Christoffer Forsberg om snygga första målet: “Pappa kunde ju inte ställa sig upp och jubla, men han är glad för min skull!”
Vilket genombrott! Färjestadstränarna valde att satsa på en ren ungdomskedja i kvällens viktiga match mot Luleå. Speltiden var bara drygt hälften så stor som för övriga kedjor, ändå blev kedjan med J20-centern Christoffer Forsberg och ytterforwarderna Johan Olofsson och Tomas Hyka kvällens stora behållning. Två mål, Forsbergs första i SHL och ett riktigt kämpamål av comebackspelaren Tomas Hyka, banade väg för segern och följdes av ett mål i tom kasse av Ludwig Byström (premiärmål även för honom).
Efter matchen väntar pressuppbådet i Löfbergs Arenas inre. Alla vill snacka med de unga lirarna, och Forsberg får plocka fram och posera med pucken både en och tre gånger när fotograferna vill ha sina bilder.
Christoffer Forsberg gjorde sin blott femte match med A-laget i kväll, och huserar alltså vanligtvis i klubbens J20-lag tillsammans med kedjekollegan Johan Olofsson. Lite uppmärksamhet kring Forsbergs premiärmatch förra veckan blev det då den kom mot just HV71, ligans andra “krislag” och laget där hans egen far, Roger Forsberg, är assisterande tränare. I och med segern klev FBK över kvalseriestrecket, och lämnade nämnda HV71 och Örebro (7-0 i baken idag!) bakom sig. Pappa Forsberg var på plats i Löfbergs Arena i kväll för att se sin son spela, och det var ju lyckat att han inte bara fick se sonens första SHL-mål utan att det också blev en riktigt fin pärla! Innan Christoffer mötte pressen hann han med ett kort möte med den stolte fadern:
“Han tyckte att det var kul för mig! Vi snackar ju inte så mycket om våra olika lags situationer”, han ler lite snett, “men han sa att han ju inte kunde ställa sig upp och jubla. Men han var glad, innerst inne, för min skull.”
“Det var riktigt skönt att få sätta det där målet. Först och främst för min egen del, att få göra första målet. Men så blev det ju någon slags islossning för oss i matchen också! Jag tyckte att vi förtjänade att få sätta dit några puckar, och det fick vi ju göra till slut också…”
Medan resten av spelarna i laget går på en två dagar lång, efterlängtad ledighet, är det tillbaka till kontoret som gäller för Christoffer och Johan i morgon. Match med J20 mot Linköping med matchstart 13.00 i Löfbergs Arena väntar. Forsberg tycker inte att detta är något problem, han ser inga stora skillnader mellan uppgifterna:
“Man kör de byten man får i de här matcherna, så det är bara att gå in och köra! Tackla vem man än ser, höll jag på att säga!” Han skrattar. “Jag försöker bidra med mycket energi och skridskoåkning. Vi sa det innan matchen, jag, Johan och Hyka, att vi är ju bra på skridskorna allihop så det gällde att gå in och gnugga riktigt hårt. Sätta lite press på deras backar, tackla lite och försöka komma in på mål… Det var väl det vi gjorde också!”
Spelglädjen var det heller inget fel på. Underhållande som bara unga spelare kan vara, och mini-tvpuckshögen, som de bildade efter Hykas mål, var kvällens klo!
“Sen lördagkväll, det är mycket publik på läktarna – vilket vi inte brukar spela inför i vanliga fall. Det är klart att det är en häftig känsla, en dröm att få spela sån här hockey…” Han skakar på huvudet, fortfarande lite tagen.
Den stora kvällen till trots inger Christoffer Forsberg ett lugnt, moget och stabilt intryck. Han tycker att han har fått bra peppning från coacherna, och känner sig trygg i situationen trots den press som A-laget just nu lever med:
“Man ska ju gå in och spela sitt spel, det är ju det de vill se. Det är ju därför man blir upptagen hit, för att de vill att man ska fortsätta som man spelar i J20. Det försöker jag göra så gott jag kan! Den här gruppen ska ju vända det här tillsammans, och när man kommer in som junior måste man bidra med energi och försöka göra sitt för att stötta. I J20 rullar det ju på på ett annat sätt, men det känns som om det snart kommer att vända och rulla på även här! Det är ett hårt jobb som ska göras bara!”
Målet kommer att sitta kvar ett tag på näthinnan, tror han själv.
“Resten av livet, tror jag”, skrattar han. “Jag tror det var Arell (stämmer, min anm. Arell noterades för assisten) som skickade ned pucken, jag tog emot den och försökte bara komma till avslut så fort som möjligt… Det enda jag hann tänka var att jag skulle få den på mål, sedan hur det blev… En backhand är alltid en svår vinkel att skjuta ifrån, det handlade mer om att försöka få så mycket kraft som möjligt bakom skottet. Det blev mer en visp, men sedan satt den ju där den skulle och det var riktigt skönt.”
