Eftersnack FBK – Leksand 3-2 Tack gode gu… …las för kvitteringen! Och tack hela gänget för en laginsats som ger hopp!
Tre viktiga poäng, utan tvivel, men bäst av allt var i mina ögon det faktum att laget stred tappert, sida vid sida, för segern. De fina tendenserna från tisdagens Frölundamatch hängde i och förstärktes genom en bestämd laginsats, fler viktiga poängplockare, rutinerade killar som klev fram och visade vägen och unga killar som har börjat producera!
Om jag skulle försöka mig på att beskriva torsdagskvällens match mot Leksand i ett enda ord skulle det bli – energi.
Energin kändes i luften redan från start – ovanligt mycket folk på plats (7483) och två rivaliserande klackar som höjde stämningen rejält redan innan insläpp. Att de båda ståplatsklackarna dessutom gjorde gemensam sak och växelsjäng “Kom igen Färjestad”/”Kom igen Leksand” var häftigt och mäktigt att få vara med om. En eloge för det initiativet!
Efter en lite hafsig och målchansfattig första period (8-3 skrev skotten till!) kom båda lagen ut taggade i andra. Böljande spel och lätt hjärtsnörpsvarning, åtminstone i periodinledningen. Men under den här perioden blev det här med den viktiga energin så tydlig igen. Färjestad ligger på bra, får så när mål när Nygård får öppet mål men missar. Istället gör gästerna 0-1 i bytet efter och för en millisekund kan man nästan ta på ångesten, såväl på läktarna som nere i båset. Någonstans i bakhuvudet sitter minnen från tidigare matcher, med tuffa baklängesmål och dålig utdelning för allt slit. Lågan flämtar till. Men så kommer Gulas ensam med Alsenfelt, tråcklar in pucken och hela hallen exploderar i ett enda, gemensamt, lättat, lyckligt vrål.
Förbannelsen är bruten. Plötsligt flyger vi fram igen. Energin flödar. Kreativiteten likaså. Klepis jobbar och sliter sig till 2-1. Joachim Rohdin sätter 3-1, assisterad av Rasmus Asplund (hans första SHL-poäng) och Oliver Kylington (hans andra assist för kvällen). Och vi hade många fler som var nära. Jag var nästan säker på att vi skulle få se Asplunds första SHL-mål i kväll, för han var glödhet. Nygård hade också några vassa lägen.
Leksand ligger på för en kvittering, och det blir lite nervöst när de med knappt sju minuter kvar av tredje perioden reducerar till 3-2. Strax innan har en utmärkt Justin Pogge i mål gjort en fenomenal tv-räddning. Men vi biter ihop, offrar oss och täcker skott. Ända in i kaklet. Klepis är en av dem som hänsynslöst slänger sig i skottlinjen, och får klubban krossad av ett av skotten. Så häftigt att se. Och jag tänker att det vi ser här idag, är inte bara ett lag som tar en efterlängtad och viktig trepoängare, utan ett lag som på allvar börjar komma ihop som grupp.
En för alla, alla för en. Det känns som om vi dels litar på varandra, på oss tillsammans, och dessutom är beredda att gå den där extra milen med blodiga hälar för killen intill. Det var nästan mer glädjande idag än de tre viktiga poängen, även om de båda bitarna förstås hänger ihop.
_ _ _
Efteråt pratar jag med Clas om mina tankar om gruppen. Hur det fladdrar till av oro i maggropen när Leksand tar ledningen, men hur vi biter ihop och gnuggar och hur det någonstans längs vägen börjar kännas att det faktiskt bär.
“Vi har ju det här med minnet och historiken. Det har ju varit sådana här matcher, och utan att de tänker det medvetet kanske reaktionen kommer i deras agerande. Det gäller att vi får uppleva sådana grejer som idag oftare!”
Det var viktigt att vi fick det där 1-1-målet snabbt, då fick den här energin igen. Resten av matchen kändes det som om vi verkligen gick ihop och slogs för den här segern.
