“Att känna det här stödet från omgivningen är väldigt viktigt!” – Leif Carlsson och Tommy Samuelsson svarar på fansens frågor om laget, läget och den närmaste framtiden
Färjestad engagerar! Läget och lagets insatser diskuteras som alltid friskt bland våra läsare och följare, såväl i sociala medier som på läktarna. Min tanke inför gårdagens intervjuer med tränare Tommy Samuelsson och sportchef Leif Carlsson var därför att ge fansen själva möjlighet att få ställa sina frågor och föra fram sina synpunkter. I det här inlägget svarar de båda Färjestadsprofilerna på era frågor om till exempel säsongsstarten, spelet så här långt, träningsupplägget och tankarna kring eventuella nyförvärv.
På väg in till arenan igår ställde jag frågan till våra följare på facebook och twitter – vad vill ni säga till Tommy och Leffe, och vad vill ni veta? Svaren strömmade in, och jag tog med mig så många jag hann till snacket jag hade med dem båda. Många av frågorna har förstås inga enkla svar, men det viktiga är kanske att man i alla fall får möjlighet att ställa dem. Att dialogen finns.
Vi har ju alla som gemensamt mål att det ska gå bra för laget i våra hjärtan.
Först ut är Tommy Samuelsson, ny huvudtränare för i år och mannen som är bäst lämpad för att svara på era frågor kring till exempel laguttagning, träningsupplägg och själva spelet.
Tommy, det är våra läsare och följare som ställer de flesta frågorna idag, och jag har med mig en del frågor om bland annat spelsystemet, träningsupplägget, effektiviteten och juniorerna. Men vi har också många som vill hälsa att de står bakom er och att de är säkra på att det snart lossnar.
Hur är det att vara tränare när det går lite tyngre, som det har gjort så här långt. Kan man stänga av ibland och ta ledigt?
”Nej, man kan egentligen aldrig koppla bort det helt. Sedan vet jag inte om jag är dum, eller vad det är, men jag blir bara ännu mer kreativ i sådana lägen, och försöker hitta verktyg för att, framför allt, lyfta individerna och gruppen. Men, som jag har sagt någon gång tidigare, att då känna det här stödet från omgivningen, är väldigt viktigt. Både som coach och som spelare. Så det känns positivt att få det stödet, det måste jag säga.”
Får du höra mycket kommentarer och råd från fans, till exempel när du är ute och handlar?
”Ja, mer idag än för kanske tio, femton år sedan. Uppmärksamheten är större både runt oss coacher och runt spelarna. Men jag ser det som en fördel att vi har folk som är engagerade i vår verksamhet. Då är det också mitt jobb att ställa upp, och är det då någon som tycker att jag bör få veta något, då får jag försöka vara tillgänglig även då. Ibland är det upp, och ibland är det ner. Så är det ju. Och det är inga problem att vara spelare eller ledare när solen skiner varje dag…”
Kan man, trots allt, på sikt ta med sig de här lite tyngre perioderna och ha nytta av dem eftersom de gör att man gläds lite mer när allt flyter och segrarna radas upp?
”Så är det ju givetvis. Men det som är viktigt under de här perioderna är att försöka lyfta dem man arbetar med.”
Vi har ju sett en del förändringar i kedjorna under de gångna veckorna. I onsdags mot Vålerenga såg vi Klepis, Walle och Gulas ihop, och även på torsdagens träning. Tankar kring den formationen?
“Ja, det känns som om den kan bli bra. Det är ju bara en match än så länge, och Klepis och Gulas har inte spelat så mycket ihop sedan inledningen av försäsongen. Tanken med Walle är att han ska vara lite utav den “kloka gumman” mellan dem. Gå i mitten, på mål i rätt lägen, samla upp lite grann. Skapa lite stabilitet och, framför allt, trygghet. Det handlar mycket om trygghet nu.”
Spelarna som inte var med mot Vålerenga (Forsberg, Nygård, Aquino, Arell och Tollefsen – den sistnämnde avstängd) tränade som vanligt idag. Inga skavanker?
