Krönika: Spontant om nyförvärvet Salmela, utlåningen av Arell och mysterieklubben
Schleten yours truly sliter sig från soffan för att kommentera utlåningen av Arell, värvningen av Salmela och ett mystiskt gäng som vet hur man silar mygg och sväljer kameler. Dessutom en liten vädjan om ett viktigt bidrag.
“Schleten”, som vi säger här i Värmland. “Sliten” för er som inte är bevandrade i värmländsk dialekt. Hockey onsdag, torsdag, fredag och så hela helgen – varav de flesta dagarna på plats i Löfbergs Arena. Jag har bevakat och skrivit om sex matcher på fem dagar, och så två träningar och diverse andra inslag/intervjuer på det. Inte för att jag klagar, det är ju det här som jag vill göra, men det var LITE segt att gå till dagtidsjobbet i morse efter att ha suttit precis hela helgen, dag som natt, och skrivit/redigerat inlägg. Men fantastiskt kul att ni läser, kommenterar och gillar det vi gör. Om ni visste hur häftigt det är att få feedback, era snälla ord sporrar och motiverar mig tusenfalt – och konstruktiv kritik är förstås också väldigt välkommen. Tanken med bloggen är ju att den ska vara till för oss färjestadare.
Hade lovat mig själv en lugn kväll – och knoppade in sött direkt efter middagen med en god bok över ansiktet – men vaknade till liv lagom till att utlåningen av Arell offentliggjorts av klubben. Där sprack den kvällen utan bloggande. Det får bli ett spontant okynnesinlägg. Bara för att jag vill.
Off topic, jag vet. Glada (fairtrade) bananer på plats i hallen i lördags… Foto: Robin Angle/fbkbloggen
_ _ _
Rätt att låna ut? Rätt kille? Rätt klubb? Och vad betyder egentligen utlåningen?
Jag blev själv lite förvånad över att utlåningen kom till stånd så fort. Salmela har ju knappt hunnit packa trunken och än mindre hunnit visa upp sig i nya klubben. Samtidigt vet jag hur tajt hockeyvärlden är, och hur klubbarna (och spelarna/agenterna) konstant har tentaklerna ute. Jag ska givetvis fråga Leif hur tankarna gick kring Arell (och hur mycket han vill avslöja om detaljerna återstår förstås att se) men jag vet sedan tidigare att utlåning brukar handla om en dialog och syftet win-win för alla inblandade parter.
Tittar man på gamla fall är utlåningen ofta till gagn för spelaren och dennes utveckling, inte minst om man riskerar minskad speltid “hemma”.
Minns till exempel utlåningen av Nygga för några säsonger sedan till allsvenska Mora och BIK Karlskoga. Ung, ytterst lovande men i behov av mer speltid, utrymme att få ta ett större ansvar och lite gnugg på detaljer. Och vi vet ju alla vilken utvecklingskurva den killen fick efter detta.
Byström har svarat fantastiskt bra efter utlåningen till Timrå, och Olofsson skulle säkert ha haft stor nytta av sin sejour i AIK om den inte avbrutits sedan klubben behövde ha honom tillbaka tidigare än man först tänkt sig. För det är ju det som är det fina med utlåning – spelaren tillhör fortfarande klubben.
Att det blev Arell som lånades ut kan ha flera tänkbara orsaker: tidigare historia med Malmö, en spelartyp de sökte och så vidare. Det är inte omöjligt att rödhökarna själva kontaktade FBK och frågade om ett lån.
Gunnarsson eller Arell?, var det många som frågade sig. Två framtidslirare, båda två… Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Sedan tror jag inte heller att man ska ta utlåningen av Arell som någon slags gradering av spelarna eller betygssättning från klubbens sida.
Både Arell och Daniel Gunnarsson förekom i förhandssnacket efter att Salmela-bomben (oops, kvällstidningsrubrik) slagit ner i lördags. Gunnarsson är yngre (92:a), ny i föreningen och en kille som man nog vill se lite mer av och jobba mer med på hemmaplan i detta skede. Vid offentliggörandet av värvningen i våras pratade Carlsson om honom som en framtidsman, och betonade den utvecklingspotential man ser i honom, så vi ska nog vara försiktiga med att stirra oss blinda på Gunnarssons statistik så här långt.
_ _ _
Salmela in. Ett tydligt besked om att Magnus Nygren inte är på ingång. Magnus själv är också ganska tydlig med sin avsikt i den här intervjun som Sveriges radio gjorde med honom i helgen.
Jodå, precis som många, många FBK:are därute skulle jag ge bra mycket för att få se Nygga tillbaka i Karlstad. Karlstadspôjken tillför oerhört mycket, både på isen och vid sidan om med sitt varma, hårt klappande Färjestadshjärta och sin patenterade rekordbössa.
Men känslan jag har haft hela tiden är att han verkligen vill ge NHL-drömmen en ordentlig chans. Fullt förståeligt.
NHL är en hård och ganska cynisk bubbla där oväntat mycket handlar om politik och om att ha “turen” att komma in i rätt läge, men Magnus har både talangen och inställningen som krävs om (när) det där läget uppstår. Skulle han, så småningom, tycka att han är klar därborta finns alltid Färjestad kvar. Det är jag säker på.
Jag tror på honom, håller alla tummar och tår för hans skull och tycker att det är fantastiskt kul att han har fått en bra start, med två assist redan i första matchen med Hamilton. Laget har i skrivande stund spelat tre matcher, med en vinst och två övertidsförluster som resultat. Följ Nygga och hans Hamiltons säsong på klubbens informativa hemsida.
