Frölunda-Färjestad 1-3: Lagets ledare klev fram och visade vägen när Frölunda sattes på plats!
Strålande boxplay, lyckade ommöbleringar och vägvinnande ledarskap. Där har ni nycklarna till Färjestads sköna bortaseger mot Frölunda. Trepoängaren innebar inte bara att laget lämnade sistaplatsen bakom sig, man har också bevisat för både sig själv och alla de som var snara att döma att årets trupp är stark nog att fajtas om topplaceringarna.
Första perioden
Det började inte strålande, för oss med Färjestadssympatier. Även om Färjestad kom ut piggast i inledningen, och efter några minuter ledde skottstatistiken med 3-0, ändrades allt när Frölunda i snabb takt fick en rad PP, varav två stycken fem mot fyra och ett fem mot tre-läge i hela två minuter.
Innan dess hade Åberg ett friläge där han slashades i skottögonblicket, dock utan åtgärd. Men domarna skulle snart bli betydligt petigare, och det var Färjestad som drabbades. Positivt var dock att Färjestad fortsatte att spela bra i boxplay och lyckades därför freda sig ända tills Färjestad lyckades med konststycket att få två utvisningar verkställda samtidigt. Detta då Stafford och Lajunen fick varsin tvåa för var sin förseelse (slashing respektive charging). Det händer inte ofta att domaren tar ytterligare en utvisning efter en avvaktande utvisning, men givetvis är det Färjestad som fick äran. Två hela minuter i spel tre mot fem blev för tufft, och målet är inte mycket att säga om. Dick Axelsson spelade fram John Klingberg, perfekt placerad framför utmärkte Taylor i målet. Även Christian Bäckman noterades för en assist.
Staffords och Lajunens utvisningar var kanske inte så mycket att säga om, däremot måste jag säga att utvisningen på Grundel för fasthållning var i magstarkaste laget. Grundel kunde inte göra mycket annat än skratta åt eländet, och lyckligtvis blev det inget mål i det efterföljande numerära underläget.
Mot slutet av perioden fick Färjestad äntligen chansen i PP, två gånger om, men PP-spelet var inget vidare. Man kunde fortfarande se spår av de problem i uppstartsfasen som laget visat tidigare. Skottstatistiken blev 11-8 i Frölundas favör.
”Vi måste komma ut med fart och spela pucken snabbare, inte minst i PP-spelet. Förutom det måste vi se till att vara fem man på banan”, sa Carlsson inför andra perioden.
Andra perioden
Hålla sig kvar på banan, löd alltså arbetsbeskrivningen. Men knappt hade andra perioden dragit igång förrän Belle åkte ut för en fasthållning, och strax efter att FBK äntligen blivit fulltaliga åkte Connolly, i sitt första och sista byte för kvällen, ut för en hårt dömd slashing. I det numerära underläget som följde på amerikanens utvisning stod Martin Röymark för ett superbt jobb när han jobbade fast pucken i Frölundazonen, och även om han inte kan få någon assist på målet (pucken gick via en Frölundaspelare) fick han påpassligt fram pucken till Rickard Wallin som kunde slå in kvitteringen i spel fyra mot fem.
Lite grinigt blev det mot slutet av perioden, med flera spelare inblandade, och när Liffiton kom in som tredje man fick han matchstraff.
Färjestad var det bättre laget i andra perioden, och det bottnade förstås en del i att man fick energi och självförtroende av det fina försvarsspelet och det viktiga målet i numerärt underläge. Även om det fortfarande kunde se lite omständligt ut i omställningarna kom man med betydligt bättre fart genom mittzon, mycket beroende på rappare förstapass. Färjestad vann alltså perioden med 1-0 och skottstatistiken med 13-10, trots att det bara var Frölunda som fick spela PP under perioden.
Tredje perioden
Oavgjort inför sista perioden alltså, och när Färjestad i periodinledningen äntligen fick chansen i PP igen såg det betydligt bättre ut än tidigare. Inget mål dock, det kom istället när Färjestad tilldömts en straff efter att en frispelad Joakim Nygård hakats upp så rejält att han inte kunnat få till något avslut. En del lyfte nog på ögonbrynen när Färjestad valde att skicka ut Christian Berglund istället för någon av de unga, heta talangerna Hyka och Åberg, men Berglund visade att han är fortsatt glödhet efter comebacken.