“Nej, alla var med idag och har varit med på is hela veckan. Anledningen till att de inte var med mot Vålerenga var att jag ville titta närmare på de här juniorerna. Juniorerna har haft en fantastisk utveckling under de sista åren, även om jag inte har följt dem då, men kanske framför allt under hösten. Joel och Rasmus har gjort bra ifrån sig internationellt, i Ivan Hlinka Memorial, och Rasmus och Victor har gjort korta inhopp i SHL och CHL tidigare. Killarna har visat att de kan konkurrera på internationell nivå, när det gäller juniorhockeyn. Nu ville jag se hur de stod sig i seniorhockeyn, mot internationellt motstånd. Givetvis är det något annat att spela i SHL, men jag tycker att de visade att det inte är för tidigt att skicka in dem. De vill vara med och konkurrera, och det var just det jag ville visa gruppen. Att det finns konkurrens!”
I Vålerengamatcherna hade du en hel kedjeformation bestående av juniorer (Victor Ejdsell, Rasmus Asplund och Joel Eriksson-Ek). Hur tyckte du att ungdomarna skötte sig?
“Jag är väldigt stolt över dem, de visade att de klarar av nivån. Det var kul att se dem igår (läs i onsdags).”
Har ni hunnit känna av de positiva effekterna av det nya arbetssättet, med ett gemensamt spelsystem som ska löpa genom hela verksamheten så att det blir enklare för juniorerna att ta steget upp?
”Ja det gör vi. Men framför är de fysiskt långt gångna i sin utveckling – det är ju trots allt två 97:or som vi pratar om (Eriksson-Ek och Asplund, min anm) och en 95:a som spelade i Hagfors (Ejdsell, min anm) så sent som för ett och ett halvt år sedan! De visade att de är redo och gjorde det fantastiskt bra igår. Vi kommer säkert få se fler framträdanden från dem.”
Men det är inte aktuellt att spela någon av dem i helgen?
“Nej, inte i helgen. Men de ökade på konkurrensen, kan jag säga!”
En del av våra läsare vill se fler juniorer, på bekostnad av de etablerade spelarna. Hur tänker man kring den avvägningen – pressen det sätter på de unga killarna och signalerna som en sådan handling sänder till laget?
”Visst är det en avvägning som man måste göra. Men signalen som jag var ute efter nu var ju att få juniorerna att konkurrera, och därigenom också få chansen att visa upp sig. De gjorde det bra, och sedan får vi se hur gruppen reagerar på det. Framför allt gjorde juniorernas uppträdande och sätt att spela att det inte finns några betänkligheter mot att låta dem spela igen.”
De är unga, men redo?
”Ja, de är mogna fysiskt, och eftersom de är det klarar de också av det spelmässigt.”
Olofsson lånades ut till AIK för att få speltid, men är tillbakakallad lite tidigare än tänkt. Betyder det att vi kommer få se honom från start i helgen?
“Målsättningen var att ha honom där i tre matcher, men fördelen med att låna ut dem är att vi kan ha dem tillbaka inom dygnet inom fem dagar. När Johan åkte sa jag till honom att ‘jag vill att du åker och spelar dig i en status så att du, när du får din chans, är redo att prestera’. Det är inte så lätt med, vad har han, två – tre minuter speltid i snitt? Då är det inte lätt att gå in och bevisa att du vill ha den positionen. Då är det bättre att åka iväg och spela 15-20 minuter. Det ska bli kul att se honom nu när han är tillbaka.”
Han spelade med Forsberg och Nygård idag. Får vi se den formationen i helgens matcher?
“Ja, den får du se i morgon till att börja med.”
Laget som Färjestad mönstrar till nedsläpp i Gavlerinken i kväll är för övrigt exakt detsamma som vi rapporterade om från gårdagens träning. Det inlägget hittar du här.
Vi har ju pratat en del om det här med att göra de så kallade detaljerna rätt. Jag har fått mycket frågor om det – till exempel om tajmingen i passningsspelet, spelet framför kassen och så vidare. Det känns som om man lätt fastnar i floskler om ’vilja’ och ’inställning’.
”Ja, och viljan är det inget fel på! Det är snarare så att man överarbetar situationerna, så att man hamnar utan understöd. Detta både i spelet med och utan puck. Då ser det ut som att man har slut på bensin, eller orken, men det är inte det som det handlar om. För oss handlar det om att vi måste göra sakerna tillsammans, såväl med som utan puck. Att ge varandra support. Och vi är inte riktigt tajmade. I lägen där vi har fått till tajmingen har vi varit vassare.”