“Ja, vi behöver positiva händelser som vi kan bygga på. Att de ser hur Klepis täcker skott, Nygård drar den där åkningen, Grundel tar det där skottet och Pogge gör den där räddningen…”
Viktigt också, för både killarna själva och laget, att poängen kommer. Mål av både Klepis och Gulas, till exempel.
När det gäller just Klepis tyckte jag att han jobbade väldigt bra idag. Han har ju fått en del kritik för sitt kroppsspråk, det finns de som tycker att han ser loj ut. Jag tyckte att han gick i bräschen idag när han jobbade till sig målet och sedan täckte skott på löpande band.
“Det är helt klart viktigt för oss att de får göra mål. Sedan, när det gäller det där med att han ser loj ut… Det är så han ser ut, och hade han gjort målen hade ingen klagat på det.”
Och så fick Rasmus Asplund göra sitt första SHL-poäng när han assisterade till Rohdins mål.
“Ja, han har kommit in och gjort det bra”, berömmer Clas. “Han spelade igår kväll med J20 och har spelat många matcher på få dagar. Han är en duktig skridskoåkare, en offensiv spelare som också är smart i det övriga spelet. Han har gjort det jättebra!”
Två assist av Kylington är också kul. Det är lätt att glömma att det är en väldigt ung spelare, och pressen måste bli stor på honom när varje misstag i defensiven har blivit så orimligt dyrköpta som de blir när vi inte kan producera framåt som tänkt.
“Ja, det är en mycket bra match av honom. Han är ung och det är klart att det är extra svårt för en så ung kille att hantera en sådan situation som vi har hamnat i.”
Det känns som om laget på allvar har börjat komma ihop om grupp. Jag tänker på en sådan sak som movember-projektet – kan det vara bra att ha en uppgift utanför hockeyn att samlas kring?
“Så är det ju. Ju mer sånt som i dag som vi upplever, och att vi får lite medstuds… Det hjälper gruppen att komma samman. Sedan är det viktigt att ha saker utanför hockey också, vad det än är. Det ger lite annat att tänka på, och det behövs när man är i den här situationen.”
Hur ser planeringen ut inför uppehållet?
“Vi har ju många iväg på olika landslagsuppdrag.” (Jensen, Tollefsen, Röymark, Asplund och Kylington är alla på landslagsuppdrag, min anm). “De är lediga över nästa helg, sedan blir det träning, återhämtning av träning som vi tappat och så kommer det säkert vara någon av dem som spelat intensivt som har skavanker… Just nu har vi inget annat planerat.”
_ _ _
Eftersnacket på presskonferensen efter matchen handlar mycket om hur en upprörd Andreas Appelgren strax innan hade slängt igen en dörr efter att ha utbytt några väl valda ord med domarbasen. Appelgren är dels missnöjd med hur domarna hanterade det faktum att Färjestad var sex man på isen en god stund, och dels med att några sekunder hann gå i slutsekunderna utan att domarna korrigerade detta eller motiverade sitt agerande. Appelgren tycker också att hans Leksand bord ha fått åtminstone något mer powerplay – nu blev det knappa minuten totalt för gästerna i den spelformen.
“Tung förlust för oss”, konstaterar Leksandstränaren. “Vi kanske blir lite ivriga att göra mål under den andra perioden och släppte till lite för många lägen. Sedan får vi väl 40 sekunder i powerplay på en hel, lång och jämn hockeymatch. Det känns som om vi hade behövt åtminstone ett till för att kunna komma ikapp.”
“Jag hade velat haft någon mer utvisning”, förtydligar han. “Det krävs en man mer på isen i 20 sekunder nästan för dem för att vi ska få något. Jag står bredvid linjedomaren och ropar, och han ser att det är sex man. Han låter dem åka och byta, men då skickar de in en till… Hade han inte blåst då hade inte vi fått något powerplay alls! Sånt måste man kunna se, det är faktiskt fyra domare på planen! Sedan tycker jag att, när tiden rinner ut, kan man åtminstone vända sig mot speakerbåset och fråga om tiden. Vi tycker nog att det var minst en sekund… Man kan hantera den situationen lite bättre. Fråga speakerbåset, kom och tala om för oss att tiden gått ut. Då får man en kommunikation. Annars blir det ju så att man måste gå och prata med dem efteråt.”
