Krönika: Full fart framåt – det är dags att ta nästa steg!
En krönika som andas försiktig optimism, berömmer de som gjort det bra, skäller på dem som förtjänar det och ber en liten bön.
Det är tidigt, det är jag väl medveten om. Jag är alldeles för erfaren, vidskeplig och medveten om alla de vurpor som det mentala kan ställa till för att våga jubla efter två sköna vinster och 11 mål på två matcher. Och allt är inte frid och fröjd – vi har fortfarande svårt att spela i 60 minuter på den där nivån som kommer att krävas för att nå toppen.
Det blir lite skakigt i egen zon emellanåt, men det sätter jag huvudsakligen upp på kontot för den mentalt tuffa starten. Det syns ibland när motståndarlaget börjar pressa på att det smyger in en viss osäkerhet i defensiven, men jag tycker att det blir bättre och bättre.
Och även om vi inte får slappna av en enda sekund framöver, utan måste fortsätta att spela som om varenda match gällde vår fortlevnad, gäller det att plocka fram allt det positiva vi nu ser framför oss. Utöver det är det fullt fokus på nästa match, nästa träning – ja till och med så kort framåt i tiden som nästa byte, det som gäller! För vartenda ett kommer att spela roll för att fullfölja den påbörjade vändningen av skutan.
_ _ _
Många spelare har börjat komma igång och det är viktigt att de fortsätter få utdelning för sitt hårda arbete. Åslund är ett exempel, Connolly och Lundh några andra. Det är en styrka att målskyttet och poängen överlag fördelas på olika spelare och flera kedjor.
Det går åt rätt håll! Robin Angle/fbkbloggen
_ _ _
Jag har nämnt honom förut, men jag måste göra det igen. Niclas Arell börjar hitta sig själv och sitt spel i SHL. Jag lyfter på hatten för killen, som kanske har fått ta alltför mycket skit av nervösa och frustrerade fans på diverse forum och i sociala medier. Det är inte hans fel att han tog steget upp till högstaligan och kom till ett lag med stundtals omänskligt högt ställda krav på sig samtidigt som laget genomlider en av sina tuffaste säsongsstarter någonsin. Dessutom i en backbesättning som varit, lindrigt uttryckt, åderlåten på grund av alla skador. Någon plats för omställningsperiod finns liksom inte då.
Men i takt med att Arells självförtroende ökat tycker jag att han har börjat visa riktigt lovande offensiva kvaliteter. Han börjar också inge förtroende i egen zon, och känslan är att han kommer att blomma ut till precis en sån där tvåvägsback som alla lag vill ha i sitt försvar!
_ _ _
Stafford har också börjat acklimatisera sig.
Lite längre kvar för amerikanen, men så har han också en helt ny plan att vänja sig vid efter nästan tre decennier på liten rink. Det är inte så konstigt att han kan se lite bortkommen ut i egen zon ibland – den stora isen ger motståndarna oceaner av yta och ytorna gör, som Stafford själv konstaterade i intervjun förra veckan, i kombinationen med den höga farten det svårare att för försvararen få tag på motståndarna.
Det handlar om att få lite tid till att lära om, men i gårdagens match tyckte jag att han såg lite mer bekväm ut. Dessutom börjar passningarna sitta lite bättre nu.
_ _ _
Bertrand gjorde sitt andra mål igår, och har totalt 2+1 på tre matcher (om vi nu ska räkna med det korta inhoppet i Leksandsmatchen). Fransmannen själv ser nyktert på det hela – efter succédebuten på hemmaplan var han den första att påpeka att man inte får dra alltför många växlar av ett enda mål – och givetvis handlar det om att inte få för stort huvud. Både Bertrand och resten av laget måste fortsätta agera precis lika hungrigt och desperat varje match om målen ska fortsätta komma. Men det är ingen slump att vändpunkten verkar ha kommit med honom – den energi och fart som han tillför är påtaglig. Det jag älskar mest med den här killen är att han går raka spåret på mål i vartenda byte.
Var är alla de som sågade värvningen och krävde Färjestads lednings huvuden på fat nu?
Det är lätt att stirra sig blind på statistik. Men Bertrand är ett levande bevis på att en kille som kört fast i en omgivning kan prestera i en annan.