Ja, för det har vi ju sett glimtar av i en del matcher.
”Precis. Sedan kan man ju alltid diskutera effektiviteten… Det är en färskvara, och handlar mycket om självförtroendet. Men nummer ett är att få till tajmingen.”
Det här att ni vaskat om en del i kedjorna – kan det ha påverkat tajmingen negativt?
”Nej, det tror jag inte. Tajmingen handlar mer om att man läser av varandra, gör saker samtidigt och när förstagubben gör något reagerar tvåan och så trean och så vidare. Det här blev lite bättre under sista perioden igår, och då fick vi också bättre kontroll över matchen.”
Apropå det här med effektiviteten: Många läsare frågar hur det kommer sig att ni kan vinna skottstatistiken stort och ändå förlora matcherna. Hur jobbar ni med den biten? Finns det något konkret man kan göra som coach för att ändra på detta?
”Ja, det finns det givetvis. Först och främst genom att påpeka och visa på hur vi ska använda de verktyg vi har. Vi ’gör målvakterna ganska bra’ i dagsläget, om man säger så, apropå det här med detaljerna som vi pratade om förut. Just nu saknas den där andra-, tredje delen av det, där vi går in och skymmer, vi lägger inga skitpuckar för att sedan gå på returer. Vi får därmed inga så kallade skitmål. Vi skjuter ganska mycket, men får inte riktigt till kvalitetsskotten. Kvalitetsskott behöver alltså inte vara själva skottet, utan kan vara att en spelare är på väg in på mål eller redan står där och skymmer när skottet kommer. Det antalet måste bli högre!”
Hur mycket använder ni er av corsi och annan statistikinsamling, till exempel hur pucken kommer in i zonen och hur avsluten ser ut, i ert arbete?
”Det är ju något som vi har tittat på en del under de senaste åren, så det är inget nytt för oss. Det är ju så att, blir vi bättre i spelet utan puck, blir vi också mer samlade i våra attacker när vi väl vinner pucken. Bättre tajming i spelet utan puck ger fler som deltar i den offensiva vågen när vi får pucken, vilket gör att vi blir vassare framåt och förhoppningsvis mer effektiva.”
Har du, och de andra tränarna, lagt om träningarna för att komma tillrätta med de här problemen?
”Ja, vi försöker att spela mycket på träningarna för att få igång tajmningen och för att göra saker mer tillsammans. Att spela mycket är oftast den bästa medicinen, förhoppningsvis kommer man till en automatik. Det blir lätt så att man tänker för mycket, att man inte riktigt litar på sin instinkt. Kan man, till exempel, tänka att man ska ha ’attack’, ’kontroll’ och så lite ’safe’ på det är det bra. Nu blir det istället ’safe’ och ’kontroll’ hela tiden. Attack-momentet saknas, och det måste vi få med. Så vi spelar mycket, och jobbar med att korrigera bitar i spelet.”
Kan det bli en ond cirkel, med tanke på att ni vill spela ett offensivt spel…
”Det ena förtar inte det andra. Vi kan inte spela offensivt om vi inte har pucken i rätt läge först.”
Men jag menar, när ni väl hamnar i läge, så knyter det sig. Man slår en passning för mycket, eller får inte till avslutet, och så vidare.
”I det här läget är det enkla det svåra. Enkelheten leder till ju förhoppningsvis till en massa positiva saker. Det funkar ju så, ett bra förstapass eller ett enkelt avslut med bra trafik framför målet som ger ett bra resultat gör att hjärnan registrerar det som positivt. I det här läget, när vi behöver göra de där enkla sakerna som ger positiva känslor, blir det just det svåraste.”
Powerplay-spelet är det en del läsare som tar upp – det känns som om vi krånglar till det lite extra i den spelformen. Är det ett exempel på det du menar?
”Ja, så är det ju. Grejen är att, när man försöker för mycket kommer till slut en klubba eller något annat i vägen. Du misslyckas igen, och det uppfattas som ett misslyckande, som något negativt, i hjärnan. För oss ledare handlar det mycket om att försöka öka enkelheten och på så sätt bygga positiva tankar hos spelarna. Bilder av att det går bra.”