Magnus Nygren är välkommen hem till Karlstad alla dagar i veckan! Foto: Robin Angle/fbkbloggen
_ _ _
Kan inte bärga mig på att få se Salmela in action. Tanken att bygga för framtiden var tydlig i Carlssons första lagbygge, men så många lovande men unga och förhållandevis orutinerade killar i ett nykomponerat lag blev för tufft.Vi behöver få in lite rutin, i form av en “färdig” back som kan gå in och leda och leverera direkt.
Där tror jag att finnen är en klockren värvning.
En del kritiska röster har höjts angående att Salmela har representerat en del klubbar, och inte har någon anknytning till Färjestad. Men man kan också se den professionalitet och kunskap han visat när han har klivit in och levererat i varenda klubb så här långt. Han har, som Carlsson dessutom,
påpekade i min videointervju i lördags, erfarenhet av och kunskap om just SHL.
Värvningar så här års är alltid vanskliga, men här vet man alltså vad man får. Som vår sportchef själv konstaterade, efter att stått i båset och mött honom i fjol – en kille man inte gärna ville ha på isen som motståndare.
Ett litet frågetecken bara för att han inte tillhört någon klubb eller spelat några matcher så här långt den här säsongen. Å andra sidan bör det innebära att han nu är fräsch och utan skavanker. Jag litar till hundra procent på att Färjestad har full koll på den fysiska statusen. Salmela har säkerligen hållit igång bra på sin kant, men det kan vara bra att ha i bakhuvudet att vi måste ha lite tålamod ifall han inte gör hattrick i de tre första bytena… (Ja,jag var kanske lite ironisk där.)
_ _ _
Hur ska man locka publik om spelarna blir livrädda för att spela fysiskt? Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Disciplinnämnden…
Jo, jag vet att jag inte ens är tvåa på den bollen. De senaste veckornas domar har stötts och blötts i de flesta medierna vid det här laget.
Som Färjestadare tycker jag att det är vanskligt att gå ut och ha synpunkter på bedömningar och motiveringar. Man fastnar så lätt i diskussionen om att man är enögd och part i målet.
Men, rent allmänt, tycker jag att det är intressant att en liga och ett hockeyland som har två stora problem:
1) hjärnskakningar
2) minskande publik
inte sätter in en hårdare stöt mot så uppenbara grejer som det Forsberg gjorde samtidigt som man är lite försiktig med tveksamma domslut som uppstår i kampsituationer.
Missförstå mig inte – jag vill inte se en enda spelare skadad. Oavsett klubbtillhörighet. Vi behöver våra stjärnor i den här sporten, oavsett vilket märke de har på bröstet. Spelarna måste respektera varandra, och veta att en ful smäll kan stå både dem själva och laget dyrt.
Men ska vi ha spelare som knappt vågar ta i varandra av rädsla för att någon ska göra sig illa är det fara och färde i en sport som bygger på fart, intensitet och fysisk kraftmätning.
Att Motin kan knocka Nygård så brutalt och få färre matcher än Lalonde som, eventuellt, kanske, i ett worst-kind-scenario hade kunnat göra sin motståndare illa är absurt. Jo, jag vet att benbrott/knäskador också är ett gissel, men innan man ens har trimmat in regeln om slewfooting är det ganska onödigt att slå på den stora trumman. Det går fort i hockey, och ibland träffar en tackling tokigt för att mottagaren redan är i obalans eller på grund av storleksskillnaden. Men Forsbergs obegripliga hjärnsläpp kan inte ens Osten förklara bort.
Jodå, jag vet att man inte kan stirra sig blind på om det blir skada eller inte (uppsåtet kan ju finnas även om det inte blir så stora konsekvenser just den gången) och köper snacket om återfallsförbrytare. Men jag har fortfarande svårt att se en röd tråd vare sig när det gäller anmälningarna eller domarna. Man hoppades på en bättring i och med det nya systemet, men det har jag inte sett någon än så länge.
Otäcka scener, och Nygård var rejält omtöcknad när han blödande leddes av planen efteråt. Nygård kör hjärntrappan och som hjärnskakningsoffer riskerar han men, Motin är tillbaka efter tre matcher… Foto: Joakim Angl/fbkbloggen
Som så ofta tror jag dessutom att kommunikationen, eller bristen på sådan, är en av bovarna i dramat. Jag har sagt det förut: svensk hockey måste bli tydligare och bättre i sin kommunikation. Man undviker inte kritik genom att stänga in sig, utan måste bli bättre på att möta intresset och frågorna genom dialog. Det gäller såväl domarna som disciplinnämnden, och gentemot de aktiva likväl som mot fansen.
_ _ _
Snacka om en viktig match på onsdag. En “bra” match, och helst då också en vinst, är viktigt för att visa att vinden på allvar håller på att vända för laget i våra hjärtan. “Det är skört ännu”, påpekade Leif i tidigare nämnda intervjun, och det måste såväl spelare som vi fans ha i åtanke. Tålamod är det som gäller, fortfarande!
Jag ser fram emot att få följa onsdagens match på plats i Örnsköldsvik!
Ber en liten bön till hockeygudarna att fortsätta stå vid vår sida… Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Cancer suger!
Ni glömmer väl inte att stötta och bidra i Movemberinsamlingen, och ni gör det väl i lagets namn?
Se Färjestads och Pogges profil här!
_ _ _
Det var allt för mig.
Nu ska jag gå tillbaka till soffan och en massiv överdos HBO innan jag återvänder till hockeyns värld igen.
“Tjipp”, som vi också säger här i Värmland.