Clas Eriksson skrattar lite när situationen med de sex spelarna på isen kommer på tal:
“Jag vet faktiskt inte riktigt vad som hände där. Jag vet inte vem som bytte fel egentligen, men Åsa var ute på isen och kom in. När ingen kom ut från båset när han kom tillbaka hoppade han ut igen. Det gjorde att vi blev sex man ytterligare ett antal sekunder. Nej, det var förstås inte bra.”
Så här sammanfattar Clas matchen:
“Vi är förstås nöjda med tre poäng, vi behöver poängen. Vi börjar matchen bra, det känns ganska tryggt i första och släpper inte till så mycket. Vi kommer ut lite sämre i starten av andra, men lyckas vända det och får en positiv trend. I tredje börjar vi ‘rassligt’ igen, men vänder upp det tills vi får ett powerplay. Om Leksand önskar fler powerplay (Appelgren har klagat över detta strax innan), gäller det INTE för oss med det powerplay vi spelar idag. Det hade nog varit bättre att inte få något powerplay i sista, för det håller på att sänka oss istället!”
Clas får frågan om varför det inte blir bättre, och skämtar galghumoristiskt till svar:
“Vi får nog sluta träna powerplay! Men ja, det ser ju taffligt ut. Det är inget självförtroende i det över huvudtaget. Spelare som är vana vid att spela powerplay ser ut som de aldrig har spelat powerplay… Ja, det finns inget självförtroende där just nu.”
“Men överlag så… Det är små, små steg, men det går framåt. Klepis gör målet, och vi har fler som kommer in. Rohdin kommer tillbaka efter att ha varit sidsteppad mot Frölunda, och under den tid han har på isen visar han energi och gör målet på ett bra sätt. Så vi är nöjda.”
_ _ _
Separat reportage och intervju om och med Rasmus Asplund och Adam Werner kommer under morgondagen.
_ _ _
Matchen period för period:
Första perioden 0-0, skotten 8-3
Bra tryck i hallen och två klackar som gör det fantastiskt bra. Mer folk än vanligt på plats och en härlig inramning!
Inga mål under perioden och dåligt med avslut, men målvakterna Justin Pogge och Oscar Alsenfelt får ändå några luriga puckar att tampas med! Närmast på min näthinna ligger Aquinos imponerande tennisskott drygt 12 minuter in i perioden som Leksandskeepern reflexräddar.
En utvisning: 16.11, då Eric Himmelfarb får en två:a för tripping. Powerplayuppställnningen med Lalonde, Salmela, Åslund, Hillding och Gulas inleder men Färjestad åstadkommer väl inte så där särskilt mycket under det numerära överläget.
Nygård får en smäll i ansiktet med drygt fem minuter kvar av perioden, och tyvärr bryts för powerbreak efteråt så vi får tyvärr inte se någon repris på händelsen. Bara att hoppas att han, som nyss gjort comeback efter hjärnskakningen, inte får några sviter. Från min position (och som sagt, utan repriser) tyckte jag att det var konstigt att domarna släppte det helt. Hockey är bäst live, helt klart, men det är ett problem när man inte får tillgång till repriser på samma sätt som man får hemma i tv-soffan!
Andra perioden 2-1, skotten 17-17. Det vill säga 2-1 inför tredje perioden
3.20 får vi ny chans i powerplay sedan Linus Hultström åkt ut för en holding. Aquino, Klepis, Persson, Kylington och Gunnarsson inleder den här gången, men inte heller den här gången lyckas vi särskilt bra i powerplay. Leksand har fler avslut än vi ända fram tills slutet av det här numerära underläget. Då får bland andra Hillding till några skott.
