Christoffer Forsberg har fått smak för A-laget (och de för honom)!
Tillbaka i laget igen. Det må vara trångt i A-lagets omklädningsrum nu för tiden, men J20-centern Christoffer Forsberg har imponerat på Leif Carlsson & co med sitt energiska rakt-på-mål-spel och goda tvåvägsegenskaper. 11 matcher har det blivit så här långt, noterad för två mål och en assist, och med ett nytt klassmål i lördagens match. 19-årige Forsberg står sig väl i konkurrensen!
Jag intervjuade honom den 2:e november, strax efter att han, i sin femte match i högstaligan, hade gjort sitt första SHL-mål. Målet, en klockren träff rätt upp i krysset, var en delikatess. I går var det dags igen, ännu ett läckert mål, kliniskt placerat i samma kryss. Men det senaste dygnet har bjudit på en del snabba kast för den unge talangen – så sent som kvällen innan visste han inte vilket lag han skulle spela med, och redan i första bytet utgick han med befarad hjärnskakning efter en våldsam kollision med en medspelare. Och så snabb återkomst och ett nytt klassmål på det. Vilken kväll!
Men först backar vi tillbaka bandet till fredagskvällen. Forsberg var, som bekant, inte med i fredagskvällens match mot faderns HV71, men stod standby på hemmaplan ifall han skulle behövas på lördagen i och med det tuffa back-to-backschemat.
”Andreas (Johansson, min anm) ringde ganska så snabbt efter matchen igår, vid 11 i går kväll, och sa att jag skulle stanna hemma och spela här idag.”
I annat fall skulle han nämligen ha spelat med sitt J20, som lämnade Karlstad redan vid 6-snåret på lördagsmorgonen för att bege sig ned till Malmö. ”Mm, det var lite fifty-fifty innan om jag skulle åka, så jag fick avvakta och förbereda mig lite för båda matcherna. Men det var kul att jag fick veta att jag skulle spela här.”
Vi var många som fick hjärtat i halsgropen när den unge talangen, redan i sitt första byte, blev liggande på isen efter en riktig knock. Han var uppenbart omtöcknad när han till slut fick hjälpas av isen av två lagkamrater, och det hela blev inte ett dugg roligare av att stjärnsmällen var resultatet av en olycklig krock med kedjekamraten Charles Bertrand.
Forsberg: ”Jag hann se att det var en grön tröja, men jag hann inte se att det var han. Spelet vände, och jag tror att både han och jag skulle vända och åka hemåt. Då bara small det! Vi åkte ihop, helt enkelt…” Han skrattar lite generat.
Men du såg riktigt vinglig ut där när de hjälpte dig ut!? Det var nog ingen som vågade hoppas på att få se dig på isen igen under den här matchen…
”Ja, jag var jäkligt groggy där, och hade fruktansvärt ont i huvudet direkt efter smällen. Men när jag kom ut hit till omklädningsrummet fick jag behandling och när jag fick lite vatten kändes det mycket bättre… Det var väl käken som tog mest stryk!”
Numera känner vi alla till farorna med de luriga hjärnskakningarna och sena symptom, och faktum är att Färjestad kommer att ha noggrann översikt över sin nya stjärna:
”Ja, exakt, de kommer att ha koll på mig. Men jag känner ingenting nu i alla fall”, säger Forsberg bestämt. Vi håller givetvis tummarna för att smällen inte ska ge några tråkiga efterverkningar!
Själv kan han, så här efteråt, till och med skoja om händelsen:
”Ja, jag hoppas att han fick en bra tackling för det där, i alla fall! Det var en riktigt bra hit!” säger han och skrattar.
_ _ _
Du har spelat i lite olika konstellationer, idag var det du, Bertrand och Åberg… Berätta om din och kedjans match i matchen?
