Intervju med Anders Steen om transatlanter, scoutlivets utmaningar och samarbetet som krävs för att ska skapa en attraktiv svensk liga
Jag fick ett lite längre snack med Färjestads chefsscout/assisterande sportchef Anders Steen, och det blev ett intressant samtal om varför transatlanterna har haft det tufft i årets SHL, utmaningarna som en scout lever med samt vikten av att samarbeta för att skapa en attraktiv svensk liga.
Anders Steen Foto: Marie Angle/fbkbloggen
Hej Anders, vi har i dagarna kunnat läsa att Stafford lämnar Färjestad helt, kan du bekräfta vilken klubb det blir?
”Det sista jag har hört är att det är Genève som är aktuell, men formerna kring det vet jag inte riktigt då det är hans spelaragent som har hand om den biten.”
Men han är alltså helt borta från Färjestad?
”Ja, det stämmer!”
Jag fick en känsla för att han inte skulle bli kvar alls, att det inte handlade om någon utlåning för att få speltid, när ni släppte honom inför ET trots att ni visste att Byström skulle på landslagsuppdrag.
”Jag kan säga så här, vi skickade iväg honom för att han skulle få tänka över sin situation i och med att han inte riktigt hade klubbens förtroende längre. Då var det bättre för honom att vara där istället… Målsättningen var att försöka komma till ett slags uppgörelse, antingen att ett lag ville ta över honom eller att göra ett slags överenskommelse då han får gå vart han vill. Och på det sättet blev det ju lyckat för alla parter!”
Hur ser överenskommelsen ut? Slipper ni betala lön för honom nu?
”Nästa år, ja. Så ser uppgörelsen ut, och vi är nöjda med den.”
En del hävdar att han är en flopp, andra säger att han inte riktigt fick chansen. Hur ser du på honom?
”I grund och botten är han en bra spelare, han var väldigt bra. Så sent som idag pratade jag med en spelare i Luleå som har spelat mot honom i många, många matcher och som sa att han var fantastiskt bra! Men det som ligger honom i fatet är att han kommer in helt otränad, och sedan att han till och med är skadad.”
”Sedan, skadan är en mjukdelsskada, och vi har ett bra medical team som får ordning på sådant. Problemet är då att det är en yrkesskada, han är över 30 och att då få kontraktet cancellerat för att han har en mjukdelsskada… Varje spelare har ju sådana grejer. Så skadan hittades och vi jobbade med den, men problemet var att han därför inte var tränad och med det inte ordentligt förberedd för säsongen. Då blir det extra svårt, då kommer man aldrig ikapp!”
Garrett Stafford kom dåligt förberedd på grund av skadeproblem, konstaterar Steen. Foto: Marie Angle/fbkbloggen
Stafford innebär ytterligare en sparkad transatlant, och det leder mig in på nästa fråga: Vi har fått se många transatlanter inom svensk hockey i år, i och med att begränsningen har försvunnit. Men många har också fått lämna, och då pratar jag inte bara om Färjestad. Varför är det så? Har vi haft för stor tilltro till deras förmågor?
Steen: ”Jag tror att det beror på att de inte är förberedda på vår typ av hockey. Om man vänder på det är det samma sak med europeiska spelare som åker över till Nordamerika: det är bra spelare som ändå inte lyckas! Det här är spelare som har spelat bra i AHL, men som inte kan spela lika bra här… Det är en svår bit, det här, och det är upp till varje individ hur pass lätt de har att finna sig tillrätta.”
”Det var just det som vi ville undvika med Belle, som ju har spelat i Europa innan. Det brukar ta ett år för många spelare att acklimatisera sig. När det gäller Belle fick han tyvärr lite skador i början, som hämmade honom, men man såg redan på försäsongen vilken kapacitet han har. Jag hoppas att han kan komma tillbaka dit!”
Belle, ja. Det är lätt att tro att han ska vara värsta kylskåpet med tanke på hans storlek, men han är otroligt smidig på skridskorna för att väga så mycket!
”Ja, så är det. Sedan vet jag att han har varit väldigt frustrerad över behandlingen han får av domarna ute på isen. Det är absolut ingen fighter på något sätt, han vill spela lagom fysiskt och kunna använda sin skridskoåkning. Men han blir lite hämmad av att han är stor.”
