Intressant intervju med “gutta på tur” om norsk hockey, skilda världar och varför norska hockeyfans gillar Färjestad!
I lineupen inför matchen mot Brynäs på lördagseftermiddagen var fyra av sex spelare norrmän: Ole-Kristian Tollefsen, Marius Holtet, Anders Bastiansen och Martin Röymark. Så sent som dagen innan pratade Leif Carlsson om hur viktiga spelare som Basse och Holtet är för laget. Även i vårt grannland är Färjestad omåttligt populärt, inte minst på grund av att koncentrationen av norska landslagsspelare i laget gör att föreningen går under epitetet ”norsklaget”. Här möter ni Christian Aarum, norsk hockeysupporter och en av eldsjälarna bakom Rädda Vikings, som gärna åker 3 timmar, enkel resa, för att se Färjestad spela och hör honom berätta om norsk hockey och de stora utmaningar som sporten står inför.
Intresset för svensk hockey och Färjestad verkar vara stort även i vårt västra grannland. Här på fbkbloggen är Norge det land som vi, näst efter Sverige förstås, har flest läsare ifrån. Inför lördagens match mot Brynäs kom jag i kontakt med ett gäng från Tönsberg Vikings supporterklubb som hade kört tre timmar enkel resa för att se Färjestad möta Brynäs!
Efter matchen fick jag ett mycket intressant och ögonöppnande snack med researrangören, Christian Aarum, som till vardags är viceordförande i Vikingssupports styrelse och därmed också är väl insatt i norsk hockey, dess förutsättningar och utmaningar.
Det är, som svensk, lätt att tro att hockey är en relativt ny företeelse inom norsk idrott. Men faktum är att det finns många klubbar med några år på nacken även där. Ta Tönsberg Vikings, till exempel, som i år firar 50-årsjubileum. Även om laget länge förde en ganska anonym tillvaro i de lägre divisionerna, satte man i början av 2000-talet upp en plan för att, inom några år, bli en etablerad division 1-klubb. Men det blev ingen lätt resa, skador och svårigheten att få tag i spelare, gjorde att man tvingades använda mycket unga spelare, och det hade det goda med sig att man satsade en del på ungdomsverksamhet. När Andreas Toft, med egna spelarmeriter från Rögles J20-lag och division 2-spel med Helsingborgs HC innan han vände åter till norsk hockey 03/04, tog över laget 2007 var det en del som höjde på ögonbrynen. Toft var bara 25 år gammal vid det laget, men han har varit en viktig del av lagets resa under klättringen upp till den norska högstaligan, GET-ligaen. När laget tog steget upp lämnade han över förstetränarrollen till Sergei Pushkov, men har nu tagit över huvudansvaret igen sedan ryssen fått sparken.
I år har laget, som har som första målsättning att nå en slutspelsplats, haft en tuff höst så här långt. Och problemen handlar inte bara om de sportsliga resultaten, om det är tufft att bedriva hockeyverksamhet på elitnivå i Sverige är det ingenting mot att göra det under de förutsättningar som många norska lag lever med… Det har gått så långt att laget slåss för sin överlevnad, och supporterklubben Vikingssupport har nu startat ett upprop som fått namnet Aksjon redd Vikings, eller Aktionen rädda Vikings på svenska. Utöver olika insamlingar och auktioner jobbar man också hårt för att skapa publicitet och publikintresse kring klubben.
Christian Aarum målar upp en bild av en sport som, trots bristande resurser och minimal uppmärksamhet i media, håller på att växa sig allt starkare. Men utmaningarna är fortfarande många och stora.
”Även om hockeyn har funnits där länge är det först under de två-tre senaste åren som intresset har börjat växa till sig ordentligt i Tönsberg. I och med att laget tog steget från division 3 och vidare upp genom seriesystemet till GET-ligaen har intresset ökat.”
Men norsk hockey kämpar fortfarande i motvind, Tönsberg är inte den enda klubben som lever under tuffa ekonomiska premisser och dessutom kämpar högstaligan för att få mer uppmärksamhet i media.
”Det är först och främst ekonomin som är problemet”, säger norrmannen. ”Många spelare lämnar Norge tidigt och åker utomlands för att få bättre möjligheter. De få klubbarna, som till exempel Manglerud, som satsar på att fostra unga spelare, tappar dem till Oslo-klubbarna Vålerenga och Lörenskog direkt. Blir spelarna sedan en succé går de snabbt vidare till Sverige, annars blir de kvar i GET-ligaen och går till någon av de sämre klubbarna där.”