Iskallt väntade han ut Frölundakeepern Lars Johansson, och petade sedan, till synes retfullt enkelt, upp pucken bakom en överspelad målvakt innan de raka armarna åkte i luften på klassiskt Berglund-manér. Frölunda låg på för en kvittering, och det var därför outsägligt skönt när Rickard Wallin, i lite utav en repris från det första målet, en stund senare satte 1-3, assisterad av Åslund och Lajunen.
Frölunda gav dock inte upp, men när deras Andreas Johnson med drygt tre och en halv minut kvar av perioden fick sätta sig på botbänken för en slashing började publiken att lämna arenan. Färjestad höll undan, och Åslund var nära att sätta en puck i öppen kasse då hemmalaget tagit ut målvakten. Men resultatet 1-3 stod sig, vilket innebär att Färjestad kunde bärga säsongens första trepoängare.
Analys och tankar om matchen
Bra boxplay lade grunden med tanke på Färjestad grundliga besiktning av Scandinaviums utvisningsbås. 11 tvåor samt en femma+game för Färjestad jämfört med 8 tvåor för Frölunda blev det totalt i torsdagens möte i Scandinavium
Fortsatt suveränt målvaktsarbete av Taylor – kvällens räddningsprocent hamnade på imponerande 96,3 – i kombination med att man stod upp bättre för varandra idag, bidrog också starkt till segern.
Liffiton har nog haft nytta av att få följa de inledande matcherna från läktaren, för han kändes stabil och trygg längst bak. Klart godkänd, och med ytterligare lite matcher i ryggen kommer det bli ännu bättre. Matchstraffet var det inte så mycket att säga om. DiDiomete syntes också mer idag; han babblade, tacklade, var oöm och fick med sig utvisning på motståndaren. Arell, som började på bänken, kom in under boxplay och spelade sedan när Liffiton utgick på grund av matchstraffet. Connolly kom in mot mitten av matchen, men åkte ut för en slashing redan i första bytet och spelade inte efter detta. Uppförsbacke för amerikanen som började så bra i ET, men som varit blek efter skadan. Åberg ser fortsatt lovande ut, och Nygård likaså. Det vore förlösande för dem båda, och även för Hyka, om det fina arbetet ger utdelning och poängen snabbt börjar rasa in.
Men kvällens giganter var, tveklöst, veteranerna (nåja!) Rickard Wallin (tvåmålsskytt) och Christian Berglund (säker straffläggare). Efter den jobbiga förlusten mot Linköping, då hela laget vek ned sig och förlorade mot ett lag som egentligen inte var ett dugg bättre, efterlyste Leif Carlsson ledare som skulle visa vägen. I kvällens sköna seger mot kaxiga, framgångstippade Frölunda var det precis just det som vi fick se. Det var nästan viktigare än de tre poängen i sig. Vi vet att talangen finns där, nu gäller det att gruppen tar form och att alla hittar sina roller.
Vi vet det sedan förut, och den här gången var förstås inget undantag: alla älskar att hacka på Färjestad. Trots att det bara hade gått två omgångar kraxade korparna lyckligt i allsköns medier. Skadeglädje är den enda sanna glädjen, påstås det. Men det är desto roligare att slå tillbaka, och visa att Färjestad aldrig någonsin ska räknas ut.
Rickard Wallin hade dock helt rätt när han efter matchen konstaterade att sköna vinster ska glömmas lika snabbt som sura förluster – det är fortfarande 52 omgångar och en herrans massa poäng kvar att fajtas om. Och inte en enda match kommer att bli lätt. Redan på lördag väntar nästa utmaning, ett hysteriskt taggat Leksand hemma i Löfbergs Arena. Räkna med att det är tillbaka till kolgruvan, blåställ på och ställningskrig som gäller. Precis som det bra hockey ska vara.