Bra open-ice-tackling av Grundel öppnar för FBK:s vassaste läge så långt när Nygård får dubbelchans. Han ska bara lyfta pucken över överspelad Alsenfelt, men vinkeln är nästintill obefintlig, och när Nygård på andra försöket får upp pucken går den längs med förlängda mållinjen (dock i luften) och utanför.
7.09 0-1 Istället kommer, som så ofta så här långt den här säsongen, omgående ett mål i baken istället. Leksands Jens Bergenström kliver på från kanten i passivt FBK-försvar och prickar första stolpkrysset. Assist till Fabian Brunnström.
8.50 1-1 Taket håller på att lyfta när Milan Gulas lyckas tråckla in pucken mellan benen på Leksandskeepern. Tack gode gu… …las! Assist till Joakim Hillding och Per Åslund.
Och nu händer det något – Färjestad får fantastiskt fin energi av den snabba repliken och skapar flera vassalägen: Unge Asplund får drömpass av Rohdin i snabb spelvändning, men skottet går utanför. Därefter är Aquino nära, efter snyggt pass av Klepis.
Öppet spel med chanser för båda laget under andra halvan av perioden. Men mest Färjestad på isen!
14.16 2-1 Alsenfelt orkar inte hålla emot när Jakub Klepis laddar. Klepis, som uppvaktats hårt av Jonas Frögren på sin väg mot friläge, sliter sig loss, faller och reser sig. Tjecken har, som bekant, fått lite kritik för att han ser loj ut, men den här insatsen var allt annat än loj! Assist till Oliver Kylington.
Bra läge för Gulas och Åslund i snabb spelvändning mot slutet av perioden, men den gången blir det en passning för mycket. Skott strax utanför av Asplund i slutminuten.
Betydligt bättre spel i andra perioden, vilket också avspeglar sig i skottstatistiken.
Tredje perioden 1-1, skotten 8-11. Det vill säga totalt 3-2 och 33-30.
Bra spel, flera lägen till Färjestad men skärpan i avsluten saknas lite. Fortsatt fint samspel mellan Aquino och Klepis som hittar varandra bra.
8.45 MÅÅÅÅÅL!! 3-1 Jublet vet inga gränser när Joachim Rohdin slår in sin egen retur. Extra kul att han assisteras av 97:orna Rasmus Asplund (första SHL-poängen!) och Oliver Kylington (kvällens andra assist!)
12.04 TV-plock av Pogge på direktskott från Leksandskaptenen Johan Ryno. Puh!
13.07 3-2. Reducering av Leksand, som givetvis får energi av detta samtidigt som Färjestadskillarna ser ut att börja fundera lite. Linus Hultström gör målet, Ryan Russel assisterar. Mer Leksand efter målet, men vi försvarar oss med näbbar och klor – Klepis slänger sig till exempel och täcker skott så att klubban krossas.
16.36 Utvisning på Leksands Ryan Russel för hakning på Anton Grundel. Ganska hög nivå den här kvällen, då domarna släpper en del åt båda håll. Men just i det här fallet såg det snarare ut som Grundel fick ett felskär, faktiskt. Grundel grinade illa när foten vek sig, bara att hoppas att det inte blev någon skada där. Inget vidare powerplay, där Tomi Sallinen får ypperligt läge.
17.41 Lagstraff för Färjestad för att ha spelat med för många spelare. Föregås av lättare hjärnblödning hos Leksandscoachen då det tar en stund för domarna att uppmärksamma händelsen. Den gode Appelgren var, som tidigare beskrivits, inte helt nöjd med domarinsatsen efteråt.
Svettig avslutning på matchen med spel med en man mindre, och Pogge & co sliter hårt. Men närmast kvittering är ändå Linus Hultström som får öppet mål med strax EFTER att vi blivit fulltaliga. Tar sig för pannan när han lyckas missa.
Time out, och målvakt ut för Leksand med elva sekunder kvar. Men vi reder ut och bärgar trepoängaren. Glädjen och lättnaden på isen går nästan att ta på!