Vad beror då den dåliga ekonomin på? Enligt Aarum är det en dålig spiral som består av svalt mediaintresse och låga publiksiffror:
”Det är dåligt med publicitet kring hockeyn. Se på oss i Tönsberg; vi har ungefär 300-400 personer på plats under våra hemmamatcher, och då är det ändå högsta ligan. Vi får dessutom vara glada om lokalpressen skriver en kort blänkare om matchen, media är inte särskilt intresserad av hockeyn.”
Men jag har sett att VG har startat en hockeyblogg…?
”Ja, det stämmer. De har börjat skriva lite mer nu, och har startat en hockeyblogg. Vi har också en webbsida på gång, där vi försöker få NRK:s Sportextra att rapportera om GET-ligaen. Men det är 4000 stycken som har gått med på sidan så här långt, och det räcker inte för att övertyga TV2. De tycker inte att intresset är tillräckligt stort med bara 4000 namn…”
Trögt, lindrigt sagt. Men vad skulle då norsk hockey behöva för att ta nästa steg?
Christian Aarum: ”Det är svårt. Kanske skulle man dra ned på kvoten för utländska spelare och satsa på att skapa större bredd? Kanske ett krav om ett visst antal egenutvecklade spelare i klubbarna?”
Idag får lagen ha sju utländska spelare i laguppställningen. Fler får alltså finnas i truppen. Intressant att nämna är att även svenska och övriga europeiska spelare räknas in i den här kvoten, trots att Norge anslutit sig till Schengenavtalet.
”De klubbar som har pengar, som Vålerenga och Lörenskog till exempel… Eller de har inte pengar, men de använder dem i alla fall, de tar in spelare som de betalar 800.000 – 900.000 om året. Budgeten för en liten klubb som vår är 1,8 miljoner, och de pengarna räcker ju inte ens för att kontraktera EN enda spelare som Tollefsen… Och det är alla pengar vi har att röra oss med till hela vår trupp och allt annat!”
Det talas om publikkrisen i SHL, men det är klart att om man inte har mer än 400 på läktarna finns det lite utrymme för att få in de pengar som krävs för att kunna utveckla verksamheten. De större klubbarna har lite större publik, men det är ändå långt ifrån tillräckligt. Så länge inte media rapporterar lär inte publiken upptäcka sporten. En ond cirkel, med andra ord.
Och Tönsberg Vikings är inte det enda laget som känner av de snåla ekonomiska vindarna. Även svensk media har rapporterat om den kontroversiella åtgärd som det norska ishockeyförbundet, NIHF, vidtagit mot GET-Liga-laget Storhamar Dragons, som fått 15 poängs avdrag på grund av att man inte anses ha uppfyllt de krav på ekonomisk stabilitet som ligans elitlicens kräver. Detta eftersom föreningen visar ett minusresultat på mer än 2,5 miljoner NOK i år, istället för de krävda 1,5 miljoner i vinst.
Men det finns ljusglimtar även i norsk hockey. Intresset bland de yngre för att spela hockey har, enligt Aarum, ökat. Norges J20-landslag deltog, som bekant, i Färjestads försäsongsturnering U20 Super Challenge, och laget kommer också, så vitt jag erfar (uppgiften har inte kunnat kontrolleras) att spela träningsmatch mot Färjestads J20-lag inför JVM i december.
De norska hockeyfansen håller svensk hockey och SHL högt.
”Ja, absolut. I och med att det inte rapporteras så mycket om norsk hockey fokuserar många hockeyfans på den svenska hockeyn. Många norska spelare går ju till svensk hockey och jobbar sig upp genom seriesystemen, så det är ett sätt att se dem också. Själv har jag ett Cmore-abonnemang och ser många SHL-matcher på det sättet. Produktionerna är proffsiga, hockeyn är bra och det är bra att man får möjlighet att se många fler matcher.”
Färjestad har fått en särställning hos många norska hockeyfans, främst för att vi ses som ett ”norsklag” med våra fyra norska landslagsmän i laget. Vem har inte hört att det pratas en hel del norska på läktarna och i shopen, och det finns anledning att anta att en del av våra mer långväga besökare kommer från Tönsbergsområdet.