Hur ställer du dig till att använda mentala coacher?
”Vi jobbar med det mentala hela tiden, alltifrån individnivå till hela laget. Det pågår ett mentalt arbete varje dag, där vi jobbar för att ge dem verktyg. Det handlar om att ge energi, ge den något nytt att tänka på och så vidare. Det jobbar vi med löpande. Sedan har vi ingen doktorsavhandling i det.”
En läsare påpekade att det inte såg ut som killarna hade kul på isen igår. Hur viktig är den biten?
”Den är jätteviktig! Det är kanske det viktigaste av allt, att man går till jobbet och har roligt. När man hamnar i en sån här spiral, är det viktigt för oss att försöka lyfta dem. Ett skratt förlänger livet, sägs det, och det gäller här också. Vi kommer att göra misstag även när vi vinner matcher, men de kommer inte att vara så allvarliga. Men just nu är varje misstag så allvarligt, och det måste vi tänka bort. Vi måste försöka hitta de positiva bitarna, och registrera dem i hjärnan.”
Och sådant blir förstås inte enklare när vi, som vi nästan har abonnerat på så här långt, får ett tidigt mål i baken och en motståndare som kan spela på det. ’Åh, nej, inte en sådan tuff start igen!’, liksom, och så triggas de här känslorna…
”Så är det ju. Den här sporten är ett mentalt spel. En mental fight som du måste utkämpa hela tiden. Sedan om det är i en man-mot-man-kamp eller om du hamnar i en situation i matcherna som du måste övervinna.”
Tommy och hans gäng lämnar Karlstad efter förmiddagsvärmningen för att bege sig ut på helgens lilla roadtrip. Brynäs borta ikväll, alltså, och så Örebro borta i morgon.
_ _ _
Själv tar jag med mig de frågor som jag tycker känns mer lämpade för sportchefen att svara på och sätter mig ned med Leif Carlsson på ståplatsläktaren, medan spelarna tränar på isen nedanför oss.
Leif Carlsson, flera läsare undrar hur det kommer sig att Färjestad har börjat dåligt under de senaste säsongerna?
”Det är en berättigad fråga. Det är förstås inget vi vill, och i år betonade vi verkligen vad viktigt det är att vara med från starten för att få ett lugn och kunna arbeta metodiskt. Men tyvärr har vi inte fått den starten vi vill, och då gäller det att jobba match för match. Är man med från start är det lättare att ha en längre målbild. Varför det har blivit så här har vi inget bra svar på. Hade vi det skulle vi förstås ha åtgärdat det på en gång.”
Hockeyn har ju förändrats – trupperna byts ut i en snabbare takt och lagen har ofta en hel del nya spelare varje säsong. Är det en del av förklaringen, tror du?
”Absolut. I Färjestad har vi alltid haft en trygghet som bestått av att vi har haft en grundstomme, och nu kommer många nya in. Sedan har hockeyn i sig förändrats en del, och det tar ett tag för oss att synka ihop allt: de nya, det nya spelet och Färjestadsspelet. Man kan nog inte peka på en enda orsak, utan det är flera parametrar som samverkar.”
Förklara vad ‘Färjestadsspelet’ innebär?
”Färjestads spel har ju alltid gått ut på att vi vill vara väldigt noga med pucken. Just det här med att äga mycket puck är den traditionella Färjestadsstilen. Den så kallade moderna hockeyn har blivit lite annorlunda. Och jag brukar fråga: ’Vilken är den moderna hockeyn?’ och ’Hur ser framtidens hockey ut?’ Jag tror inte att någon egentligen kan svara på det. Man måste helt enkelt utgå ifrån föreningens och lagets möjlighet att spela den hockey som gruppen tål.”
Är det ett problem? Att vi jobbar in ett nytt spelsystem, och kanske går för fort fram med det?
”Nej, det tror jag inte. Man måste våga förändra. När man gör en förändring, oavsett om det är i ett hockeylag eller på någon annan arbetsplats, tar det lite tid att genomföra den. Tålamod är ett nyckelord för oss. Vi jobbar på det här, och sedan kan man förstås alltid gå tillbaka till det traditionella spel vi alltid har spelat om vi vill. Det sitter i gruppen, på något sätt. Men vi vill förbättra oss, på alla punkter.”