Mm, och när det gäller den biten har många av de transatlanter som jag har pratat med varit lite frustrerade över bedömningen inom svensk hockey, och skillnaden mellan ligorna.
”Ja, och tyvärr blir det extra svårt när nivån varierar från match till match som den gör ibland. Det värsta är när man inte kan spela med temperament! Det är många spelare som inte kan spela hockey om de inte får vara uppe i varv. Försöker man då tagga ned dem blir de inte lika bra!”
Kanske är det inte heller så konstigt att publiken uteblir när det blir så kliniskt ute på isen?
”Precis! Det måste visas mer känslor, och de känslorna kan vara att de är hetsiga. Det är inget som jag tycker att domaren ska lägga sig i! Känslorna är viktiga! Det är som Jönsson sa en gång; ‘jag var tvungen att vara på gränsen till tokig när jag spelade, annars tappade jag allting’. Har man då en domare som talar om för en hela tiden att, tagga ned, ta det lite lugnt… Det måste de läsa av på ett bättre sätt, anser jag. Man måste hitta rätt ute på banan.”
Anders Steen vill dock betona att han inte lägger skulden för situationen på domarkåren. Han efterlyser snarare ett bättre samarbete mellan parterna:
”Det måste bli ett förtroende mellan spelare, ledare och domare. Jag vill se ett bättre samarbete så att vi får en bättre underhållning. Det ska inte vara olika parter här, utan det gäller att se det ur ett gemensamt perspektiv så att de som betalar biljetterna tycker att det är underhållande nog. Sedan får man göra upp vem som är bäst ute på banan!”
”Jag tror tyvärr inte att man har tänkt på de här bitarna, man tar det för självklart. Men det är inte så. Det blir lite vi och dom, spelare – ledare – domare, men vi måste samarbeta för att få en bra produkt. Vi måste se till att de som betalar tycker att det här är jävligt bra!”
Ja, för det är ju tydligt. Fansen vill se mer tacklingar, inte fula sådana förstås, men tacklingar är ju en del av hockeyn!
”Ja, varför kan man inte längre som domare komma fram till en spelare, lägga armen om honom, och säga: fan, jag missade den där utvisningen, det var fel av mig! Så var det förr. Då skapas en ömsesidig respekt.”
Det känns som om det handlar mycket om prestige idag. Och här är det alltså en bättre dialog mellan parterna som är lösningen?
”Ja, så är det. Man måste se varandra mer som… arbetskamrater ute på isen.”
_ _ _
Shawn Belle (här med Ville Lajunen och Rickard Wallin) är stundtals en av många frustrerade transatlanter! Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Om vi går tillbaka till det här med omställningen för transatlanterna. Vad i omställningen är det som är svårast för dem?
”När man ser AHL-matcher ser man snart att de är lika varandra. Här skiljer sig spelet ganska mycket från match till match beroende på motståndet. Dessutom har man ju en större isyta att täcka upp. Här bygger vi dessutom spelet mycket på spelvändningar i mittzonen, mer än där borta där man ofta utgår från egen zon. Man tar inte de riskerna på samma sätt där borta, man lägger ned pucken i hörnet och börjar om anfallet. Sedan är det mycket en-mot-en-situationer, situationer som skapas genom att stor, stark spelare vinner närkampen i ett hörn och då får man ett övertag. Sedan avgörs ju väldigt mycket i powerplay där borta.”
Jag kan ibland tycka att deras hockey ofta är rolig att titta på, lite mer tuta-och-kör…
”Nja, själv tycker jag inte det. Det blir lite tråkigt efter ett tag. Men publiken gillar det, och det är ju det viktigaste!”
Kan det vara så att det lite tajtare spelet i SHL skrämmer bort publik?
”Vi har en bra produkt, en jättebra produkt som vi bara måste vårda lite bättre. Vi alla tillsammans. Jag sticker ut hakan lite här när jag säger att vi i SHL har den bästa produkten i hela Europa. Jag har sett mycket KHL-matcher och tycker att det är ganska slätstruket. Visst finns det vissa matcher som är bra där borta också, men det kommer med att publiken är med på noterna.”