”Det finns ett riktigt stort intresse för Färjestad i Tönsberg”, bekräftar Aarum. ”Dels för att det ganska nära (Över 3 timmars bilresa, min anm), men främst för att Färjestad är ’norskklubben’ så vi har varit här massor av gånger tidigare. Vi kör ned fyra, fem gånger per säsong för att se på laget.”
”Jag har ordnat resor till Karlstad för oss i Vikingssupport ett tag nu, och intresset är alltid stort. Platserna till den här resan tog slut på bara några minuter, och vi har med oss flera som aldrig hade sett SHL och Färjestad live förut. Många blev helt förstummade när de kom in i Löfbergs Arena för första gången idag, de är vana vid iskalla, föråldrade norska ishallar och blev verkligen tagna av den fina arenan och inramningen kring matchen.”
Lite otur har dock Christian Aarum haft med sina turer till Karlstad: ”Ja, det är så typiskt. En enda seger har jag varit med om, så ibland funderar jag på om jag inte borde hålla mig borta!” Han skrattar. Hockeypassionen är stor, även om den inte var alldeles självklar från första början.
”Jag växte upp i Östfold där Sparta är stora. Jag var tvungen att följa med min far på Sparta-matcherna varenda fredag från det jag var riktigt liten, min månadspeng hängde nästan på det, och jag hatade hockey fram tills jag var tio-tolv år gammal. Men sedan vände det, och efter det har det varit ett riktigt stort intresse!”
Som andreman i supporterklubbens Vikingssupports styrelse är han djupt involverad i lagets väl och ve. Efter att gänget tillbringat natten på hotell i Karlstad vänder man idag direkt hem till Norge och lagets bortamatch mot Frisk Asker. Även om publikintresset generellt sett är svalt när det gäller hockey, är supportrarna lojala och hängivna. Supporterklubben anordnar till exempel resor till varenda ’bortakamp’ och det senaste initiativet är alltså insamlingsinitiativet för att rädda klubbens ekonomi. Glädjande nog har det inneburit att folket i bygden har slutit sig samman kring laget, och överkommer man bara de akuta ekonomiska problemen hoppas Aarum och de andra bakom aktionen att det här initiativet kommer innebära att såväl publiken som sponsorer och media inser att man måste agera och ta sitt ansvar för att rädda lagets fortlevnad och, i förlängningen, vara delaktiga i att norsk hockey får de resurser som krävs för att växa sig starkare och bättre.
Vi frågade de norska spelarna om de hade möjlighet att träffa gänget från Tönsberg, och alla ställde upp, vilket var mycket uppskattat bland de tillresta fansen. Bara Tollefsen uteblev, på grund av att han tvingades bege sig till sjukhuset för att röntga sitt knä, och Holtet, Röymark och Basse tog sig tid att prata hockey, skriva autografer och fotografera sig med fansen. Stort för gänget som rest långt för att möta sina idoler!
Christian Aarum konstaterar också att en av de norska spelarna signerad Färjestadsmatchtröja skulle kunna inbringa tillräckligt med pengar för att behålla en av de amerikanska spelarna i laget ännu en månad. För det är så man måste tänka i en liga där de flesta spelarna måste arbeta vid sidan av hockeyn.
”Alla spelare, utom de amerikanska, har ett jobb vid sidan om där de jobbar upp till ungefär 75 procent. De har alltså jobbat större delen av dagen innan de kommer till rinken för att träna och spela match. Amerikanerna får inget arbetstillstånd i Norge, därför äter deras löner upp större delen av budgeten”, säger Aarum.
Han är mycket nöjd över att Färjestad tvålade till de regerande norska mästarna Stavanger Oilers ordentligt när lagen möttes i säsongens första träningsmatch. 9-3 visade resultattavlan då matchen avbröts lite i förtid på grund av ett åsknedslag. Stavanger var nog glada över att matchen avslutades lite tidigare, då risken för tvåsiffrigt var överhängande.
”Jepp, det var trevliga nyheter. Vi hatar Stavanger Oilers! Ett riktigt köpelag!” säger han och ler. Konkurrensen och hjärtat för klubben finns alltså även i Norge, och det handlar i mångt och mycket om rika klubbar kontra de de fattiga.
”Ja, så är det förstås. Även om vi i Tönsberg får lida på grund av att vi är en fattig klubb i jämförelse med många andra har det också svetsat oss samman. Vi är stolta över vår klubb!”, avslutar han.