”Första perioden tyckte jag var… Jag kom ifrån där till åttonde-nionde minuten där, när jag fick gå in och kolla upp huvudet. Men sedan tyckte jag att vi hade en tre-fyra byten där i första som bara var ren anfallshockey, och det fungerade bra. Andra var väl kanske lite som hur hela laget spelade, Örebro tryckte på mer och vi spelade lite sämre än i första. I tredje tyckte jag att vi kom upp lite igen och spelade bättre.”
Forsberg noterades för 19 byten i gårdagens match, vilket gav en total speltid på 12.27. I slutet av första perioden blev han utvisad för en hakning, och fick således börja andra perioden på botbänken. Direkt från båset kom han sedan in och satte 2-0. Rätt upp i krysset, precis som förra målet.
Forsberg har skämt bort oss med snygga mål, men själv är han, precis som förra gången, blygsam:
”Jag blev kallad till att åka och byta, men så såg jag att han drog på ett stenhårt skott som missade målet med två meter och gick i rundeln. Då tog jag chansen och stack. Jag såg att deras back såg riktigt trött ut. Sedan skrek någon ’droppa’, och jag vet inte om det var en Örebrospelare som försökte lura mig, men jag kom till ett avslut. Jag såg att han hade en lucka vid bortre, så jag försökte få ett så hårt skott som möjligt just där. Och den satt!”
Det var ett riktigt distinkt skott, och snyggt placerat!
”Tack! Jag vet inte riktigt hur det blev. Jag vet inte om jag lyfte något ben, det blev liksom… ” Han greppar en osynlig klubba i handen. ”Det var nog mest handlederna där!”
_ _ _
Forsberg har gjort det bra så här långt, och Carlsson berömde honom återigen vid presskonferensen efter matchen: ”Vi tycker att han går in och visar den där energin vi vill se. Sedan får han i inledningen en olycklig smäll, reser sig och kommer tillbaka och får det där läget, och gör mål, direkt från utvisningsbåset. Det är roligt att se att unga killar kan ta chansen när de får den!”
Men hur den närmsta framtiden ser ut vet inte Forsberg. Han är väl medveten om att han inte kan göra mer än kämpa på, och ta chansen till A-lagsspel när den väl kommer. När vi talades vid efter Luleåmatchen hade han gjort fem matcher i A-laget och sade så här:
”Man kör de byten man får i de här matcherna, så det är bara att gå in och köra! Tackla vem man än ser, höll jag på att säga! Jag försöker bidra med mycket energi och skridskoåkning.” Strategin har visat sig fungera väl, och nu sticker han inte under stol med att matcherna med A-laget har gett blodad tand.
Den fina utvecklingen och alla lovord till trots, ser han fortfarande nyktert på situationen:
”Jag mår ganska bra i J20 också, men det är bra att man får förtroende och får spela mycket i SHL. Men konkurrensen är tuff, många som vill spela… Jag tar varje dag och matcherna som de kommer!” säger han diplomatiskt.
Med tanke på nyförvärven som har kommit in, och de mer etablerade spelare som har fått begränsat med speltid på slutet, har dock 19-åringen fortsatt att hänga i och har visat att han har coachernas förtroende.
”Jag vet ju att de tycker att jag har gjort det bra, så man får ju konkurrera med de spelare som finns i laget. Men, så är det ju i idrott! Man får kriga varje dag om platserna. Vill de att jag ska spela i J20 gör jag det, det är inget mer med det!”
Kan det vara en fördel för dig också, att du har din hemhörighet i J20 som grund och inte behöver oroa dig utan bara kan köra på?
”Ja, jag har ju en backup, om man säger så, och det har ju inte alla!”
Är det lite utav en bonus för dig att få spela med A-laget…?
”Ja, sedan blir det ju så att nu är jag ju inte nöjd bara med bonusen. När man kom upp hit och spelade de första matcherna räknade man kanske inte med att man skulle göra sin tolfte idag, så det… Nu kämpar man varje dag för att få stanna!”
Man får smak på det, helt enkelt?
”Ja, precis!” Han ler. ”Med lite blodsmak sådär…”