Eftersnack Färjestad – Linköping 5-2: Lagmoralen och ketchupeffekten bärgade segern!
Bespottade, hånade och uträknade. Det är då Färjestad reser sig och spelar som om de aldrig har hört talas om kvalserien, kramp och krisrubriker. Kvällens seger mot Linköping stavas gott och gott lagmoral och en förlösande effektivitet!
Förlusten mot Leksand häromkvällen var tuff. Trots att man utan snack vann skottstatistiken ville inte puckuslingen in. Men kvällens match skulle bli något helt annat!
Wallin borta i sviterna av sin ryggskada, Berglund bänkad (”han är helt enkelt utanför laget just nu” kommenterade Carlsson på presskonferensen efter matchen) liksom Görtz och Lajunen som extraback. Extraforward var Pelle Prestberg, medan unge Christoffer Forsberg fick fortsatt förtroende. Tillbaka i laget sedan de stått över mot Leksand var Röymark och Byström. PW fortsatte mellan stolparna.
Första perioden
57 sekunder tog det för Linköping att ta ledningen mot ett märkligt blekt Färjestad. Där beseglade Garrett Stafford sitt öde befarade jag när han tappade markering och en sopren Johannes Salmonsson gjorde processen kort med PW i målet. Alldeles intill mig uppe på pressläktaren vände sig en medieprofil till sin kollega och sade, skrattande; Jepp, nu blir det kvalserien för Färjestad i vår.
Jag knöt handen i fickan, precis som varenda gång, och bad en bön till högre makter. Det dröjde nästan exakt fyra minuter, men sedan kom kvitteringen och jag skrek så obehärskat att jag antagligen borde ha blivit utslängd från gräddhyllan. Å andra sidan brukar han ju inte ha många rätt den där medieprofilen…
1-1 av hårdjobbaren Röymark (assisterad av Basse och Tollefsen) – minns väl vad jag sa tidigare om hur han brukar ta petningar – och även om det inte var det vackraste målet han har gjort i karriären var det nog ett av de mer förlösande.
2-1 kom exakt halvminuten senare, den här gången av Ludwig Byström. Ännu en spelare som var ”petad” (nåja) senast. Assisterad av Hillding och perfekt placerad i slottet. Efteråt gick det inte att ta miste på unge Byströms glädje.
Och, som om botten plötsligt gått ur den där berömda ketchupflaskan, var effektiviteten plötsligt slående! 3-1 kom efter 9.51, den här gången förhoppningsvis ännu ett förlösande mål, då Åslund slog in sin egen retur. Nämnas bör också det fina initiativ av Shawn Belle som skapade läget! Charles Bertrand såg riktigt pigg ut, och noterades också för en assist mellan Belle och Åslund.
Andra perioden
Slashingsjukan var tillbaka idag, och Leif Carlsson kunde bara le snett i båset när Åslund åkte på en tvåa i periodinledningen. Lite svagt spel runt egen kasse föregick utvisningen, och det var en tendens vi såg en hel del av under andra perioden.
Men Färjestad bet ihop och höll tätt i det följande boxplayspelet för att sedan göra 4-1 genom tryoutspelaren Charles Bertrand strax efter att man hade blivit fulltaligt. Bertrand, som därmed gjorde sitt första mål redan i hemmadebuten, kastade sig jublande mot plexit framför stå, och han assisterades av Garrett Stafford som därmed noterades för sin första poäng i SHL.
Tyvärr verkade hemmalaget slappna av en aning direkt efter målet, för Linköping kom in alldeles för lätt på mål när man strax efter reducerade till 4-2. Det var Joachim Rohdin, assisterad av Johannes Salmonsson och Erik Lindhagen, som gav gästerna hoppet åter. Onödigt.
Just det ängsliga spelet kring den egna kassen fick Färjestadscoacherna att ta en timeout med dryga minuten kvar av andra perioden. Så värst mycket bättre blev det inte, och när Belle strax efter fick en tvåa för hakning blev det lite onödigt spännande.