Här återkommer Steen till vikten av att skapa en attraktiv hockey, där alla måste samarbeta för att utveckla upplevelsen och för att vända på den negativa publiktrenden:
”Det är viktigt att vi ger publiken det de vill ha. Och det kan inte, jag upprepar det, bara vara spelare och tränare som tar ansvaret för underhållningen. Man måste ha domarna med, man måste ha alla parter med för att skapa en bra produkt!”
Det känns som om någonting måste hända snart!
”Ja, men det känsligt och ingen törs prata om det av rädsla för att trampa någon på tårna. Samtidigt är det så det ser ut. Vi måste hålla oss till verkligheten!”
Vilka mer specifika åtgärder skulle du vilja se?
”Man kan börja ute på isen, genom att skapa större förståelse både för spelarna och domarna och att de får det för varandra. Trots att man är arga på varandra ibland kan man ändå hjälpas åt för att få det på rätt nivå.”
Så att upplevelsen blir bästa möjliga för dem på läktarna?
”Ja, det är ju de som sitter på läktarna som avgör om det ska bli en bra hockeyprodukt! Jag tror inte på att spelarna är dåliga, att domarna är dåliga eller att spelsystemet inte är bra, det är inte det som det handlar om. Man måste känna att alla tycker om varandra ute på isen trots att de tävlar mot varandra. Vi är alla här för en enda sak, att underhålla dem på läktarna!”
Färjestads och svensk hockeys framtid – unga spelare hämtade ur den egna verksamheten. Foto: Marie Angle/fbkbloggen
Framtidens spelare, då, var hittar man dem? Handlar det, trots allt, främst om transatlanter eller har du någon annan marknad som du förutser som hetare?
”Jag tror att den bästa marknaden är vår egen utbildning. Det brukar gå i cykler det här med att få fram bra egna spelare, som till exempel på åttiotalet när vi låg långt efter ryssar och finnar… Men nu har vi hängt i länge, och klubbarna gör ett fantastiskt jobb med att utbilda unga spelare.”
Vad gäller svenska spelare är det ju många som oroar sig inför KHL:s förestående expansion då man planerar att ta in ytterligare lag, och då helst nystartade KHL-klubbar. Då behövs ytterligare ett helt gäng spelare till de lagen. Hur oroliga ska vi svenskar vara för detta?
”Jag tycker att det är ett hot mot vår modell, utan att gå in närmare på den. Jag känner att vi måste göra ett motdrag här, och förhoppningsvis hittar vi en balans mellan den europeiska hockeyn som den här (European Trophy och dess utveckling, min anm) och den inhemska. De måste mixas ihop på ett sätt som gör att man inte tappar det som är bra med SHL, såsom matcherna mot Frölunda, HV och så vidare, men samtidigt har ett bredare utbyte där man får in fler, nya lag. Fansen måste tycka att det är kul om det kommer bra spelare från andra länder, som till exempel Sankt Petersburg med alla de fantastiska spelarna. Det måste vara underbart för den som verkligen älskar hockey att se Färjestad spela och tävla mot bra lag. Det är ju därför vi håller på med det här!”
Han utvecklar:
”Jag tycker att vår modell, även om den behöver putsas på, är bra. Jag sätter dem som tittar på hockey väldigt högt. Det är viktigt att de blir sedda, det är lätt att de blir bortglömda ibland. Men vi måste förstå att för att vi ska göra en bra produkt ännu bättre är det utveckling som gäller. Hade vi inte haft någon utveckling i samhället i övrigt hade vi till exempel fortfarande tittat på svartvit tv! Det är samma sak här, var tid har sin sak. Jag har funderat mycket på det sedan jag var i Prag (Steen har nyss varit och sett Slavia Prag, min anm), och det är inte roligt att gå till en arena som tar in 15000 och så är det bara 1500 där. Tråkigt för alla!”
”Vi måste hitta en modell där hockeyn, underhållningen, hamnar i centrum. Där ingår att man måste vinna, det är en viktig del av underhållningen. Men också att man vågar underhålla!”
Är det ett av problemen i svensk hockey idag, att lagens och spelarnas rädsla för att åka ur kan sänka underhållningsvärdet? En enda dålig säsong kan innebära att man åker ur SHL!
