Slutspelsdebutanten Niklas Arell: “Jag fick en smäll direkt och sedan kändes allt som vanligt”
Gameday! Söndagskvällens sköna seger är ett minne blott vid det här laget – nu gäller det att glömma det som varit, mobilisera alla krafter och komma ut till ännu en hård drabbning. Brynäs lär vara taggade till tänderna, och med tanke på hur jämna lagen är sinsemellan och hur nervkittlande kvartsfinalmatch nummer ett var lär det inte bli någon som helst enkel resa. Stort hjärta och hårt arbete är det som gäller! Medan spelarna laddar i LA föreslår jag att vi andra laddar med ett kort snack från i söndags kväll med slutspelsdebutanten Niklas Arell.
Den stadige (187 cm/102 kg) backen kom till Färjestad från BIK Karlskoga inför årets säsong, och har ytterligare två år kvar på kontraktet efter den här säsongen. Arell, med Djurgårdens IF som moderklubb, har tagit en lite brokig väg till SHL och Färjestad – via juniorhockey i Malmö, ett år i norska Rosenborg samt två säsonger i allsvenska BIK – men har i mina ögon blommat ut rejält trots tuffa förutsättningar under sitt första år i högstaligan. Man får heller inte glömma att killen bara är 23 år gammal, och således har riktigt god potential att fortsätta utvecklas ytterligare. Jag fick några ord med honom i söndags efter den första kvartsfinalmatchen, som alltså också var Niklas allra första SM-slutspelsmatch.
Grattis till segern, Niklas Arell. Kvartsfinal 1 och ditt första SM-slutspel! Hur kändes det att gå ut och spela idag?
Det är förstås jättekul! Kul att det blev vinst i en så tajt match, och skönt att vara igång. Man har ju gått och funderat lite hur det skulle vara och så. Det blev väl lite så som jag hade trott: tajt spel med mer närkamper.
Var du nervös innan matchen?
Nja, lite kanske. Det var ju en vecka sedan vi spelade match, dessutom. Så man var väl inte riktigt inne i matchandet på samma sätt som för en vecka sedan.
Hade det varit bättre att köra igång direkt?
Nej, det tror jag inte. Det var bra att få träna lite och bygga upp oss, inte minst mentalt genom att få lämna grundserien bakom oss. Vi har också fått jobba på lite detaljer och sånt, så jag tror att det var bra med ett uppehåll.
Och spänningen släppte när väl spelet var igång?
Ja, det kändes som vanligt när väl första bytet var igång. Jag fick en smäll direkt och sedan kändes allt som vanligt.
Du hade några riktiga monsterbyten, speciellt ett i andra när ni hade långt till båset.
Haha, ja det minns jag inte riktigt nu men det var några byten där jag fick dröja mig kvar lite på grund av avståndet till båset. Det är ett exempel på sådana smådetaljer som man får vara noga med, att få ut pucken även om det innebär att man måste slå en icing ibland.
Det kändes som om matchen verkligen stod och vägde inför tredje perioden. Ni var det bättre laget i andra, men det stod ju 1-1. Vad sa ni till varandra innan ni gick ut till tredje?
Vi sa väl egentligen inte så mycket, bara att vi skulle jobba på och försöka ha tålamod. När chansen kom skulle vi ta den, och fram tills dess skulle vi helt enkelt fortsätta gnugga.
Hur skönt var det att se 2-1-pucken gå in?
Åh, det var väldigt skönt! Den studsade ju fram och tillbaka några gånger innan den gick in, skrattar han och syftar förstås på den tennismatch mellan assisterande Per Åslund och Patrik Lundh samt målskytten Joakim Hillding som föregick målet.
Det var viktigt att få den här första segern, och den ska vi bygga vidare på hemma i Karlstad!