Ha för guds skull lite tålamod! Anders Steen och hans kollegor i ledningen vet vad de håller på med! Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Vill inte trampa någon på ömma tår, men jag tycker att det är anmärkningsvärt när folk som ser typ tre matcher om året i LA på allvar hävdar att de vet bättre än människor som tillbringar i stort sett varenda dag om året i olika hockeyhallar runt om i världen för att kolla hockey och potentiella nyförvärv. Missförstå mig inte – visst ska vi fans diskutera, spekulera och utvärdera! Det är ju en av de roligaste bitarna av Silly Season, och med engagemanget kommer alla känslor av glädje, sorg, inspiration och frustration. Den känslomässiga berg- och dalbana som utgör en hockeysäsong är en del av upplevelsen, och det blir bara desto skönare att vinna när man har genomlevt de där svåra perioderna och de tuffa förlusterna tillsammans med laget och de andra fansen.
Men att hålla på att kräva nya tränare eller ledningens avgång så fort det blåser lite, eller när laget inte värvar de spelare man vill se, är lite väl magstarkt. Jag fortsätter, med en dåres envishet, att upprepa mitt mantra:
Have a little faith.
_ _ _
Jag vet inte om ni har sett det redan, men fbkbloggen kan mycket stolt presentera vår allra första annonsör. Det är Byggalliansen i Kristinehamn AB som har klivit ombord och vi är mycket glada och tacksamma för att Mattias och hans företag har valt att stötta oss!
Som de flesta av er säkert redan vet driver jag och Magnus fbkbloggen helt själva, helt fristående och utan någon draghjälp eller något finansiellt stöd av någon. Vi arbetar helt ideellt, och bekostar själva sidan, tekniken, alla resor och så vidare.
Visst när jag en dröm om att kunna leva på mitt skrivande, inte minst som ett krävande jobb vid sidan om bloggen tar på krafterna och begränsar tiden som jag kan lägga på att kolla träningar, göra djupare reportage och resa med laget.
Men tanken med annonsörerna är i första hand att kunna utöka vår bevakning ytterligare. Resan till Schweiz, tidigare i höstas (se reportaget som FBK play gjorde med mig på plats här) grävde ett stort hål i min privata budget, och för att vi ska kunna bevaka European Trophy-slutspelet i Berlin och AHL-äventyret i Kanada behöver vi få in fler annonsörer.
Förutom annonser på bloggen kan vi erbjuda olika lösningar för alla smaker och plånböcker, till exempel när det gäller rapportering i våra sociala medier från olika matcher/resor. Trots att vi bara har funnits i lite mer än 18 månader har vi i skrivande stund passerat 100.000 views. Vi är nu uppe i drygt 20.000 läsningar i månaden och ökar stadigt både när det gäller bloggen och våra sociala medier.
Vi har massor av tankar och idéer kring hur vi ska utveckla sidan och vår bevakning. Våra läsares glada tillrop, kreativa kritik, beröm och förslag motiverar och sporrar, och vi är oändligt tacksamma för ert engagemang! Med fler annonsörer kan vi ta nästa steg!
_ _ _
Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas: Jag vill se mer av Johan Olofsson! Jag tyckte att han tog chansen när han spelade med Chrisoffer Forsberg och Tomas Hyka i matchen mot Luleå. Även om de båda sistnämnda fick all uppmärksamhet i och med att de gjorde varsitt mål får man inte glömma Olofssons del i framgången. Själv noterades han för en assist.
Med killar som Olofsson och Forsberg på gränsen till genombrott i A-laget är det inte ens säkert att vi behöver några nyförvärv! Ungdomarna visar vägen, för att använda en sliten klyscha just nu.
Mer Olofsson till folket, är således min önskan. Vansinnigt rolig att titta på, orädd och som ett portabelt litet kärnkraftverk ute på isen.
Jag vill se mer av det kreativa energiknippet Johan Olofsson i A-laget! Foto: Marie Angle/fbkbloggen
_ _ _
Karusellen kring Juhamatti Aaltonen är intressant ur flera perspektiv. Dels för att Färjestad brukar vara som en mussla när man befinner sig i ett känsligt läge på transfermarknaden. Skillnaden den här gången tror jag är den storm som blåst kring laget (och fansens krav på värvningar), vilket gjorde att ledningen såg sig tvungen att gå ut och gjuta olja på vågorna genom att visa på handlingskraft.