”Ja, där måste man hitta en bättre lösning. Man kan inte äventyra en hel klubbs verksamhet bara för att man inte lyckas ett år. Vill man spela en mer underhållande hockey och då förlorar på grund av det, och så ska man bestraffas ytterligare!”
Och det gör det inte heller enklare att satsa på de unga spelare och lokala talanger som många fans vill se. Man har inte utrymme för att spelare behövs skolas in…
”Ja, du ser ju en som till exempel Nygård som gjorde det bra igår men som får vila idag ändå. Han vet ju förutsättningarna, det är små marginaler. Nästa gång är det en annan kille… Men visst blir det svårare, speciellt som många unga och deras agenter kräver mycket speltid idag.”
Färjestad fick mixade omdömen om Gulas, men hittills har han visat alla tecken på att vara en lyckad värvning! Foto: Anders Steen
Är det svårare för er scouter att få tag på bra spelare idag?
”Ja, det är det! Man kan inte ta in spelare som Niskala, Granak eller Salák kanske. Killar som inte är några toppspelarna när de kommer hit, men där man har sett att potentialen finns om de får tid. Men det finns fortfarande många bra spelare. Det som är viktigt är att man måste ut och vara där. De misstag som vi har gjort, då har vi ’limited viewing’ som det heter. Då har vi inte sett så mycket av spelaren i fråga. När vi har sett mycket av spelaren har vi lyckats bättre. De som vi har minimal koll på, där vi går mer på hörsägen, till exempel om man är i tidsnöd, det är då det lätt blir misstag…”
Så de här desperata värvningarna med kniven på strupen ger sämre odds?
”Ja, det är då vi har gått bort oss. Man har inte samma känsla.”
Milan Gulas har fått en succéstart – hur mycket kände ni till honom innan?
”Honom har jag sett en del, dock inte nyligen. Där fick vi starka rekommendationer, åt båda hållen!”
Både de som rekommenderade honom och de som avrådde, alltså?
”Ja, och då får man ta ett eget beslut. De som sa nej hade helt klart dålig koll. Men grejen är att, ska man göra ett misstag ska man göra det själv. Då känns det mycket bättre, trots allt.”
”Sedan är det levande människor som vi har att göra med, det får man heller aldrig glömma.”
Blir “Nygga” säsongens sista värvning? Foto: Marie Angle/fbkbloggen
Många fans spekulerar huruvida Klefbom kommer att komma hem. Hur mycket sanning ligger det i de ryktena?
”Nej, vi har inte hört något om honom. Han är en förstarundare, så det finns ett stort tålamod där borta.”
Blir det några fler värvningar den här säsongen?
”Nej, det tror jag inte. Men det vet man förstås aldrig. Det har ju också blivit en affärsverksamhet, vare sig man gillar det eller inte, och allt kan hända. En skada på en nyckelspelare och så vidare, och sedan kan det komma in ett bud på en spelare från en annan liga. Har man då en skada på en spelare kan det kan bli en växling, eller om man har flera av samma spelartyp men saknar en annan och så vidare. Men det är inget planerat.”
Till sist; Det här med att byta spelare med varandra internt inom ligan, som man gör i till exempel NHL, tror du att det är en lösning för framtiden?
”Det är faktiskt ett av mina hjärtebarn. Om vi får med migrationsverket och allihop och att de förstår hur svensk hockey fungerar så är det en bra lösning. Se i Staffords fall, där han blev tvungen att söka arbetstillstånd för att få spela i Björklöven trots att vi betalar lönen. Bara för att han kommer utifrån EU, alltså. Jag har skickat in ett förslag om att vi ska kunna byta spelare, inom en viss tid, för att kunna behålla spelare inom ligan. Att sätta en på läktaren som inte platsar men som kostar en massa, medan man åker och hämtar en ny spelare nere i Europa, det är inte bra för någon av parterna.”
Sedan kan det ju vara så att man, som svensk eller utländsk spelare, har kört fast i ett lag och behöver få en ny chans. Apropå det här med att upprätthålla en bra liga med bra hockey…?
”Ja, och att hålla kvar pengarna inom ligan! Jag hoppas verkligen att det här blir verklighet. Det är utveckling! Och det är uppe till diskussion i detta nu.”
