Magnus Nygren om sin sprakande comeback, den stora lilla skillnaden och några mystiska siffror
Ett mål och tre assist. Lägg dessutom till några riktigt läckra pass. Magnus Nygrens återkomst efter skadan han ådrog sig i Kanada blev ett sprakande fyrverkeri. Det råder ingen tvivel om vilken tillgång ”Nygga” är för sitt Färjestad – han bidrog inte bara med viktiga poäng utan också med stabilitet, lugn och självförtroende. Och överst på whitboard-tavlan inne i omklädningsrummet kunde man också hitta de intressanta siffrorna 32: 500 :- Det var vi förstås också tvungna att reda ut när vi talades vid efter matchen.
Hej, Magnus! Hur spelsugen var du ikväll?
”Jävligt sugen!” Han skrattar lättat, innan han blir allvarlig igen: ”Det har krupit i kroppen under de senaste veckorna! Det är ett helvete att ligga hemma och titta på, inte minst när det går tungt för laget! Det är som att sitta i ett flygplan, man kan inte göra någonting och det är… Man sitter där och skriker och svettas.”
Men idag riktigt glödde du av kreativitet där ute på isen. Jag tänker inte minst på det där läckra passet fram till Nygård, som ledde till 3-0-målet! Berätta om det, hur hittade du det?
”Jag hade väl egentligen inte så mycket tid, kände jag, men var ändå tvungen att hålla i den… Men han är så pass snabb så att man kunde lägga den lite på yta så att han kunde åka in i den. ”
För egentligen var du väl på väg in för att byta?
”Ja. Men han läste den ganska bra, så han gick nästan runt backen. Så det var inte så svårt. Men det blev bra!”
Riktigt snyggt! Men det var inget som ni hade snackat om innan?
”Nej, det är väl typiskt ett sånt där läge som dyker upp, man får vara redo, helt enkelt… Det är inget man åker och letar efter, för det händer så sällan!”
Och du hade ett lika läckert pass till Åberg i samma byte, även om pucken fastnade lite för honom när han skulle ta sig förbi sista killen…
”Ja, det var kul!”
Matchen i övrigt?
”Jag är jättenöjd. Sedan är det väl givetvis så… Jag tycker väl att de får några onödiga lägen i slutet av andra…”
Ja, det kändes som om ni slappnade av lite väl mycket där efter att ha fått 4-0?
”Ja, eller kanske snarare tappade fokus. Det krävs så lite i den här ligan, för att det ska dyka upp bra lägen för motståndarna. Annars är PW fantastisk, hade det funnits starkare ord hade jag använt dem för han är ovärderlig för oss just nu!”
Det är ingen lätt match för honom att spela, heller!?
”Nej, och de HAR bra lägen. Vissa stunder pressar vi tillbaka dem, och sedan smäller det åt andra hållet. Så det är superbra av PW att fixa det. Sedan tycker jag att vi backar gör en bra match, vi håller oss till enkelheten och gör de där små, enkla sakerna som i slutändan blir så jobbigt att möta. Jag tycker att väldigt många forwards är riktigt bra – Åslund, Hillding och Peppe har varit bra större delen av säsongen men fortsätter att leverera. Walle, Nygård och Åberg tycker jag är ruggiga. Milan, Jack och Berglund spelar också jättebra, och det är kul att Basse är tillbaka. Nu har jag väl nästan fått med allihop, tror jag…”
Ja, men det är väl lite så det var idag. Vart ni än var på banan kändes det som ni vann duellerna, ni var jobbiga för dem hela tiden bortsett från när ni föll ihop en sväng där under andra. Det känns som en lagseger, som om alla bidrog med sin del till den här segern.
”Ja, verkligen. Och det är inte så lätt att vinna de här matcherna, där man har kniven på strupen. Vi har många unga i laget som inte har varit i den här sitsen förut, så jag är jättenöjd med att vi faktiskt klarar av att göra en sådan match som vi gör och faktiskt vinna med 5-2- Det säger väl det mesta…”
Jag håller med. Jag var lite orolig innan, med tanke på hur mycket ni har att spela för i och med streckstriden kring slutspelsstrecket. Det kan visserligen göra att man blir lite hetare, men också att man blir lite rädd för att misslyckas.
”Exakt!”
Därför var det skönt att ni kändes som det gamla vanliga Färjestad som har skämt bort oss genom åren. Ängsligt är kanske inte ett helt rättvist ord, men det är lite åt det hållet som det tidigare har känts ibland under den här ganska tuffa säsongen.