Vad är det som ni vill förbättra? Vad ska det nya spelsystemet tillföra?
”Vi vill framför allt förbättra farten i spelet, och vi vill ha ett underhållande spel, för publiken. Samtidigt måste man ju fråga sig vad det här underhållande spelet innebär: Snabb och rolig hockey men man förlorar eller att spela en annan typ av hockey och vinna? I min värld handlar ishockey om att vinna hockeymatcher.”
Jag ser det lite som vid ett straffslag, och en dragning a la Kenta Nilsson (Foppa) till exempel, som ser så otroligt läcker ut när spelaren får till den men som uppfattas som ganska lam när man misslyckas. Är det inte lite samma sak med det här fartfyllda, kreativa spelet – det ser värre ut än det vad när passningen inte går fram och spelet inte klaffar…
”Absolut. Så är det. Misstagen ser väldigt enkla ut, det går för fort. Alla hockeyspelare kan åka skridskor fort, konsten är att spela fort med puck.”
Carlsson konstaterar:
”Vi vrider och vänder på alla stenar vi kan. Vi kommer att hitta rätt, på det ena eller andra sättet. Sedan får vi inte vi som förening, GM, sportchef eller tränare stirra oss blinda på en sak och säga att ’så här ska vi göra!’. Vi är flexibla, vi har ett mål, och hur man sedan tar sig dit är en annan sak.”
Ni vill spela mer offensivt och kreativt. När jag och Staffan Lundh pratade om spelsystem häromveckan sa han en bra sak: ”Det är lättare att förstöra än att bygga upp.” Är det svårare att spela det spel ni vill spela mot en del motståndare med andra spelsystem?
”Jo, så är det ju. Ta Skellefteå som exempel: När vi mötte dem förra året försökte vi få stopp på deras fart. Men de kunde både spela i fart och på ett riktigt smart sätt, som få lag har lyckats med under de senaste åren. Då blir de väldigt svåra att möta. I år har vi till exempel Växjö, som tippas högt av experterna, men som spelar ett annat, lite mer kontrollerat spel. Och då kommer vi tillbaka till det jag sa förut – vad är framtidens hockey? Om Växjö vinner guldet, och vinner på sitt sätt, har de utnyttjat sin grupp på bästa sättet. Det är en svår avvägning för alla lag att få ihop sitt spel på bästa sätt. Och där vi står nu, här på ståplats, vill man bara en sak, och det är att vi vinner hockeymatcher!”
Mm, just när det gäller det här med publiken känns det som en ond cirkel. Jag har skrivit en del om det tidigare. Uteblir publiken blir trycket i arenan mindre, och liksom inkomsterna.
”Ja. Och sedan är det klart att det här med att vinna matcherna inte är den enda faktorn för att locka publik. Se på Skellefteå som är mästare och vinner, de har inte mer folk på läktarna. Vad ska de göra? De vinner ju redan sina matcher? Så för att locka hit folk tror jag att vi måste satsa på den totala upplevelsen i arenan. Vinst är en del i det, men det finns massvis med andra delar som vi jobbar på.”
Många av läsarna vill se Nygga i laget. Nu vet vi ju att det inte är så enkelt – han har kontrakt med Montreal och har dessutom sagt att han vill ge NHL en ordentlig chans först. Hur ser dialogen ut med honom?
”Det var väl tre, fyra dagar sedan vi pratades vid senast. Han kör på där borta, och vi kan inte göra något. Det ligger helt och hållet på honom, hans agent och Montreal. Blir han löst ur sitt kontrakt och han vill hem till Sverige har han varit tydlig med att det bara är Färjestad som gäller. Men det är Magnus själv som måste komma till insikt om vad han vill.”
Någon annan förstärkning på gång?
”Vi tror jättemycket på det här gänget, och det är kul också att se ungdomarna som kommer upp. Vi jobbar med det lag vi har nu, men håller oss givetvis a jour med vad som händer på marknaden”
_ _ _
Tack för alla engagerade inlägg, intressanta frågor och stöttande tillrop som ni läsare och följare bidrog med!
Vi är Färjestad!