Lite blygsamt av Forsberg, för målet var riktigt snyggt! En backhand klockrent upp i krysset. Till synes både distinkt och iskallt. Ett riktigt klassmål att starta SHL-karriären med, med andra ord. Målet kan ses här, via SHL:s highlights, och avnjutes med fördel flera gånger om!
Kedjan hade inte spelat tillsammans alls innan kvällens match, även om givetvis Forsberg och Olofsson spelat lite tillsammans i J20. “Jag och Johan har inte spelat så mycket tillsammans där, bara lite då och då, men jag tycker att vi kompletterar varandra bra. Det är inga konstigheter att spela tillsammans, vi vet vad vi ska göra.”
Hyka hade han däremot inte spelat med alls tidigare, inte ens på träning. “Nej, men det är inget problem. När man åker mycket skridskor och jobbar hårt kommer det för det mesta av sig självt. Det går ändå inte går inte att finlira på en träning och sedan tro att man ska göra samma sak på match, det är bara hårt jobb som gäller för att nå resultat!”
Forsberg om sina kollegor: “Hyka och Johan är båda riktigt puckskickliga och snabba på skridskorna, och själv försöker jag dra isär motståndarnas backar för att skapa ytor åt dem. Jag har ju inte spelat så mycket tillsammans men jag tycker att vi fungerar bra ihop!”
Hur mycket mer vi får se av succékedjan återstår att se. Efter veckans landslagsuppehåll förväntar laget att ha flera av de ordinarie spelarna tillbaka, och det är nog inte helt orimligt att förvänta sig att coacherna försöker matcha de unga spelarna klokt och med framtiden i åtanke. Men med tanke på Carlssons beröm (se separat inlägg) är det nog inte otroligt att vi får se killarna ihop igen.
Christoffer Forsberg skrattar själv bort frågan om en fortsättning från den församlade journalistkåren. “Det kommer tillbaka massor av skadade spelare här nu, så det får vi väl se hur det blir med det…”
Pucken, som överlämnades av Leif Carlsson vid lagsamlingen direkt efter matchen, ska få en hedersplats i lägenheten. “Om jag ska vara helt ärlig hade jag inte ens koll på att någon hade tagit upp pucken åt mig…”
Det var Lajunen som gjorde det, inskjuter någon.
“Aha, då gav väl Lajunen till någon av tränarna för jag fick den av Carlsson efter matchen.”
Vad sa han?
“Han gratulerade till målet och sa att han tyckte att det var kul för min skull! Den pucken får jag lägga på något fint ställe!
Tomas Hyka, målskytt i comebacken efter smällen han åkte på mot HV71 förra veckan, såg pigg ut på isen. Trots att axeln tog värsta smällen har Hykas leende fått sig en rejäl törn då en sidotand fram är tvärt avslagen. Lite besvärande när han ombads le på fotograferingen med kedjekamraterna, men i övrigt såg man inte ett spår av det som hänt.
“Jag är verkligen glad att vara tillbaka redan nu. Jag trodde inte att axeln skulle ha läkt så att jag skulle hinna spela före uppehållet, det är inte helt lätt att komma tillbaka efter en skada och jag var lite orolig innan. Men jag fick bra hjälp av teamet vi har omkring oss och det löste sig bra.”
Hyka strålade även han som en sol efter matchen, och han prisade sina nya kedjekamrater:
“Vi hade verkligen kul därute idag, vi spelade med energi och jag tycker väl att vi bjöd publiken på lite show därute.”
“Målet kom efter en turlig studs, jag tror att pucken studsade på backens skridsko och tillbaka till mig så jag kunde lägga in den. Riktigt skönt att den gick in, det blev en bra comeback för mig!”
Kul att se att våra J20-spelare på allvar börjar ta plats i A-laget. Väl förberedda, som de är i ungdomsverksamheten, är de en tillgång att räkna med för en trupp i behov av energi och fart. De stackare som fortfarande lever kvar i villfarelsen att FBK inte har någon ordentlig ungdomsverksamhet har verkligen fått svar på tal.
Inget mål av favoriten och speedkulan Johan Olofsson idag, men hans passning till Hyka innan 2-0-målet var delikat och gav honom en assistpoäng.
Oliver Kylington hade spelat mest av alla i laget inför tredje perioden, och slutade trea totalt (slagen endast av Grundel och Tollefsen) med en speltid på 20.02. 16-åringen spelar till och med powerplay, och Leif Carlsson konstaterade efter matchen att Kylington förtjänar varenda minut han får på isen. 19-årige Ludwig Byström har inte spelat något med J20, trots att han var inskriven där vid säsongsstarten, men han avgjorde matchen i tom kasse med sitt första SHL-mål.
Ungdomsverksamheten, med coach Thomas Fröberg och de andra i spetsen, förtjänar en stor eloge för väl utfört arbete! Det var era killar som låg bakom segern i kväll!
“