”Nej, men jag håller med där! Sedan fick jag den frågan av en annan här strax innan, om skillnaden, och då sa jag att just stabiliteten över 60 minuter är bra idag. Sedan är det klart att vi släpper till några lägen som man skulle vilja radera, men det lag som gör en fläckfri match över 60 minuter… Det händer så sällan, inte minst som det är så hårt motstånd i den här ligan. Även om Örebro har halkat efter litegrann är det ett bra hockeylag, med några duktiga spelare som skapar mycket på egen hand. Men vår stabilitet tar oss långt idag, och vi spelar med stort tålamod, gör de små sakerna som är så viktiga. Det är många som pratar om detaljer hit och dit, och det är så viktigt. Kanske en klyscha, men det är ofta de som avgör.”
Mm, och det är väl en av de häftiga grejerna med hockey: att när man spelar bra ser det så enkelt ut?
”Ja, det svåra är ju att göra det enkla.”
Framför allt kände man ett stort lugn idag, det blev inte så nervöst som det ibland har kunnat bli när motståndarna har börjat mobilisera. Det är väl en bra sak att ta med sig in i sluttampen av grundserien och det som väntar sedan!
”Absolut!”
Så till en helt annan fråga: På whiteboardtavlan där borta kan man läsa följande 32: 500 :-, 73: 500 :- 6: 500 :- . Vad står det för?
”Det där är pengar som vi sätter upp innan matchen. Om vi vinner skänker jag det beloppet till lagkassan. Så i och med den här vinsten drog vi in 1500 till lagkassan idag!” (500 kronor vardera från Nygga, Grundel och Byström, min anm) ”Det går väl till något roligt efter säsongen, kan jag tänka”, ler han.
Hur fungerar det där egentligen?
”Det är helt frivilligt. När det är lite viktiga matcher kan man, ’krydda’ som vi säger.”
500 spänn, hur kom det sig att du lade in dem idag?
”Tja, jag hade inte mer…”, skojar han.
Men det är inte bara frivilliga donationer som bygger den där kassan. Visst förekommer det böter också?
”Ja, det är samma kassa.”
Hur artar sig årets kassa?
”Ja, det tickar på!” Nytt skratt och strategisk tystnad. Jag är väl medveten om att jag är inne på djupt vatten. Lagkasseinsamlingen och reglerna kring den är en väl förborgad hemlighet, men jag bestämmer mig för att lirka lite till:
Om vi säger så här: består den främst av donationer eller bötespengar?
”Oj, vissa viktiga matcher får vi in mycket pengar ifall vi vinner. Det är mer donationer än böter”, försäkrar han. ”Men slarvböterna hamnar där också…”
Vad innebär slarvböter?
”Det där är en hel vetenskap: Sen ankomst, sönderslagen klubba och tio-minutare… Ja, apropå det – Berglund fick sig ju en kyss idag. Då får vi in lite mer pengar, en tia ger tusen spänn. Sedan finns det en massa jävla regler för det där, om man får fler får man dubbla och så vidare…”
Vilka i laget har koll på det, och tolkar de där reglerna?
”Det finns några domare. Grundel har hand om kassan, och han har ju vapenlicens så…”, skojar Nygga. ”Sedan har vi ett gäng indrivare utöver honom.”
När man talar om trollen… Plötsligt står tidigare nämnde Anton Grundel i dörren, och givetvis passar jag på att fråga lagets egen Forsete (rättvisans gud inom fornnordisk tro, min anm) om laget och lagen:
Hur betalningsvilliga är dina lagkamrater egentligen? Behöver du hota med bössan?
”Det är inga problem – de betalar”, konstaterar han lugnt och ler.
Det är nästan omöjligt att få några klara besked om det här med bötesbeloppen. Det verkar vara en hel vetenskap det där?
”Haha, ska jag vara riktigt ärlig kan jag inte de där siffrorna själv”, erkänner han. ”Jag har papper som jag följer.”
Vem eller vilka sätter upp reglerna och bötesbeloppen?
”Det är ju vi spelare. Spelarrådet har varit med och vi som har hand om det här. Pengarna går ju till lagmiddagar och sånt, så det är inga problem att få in pengarna.”
Och när det gäller syndarna: De yngre kontra de äldre spelarna?
”Nja, det finns väl några ungdomar som kanske är lite mer slarviga än de äldre. De äldre har ju varit med ett tag… Men det är ganska blandat, faktiskt.”
Vilken är den vanligaste förseelsen?
”Oordning… Att man glömmer shaken, alltså proteinshaken, någonstans. Det händer ganska ofta.”
Någon speciell återkommande syndare där?
”Nej, det är nog ganska vanligt förekommande, tror jag.”
Och du själv?
”Jag är ju indrivare, så jag måste ju föregå med gott exempel. Men, det är klart att det händer. ” Han ler. ”Men det är inga monsterpengar det handlar om, och de flesta pengar vi får in kommer via donationer på tavlan.” Han nickar mot tavlan, och vi kan konstatera att laget, i och med kvällens sköna seger, förutom tre viktiga poäng och stärkt lagmoral även har inkasserat 1500 nya riksdaler! Plus 1000 kronor i böter för en tia.
En bra dag på jobbet för Färjestad BK, helt klart.