När Linköpings Pär Arlbrandt sköt ett hårt skott mot PW trots att slutsignalen hade gått, gick Tollefsen fram för att markera. Summan av kardemumman blev, något otippat, ett fem mot tre-läge för gästerna i inledningen av tredje då Tollefsen fick en två:a för roughing medan Arlbrandt ”bara” fick en personlig tia för abuse of officials. Leif Carlsson var inte nöjd med kapten Tollefsens agerande i det fallet: ”Nej, han åker fram för att markera, men gör det alldeles för hårt. Det var helt oacceptabelt, och det vet han själv också!” Å andra sidan är det väl nio av tio gånger så att antingen ingen eller båda åker ut efter en sådan sak…
Tredje perioden
Tredje perioden inleds alltså med en minut i spel tre mot fem (med Belle och Tollefsen på botbänken) och sedan ytterligare en minut i spel när Belles hakning var sonad. En tuff start på en viktig period – skulle Färjestad hålla i 60 minuter den här gången? – men Färjestad stred tappert och lyckades freda sig.
Prestberg, som hoppade in i några olika konstellationer under kvällen fick applåder för ett fint byte tillsammans med Hillding och Lundh, Hyka visade lite fina tendenser och det kändes faktiskt som om det fanns flera spelare som var heta nog att avgöra den här kvällen.
Hetast var utan tvekan formationen med Charles Bertrand, Christoffer Forsberg och Joakim Nygård (den sistnämnde utgick dock mot slutet av matchen, oklart med status än så länge). Carlsson höll Forsberg högt på presskonferensen efter matchen, och den blott nittonårige tvåvägscentern visade med fint fysiskt och smart spel att han är redo för SHL! Kvällens utropstecken var dock fransmannen som riktigt sprudlade av spelglädje och energi nere på isen. En intervju med honom hittar du i ett separat inlägg.
Kul var det också att se Per Åslund, som fått ta emot en del kritik under hösten då han, trots hårt arbete, är en av dem som haft det trögt när det gäller utdelningen. I kvällens match fördubblade han säsongens målskörd så här långt när han 9.22 in i tredje perioden gjorde sitt andra mål för kvällen, assisterad av Peppe Lundh. Riktigt läckert var det: fyra sekunder i powerplay tog det då Lundh tekade fram pucken till Åsa som rundade Linköpingskeepern och slog in pucken. Det var Linköpings Erik Lindhagen som satt utvisad för en tripping.
Färjestad var dock inte nöjda – Åberg jobbade fram ett bra läge men fick inte till avslutet och Hillding sköt strax utanför i situationen efter. PW stod också han för en fin insats då han fick göra några fina räddningar när Linköping satsade allt framåt. Det kändes dock ganska lugnt under andra halvan av perioden, och Färjestad kunde relativt säkert hålla undan och vinna.
Kort analys
En lite längre intervju med Charles Bertrand samt ett inlägg med kommentarer av Ludwig Byström, Per Åslund och tränarna hittar du i separata inlägg så fort jag hinner…
Men helt klart var kvällens seger en riktig lagseger, inte minst med tanke på hur fint laget kom tillbaka efter den tuffa inledningen. Lite svagt spel runt egna kassen drar ned betyget något, men instinkten och viljan kring motståndarkassen var riktigt bra och visade sig vara just det som krävdes för att få välbehövlig utdelning. Stafford har det stundtals fortfarande lite jobbigt i egen zon, men börjar ta för sig bättre framåt. Belle har kommit ännu lite längre, och låg alltså bakom 3-1-målet med ett snyggt initiativ i mittzon då han vände och trampade in i zonen.
Matchfakta:
Färjestad–Linköping 5–2 (3–1, 1–1, 1–0)
Första perioden: 0–1 (0.57) Johannes Salmonsson (Chad Kolarik, Daniel Rahimi), 1–1 (4.52) Martin Röymark (Anders Bastiansen, Ole Kristian Tollefsen), 2–1 (5.22) Ludwig Byström (Joakim Hillding, Per Åslund), 3–1 (9.51) Per Åslund (Charles Bertrand, Shawn Belle).
Andra perioden: 4–1 (3.46) Charles Bertrand (Garrett Stafford), 4–2 (4.33) Joachim Rohdin (Johannes Salmonsson, Erik Lindhagen).
Tredje perioden: 5–2 (9.22) Per Åslund (Patrik Lundh) spel fem mot fyra.
Skott: 22–35 (11–11, 4–16, 7–8).
Utv, Färjestad: 6×2. Linköping 6x2, 1×10.
Domare: Linus Öhlund, Älvsbyn, och Marcus Vinnerborg, Ljungby.
Publik: 5 024.