Att Aaltonen, som enligt Steen mer eller mindre själv (och då givetvis genom sin agent) tog kontakt med FBK, inte ens lämnade något besked trots att han fått ett kontraktsförslag och hade ställt sig positiv till en flytt är också intressant. Det känns som om det ligger en hund begraven här. Känner förstås inte killen i fråga, eller hans drivkrafter. Men känslan jag får är att han var ute och fiskade. Kan jag kanske göra mig en hacka på att det så här års finns sladdande SHL-klubbar som är desperata nog att drista sig till en budgivning? De stora pengarna uteblev uppenbarligen, och Aaltonen stannade därför i sin klubb.
Kanske tar jag miste, men OM det ligger till så som jag misstänker är han en typ av spelare som jag helst inte ser i mitt lag. Och jag är glad över att min klubb inte tillhör skaran som förköper sig på desperadovärvningar. Så här års är varenda värvning lite utav en chansning, och det gäller att ha lite is i magen.
Steens lista över potentiella nyförvärv lär vara längre och mer innehållsrik än Disneytomtens lista i Kalle Ankas jul. Men han har fler parametrar än oss fans att ta hänsyn till…
_ _ _
När vissa lag har mycket skador är det ”skadehelvete” och synd om laget i mediarapporteringen, när somliga andra lag saknar en hel förstafemma och lite till är de bara… dåliga.
Nåväl, jag föredrar tränare som inte skyller ifrån sig utan står rakryggad genom säsongens alla prövningar.
_ _ _
Apropå tränare: De som följer mig vet att Anders Forsberg är en av mina favoritcoacher. Jag gillar lugnet och trovärdigheten som han utstrålar, han har alltid varit balanserad, saklig och professionell på de presskonferenser jag deltagit i, och jag gillar att han är lite utav en outsider med sin lite udda bakgrund. Det är svårt att komma in utifrån i den svenska hockeyvärlden, en ganska sluten och förvånansvärt liten värld. Kanske är det en del av storyn?
Jag vet inte, och har förstås lika lite insyn som alla andra. Men Bert Robertssons utspel på presskonferensen igår fick helt klart en motsatt effekt än den avsedda. Medan Forsberg tar poäng på sitt mogna sätt att hantera situationen, skämmer Robertsson ut både sig och sitt lag genom ett fånigt och onödigt utspel. Man börjar ju undra vem det är som har gett vem sparken!
Jo, jag vet att killen är en känslomänniska, och jag har inga som helst problem med tårar. Men klubben borde rimligtvis ha någon slags genomtänkt mediastrategi så här en bit in på 2010-talet! Att killen på Expressen som gjorde intervjun med Forsberg ur ett pressetiskt perspektiv borde ha gett åtminstone lite plats för SAIK att bemöta påståendena är en sak, men det är ingenting att gå bananas för på en presskonferens när man dessutom har vunnit matchen. Det klara vinsten borde ha räckt som statement.
Jag har svårt att tro att den infekterade konflikten bara skulle bero på att Forsberg försökt ta med sig spelare. Visst finns det en gråzon kring detta, precis som på de flesta arbetsplatser på konkurrensutsatta marknader. Har du en bra chef, och han väljer att sluta för att börja på ny kula någon annanstans och du väljer att hänga på… Ska chefen straffas då? Det är en hypotetisk fråga eftersom ingen spelare följde med Forsberg till Modo, men det händer titt som tätt i svensk hockey att spelare med utgående kontrakt följer en bra tränare. Dock utan att någon höjer nämnvärt på ögonbrynen.
Varför inte sköta det här professionellt och tala ut ordentligt, bakom lyckta dörrar och med ett gemensamt fokus på att få ett avslut och en enad front att uppvisa utåt? Bäst för alla parter. Funkar inte det är det enda sättet att ta bladet från munnen, denna gången på ett genomtänkt sätt och med bevis för sina påståenden. Det är dags att gå vidare.
För närvarande är det Skellefteå som lider störst skada av Forsberggate. Och det beror sannerligen inte på att media är ute efter just SAIK, som Robertsson tycks tro, utan på klubbens klantiga sätt att sköta hela affären! Snacka om att locka till sig blodhundarna!
Anders Forsberg, på den tiden det fortfarande begav sig med Skelleftåe. Foto: Marie Angle/fbkbloggen
_ _ _
Det snackas mycket om hur mycket kritik man får rikta mot sitt eget lag innan man klassas som medgångssupporter. Min definition av en medgångssupporter är enkel: I min värld är det de som säger ”vi” när det går bra för laget och ”de” när det går dåligt för detsamma.
_ _ _
Några lediga dagar innan torsdagens match. Känner redan av abstinensen…
