag, när vi vinner!”
Men du höll dig lugn idag, först i en situation när du blev fasthållen av Sebastian Collberg i andra perioden, och sedan när du fick Christoffer Perssons klubba i ansiktet, vilket gav laget två powerplay!
”Mm, till skillnad från igår när jag tyvärr lät känslorna ta överhanden lite grann när jag fick målvaktens stöt i skallen där inne i målburen. Jag var inte alls beredd på att han skulle göra så, blev lite yr där en sväng, och gjorde något jag nog inte borde ha gjort. När man har den roll jag har händer det ibland att man råkar gå över den där tunna, osynliga linjen som man inte borda korsa, och där gjorde jag kanske det. Förhoppningsvis händer det inte allt för ofta, för jag vill inte skada laget.”
Transatlanterna talar mycket om vikten att stå upp för medspelarna ute på isen. Här rusar Deeds till lagkompisen Holtets undsättning! Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Apropå det, nu när du hunnit spela en del matcher: Hur är det med nivån för vad som är tillåtet, skiljer den sig mycket mellan Sverige och Nordamerika?
”Nja, om det där igår skulle ha hänt där hemma skulle jag antagligen ha sex grabbar över mig, men här hände ingenting och det verkar vara en skillnad. Men jag, från min sida, kände att jag var tvungen att markera, det är inte okej att slå någon med ”stöten”, det finns en skaderisk, särskilt om man, som jag, inte var beredd. Sånt tar nog domarna egentligen för på båda ställena, även om de inte gjorde det igår.”
I övrigt då, när det gäller domarnivån?
”Tja, det mesta är lika, förutom det här med att slåss. Trashtalkar någon eller knuffas framför mål blir det slagsmål och slängda handskar därhemma, men gör man så här åker man ut ett bra tag, och det vill man ju inte. Det är definitivt den största anpassningen man måste göra här, att när en kille i andra laget låter munnen fladdra får man inte göra något. Det kan vara frustrerande…”
Fast idag lyckades du alltså bita ihop! Hur tänkte du?
”Jag vill inte skada laget. Igår fick jag min första, och förhoppningsvis sista, härdsmälta, vilket gjorde att lagkompisarna tvingades döda ett långt powerplay för min skull. Jag vill tvärtom bidra med positiv energi till laget. Mitt jobb är att irritera motståndarna så mycket att de drar på sig utvisningar, precis som de gjorde i dag, och inte tvärtom.” Han skrattar.
“Jag försöker att inte tänka så mycket på det” erkänner “Deeds”när jag frågar honom om nästa veckas utlovade besked. Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Nästa vecka har du lovats besked huruvida det blir en förlängning eller inte… Hur mycket tänker man på en sådan sak?
”Det är klart att det hela tiden finns där någonstans i bakhuvudet, för jag vill ju så gärna stanna här! Men samtidigt kan jag inte gå och tänka på det där hela tiden. Jag måste gå ut och spela hockey, fokuserar jag på de tankarna kommer jag inte att kunna spela så bra som jag vill. Jag försöker lägga all min energi på att jobba hårt under träningarna och spela så bra jag bara kan under matcherna, och förhoppningsvis tillför jag något av det som coacherna och ledningen vill ha i laget så att jag får stanna. Jag skulle verkligen älska att få vinna SM-guld med det här laget!”
Jag har pratat med Anders Steen och Leif Carlsson om dig, och de ger dig mycket beröm. Framför allt säger de att du utvecklats mycket då du fått en större och mer varierad roll här! Känner du igen dig i den beskrivningen?
”Absolut! Som jag berättade en annan gång, gjorde jag ju det jag trodde krävdes för att komma till NHL, vilket innebar att jag fastnade i en ganska endimensionell roll. Och det har varit fantastiskt här, för här känner jag att jag är en del av laget på ett helt annat sätt! Jag måste inte slåss utan kan bidra med något mer än bara mina knytnävar. Det är en skön känsla! Och så träningarna med AJ och de andra coacherna… De är så skickliga och jobbar med min skridskoåkning, min teknik och sådant. Jag känner att jag blir bättre och bättre för varje dag som jag är här, och på så sätt har verkligen vistelsen här varit toppen; jag vet att varje gång jag åker ut på isen för att träna kommer jag att bli en bättre hockeyspelare. Tiden här har varit helt fantastisk, och oavsett om jag får stanna eller inte kommer jag bara ha positiva saker att säga om alla här!”
Och Sverige?
”Oh, ja, Sverige, det är helt otroligt. Jag gillar verkligen det här landet, det är verkligen vackert här. Jag hade ingen aning om vad som väntade när jag tackade ja till att komma hit, men Sverige är ändå ganska likt Nordamerika, om man säger så. Jag var lite orolig för det här med språket, men alla här – både här i föreningen och de jag mött i övrigt – har varit väldigt trevliga mot mig.”
Saknas muggar? Inget problem! DiDiomete är en färgstark profil i laget, här släcker han törsten under ett träningspass. Foto: Marie Angle/fbkbloggen
Vi på fbkbloggen sållar oss givetvis till den stora skaran fans som håller tummarna för att du får stanna! Skönt att få skaffa en egen lya i så fall?
”Haha, ja, jag har ju bott på hotell hela tiden och jag tror att varenda en där känner mig på förnamnsbasis numera! Fast nackdelen med en egen lägenhet är förstås att jag måste lära mig att laga mat, och det är jag inget vidare på…”
Då får vi hoppas att det här året innebär att du blir en utmärkt kock då i så fall!
”Haha, verkligen. Jag tror att jag och Ville har ätit oss runt varenda restaurang i den här staden vid det här laget”
Skämt åsido, det är klart att det står mycket på spel för den sympatiske kanadensaren. Han säger att han räknar med att ta kontakt med sin agent i början av veckan, och att denne kommer att sköta kontakten med Färjestads ledning. Blir det ett negativt besked går flyttlasset tillbaka över Atlanten tämligen omgående:
”Ja, då får jag försöka ansluta till någon camp där borta.”
Sverige är inget alternativ? Det skulle inte förvåna mig om du får en del anbud från andra klubbar?
”Jaså? Men känns inte som något alternativ, tror jag. Det är ju här i Färjestad som jag har mitt hjärta! Jag är så otroligt tacksam för att AJ och Färjestad gav mig den här möjligheten!”
Devin DiDiomete 7/9 2013 Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Det är inte särskilt konstigt att han vinner allas hjärtan, denne 25-åring med ärrade knytnävar och ett stort, bultande hockeyhjärta. Lagkamraterna öser beröm över honom för det viktiga, avlastade arbete han utför på isen, och det sägs att han snabbt hunnit bli en populär lagkamrat även vid sidan av rinken. Coacherna har inte mycket att säga om matchstraffet han ådrog sig i fredagens match mot Frölunda, utan pratar hellre om det viktiga lass som “Deeds” och hans kedjekamrater drar under matcherna. För Devin DiDiomete kan så mycket mer än att slåss, det har han bevisat under de gångna veckorna.
Om det räcker till att han får stanna?
Jag hoppas och tror det. Laget har saknat ett rivjärn som DiDiomete, någon som kan ta sig in under huden på motspelarna. Den här typen av spelare blir extra viktiga i den täta svenska hockeyn och jag tycker att “Deeds” har svarat upp mot arbetsbeskrivningen “Stort hjärta och hårt arbete” på ett ypperligt sätt. Sedan är det förstås det här med ekonomin, och det är en helt annan femma som jag med varm hand överlämnar till Jörgen Jönsson och de andra beslutsfattarna.
Men blir han kvar lär han snart vara en älskad profil i Löfbergs Arena.
