Intervju: Anton Grundel om att vända ett tufft läge till något positivt: “Det är ju den känslan man spelar för”
Han är kanske inte spelaren som vare sig syns eller hörs mest. Det gäller så väl på isen som vid sidan om. Han får sällan rubrikerna, och själv bryr han sig inte så värst mycket om dem heller. Men frågar man runt på läktaren om favoritspelaren är det ganska troligt att Anton Grundel är namnet som kommer upp.
24-årige Anton Grundel är för närvarande den enda spelaren i Färjestads A-lag (förutom inhoppande junioren Joel Eriksson-Ek) som har Färjestad som moderklubb. Han har faktiskt burit Färjestads tröja under hela sin karriär, bortsett från spel i division 1-hockey med Skåre, som under hans juniortid användes som sparring för Färjestads talangfulla juniorer. Han gör för närvarande sin x raka säsong i A-laget, sedan han 07/08 gjorde SHL-debut med ett assist i debutmatchen. Det blev bara en match den säsongen, men med åren har Anton blivit en allt viktigare kugga i Färjestads försvar. Nu är han inne på det sista året på det senaste kontraktet, och det är bara att hoppas att vi får behålla honom även nästa säsong.
För spelare som Anton är varje klubbs våta dröm. I dagens hårda hockeyvärld försvinner ofta de unga talangerna tidigt från sina klubbar för att gå vidare utomlands, och att klubben har fått behålla en kille av Grundels kaliber ska vi nog tacka det faktum att han inte riktigt har fått den uppmärksamhet han förtjänar. För trots sin relativa ungdom är han en av killarna som bär laget på sina axlar, kväll efter kväll, och alltid gör sitt jobb. Det är inte så konstigt att han är en favorit hos många av fansen.
Jag fick ett snack med honom efter torsdagskvällens kämpaseger mot Brynäs, en match där han, tillsammans med andra ryggradsspelare som Tolle, Walle och Röymark, gick i bräschen när det mot slutet av matchen handlade om att, med näbbar och klor, försvara segern mot ett vilt svingande, desperat Brynäs.
Anton Grundel är inte killen som söker rampljuset. Han låter istället sitt spel tala för sig själv! Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Grattis till segern, Anton. Media börjar redan spinna på en Leif Carlsson-effekt, i och med att han gått in som backcoach. Hur är det med det där egentligen?
”Jag har ju haft honom som tränare sedan barnsben och vi känner varandra väl. Vi har bra kontakt, så det är väl inte så mycket nytt. Det nya är väl att Radek fokuserar mer på video nu och dokumenterar mer på träningarna så att vi kan lära oss ännu mer. Det är väl den största skillnaden, att vi får mer feedback på video. Man kan se, om och om igen, vad vi gör rätt och vad vi gör fel.”
”Förut filmade de bara målvakterna under träning, nu filmas även vi backar. Vi har videos av våra byten under match, men jag tycker att det är bra att det utökats även till träningarna!”
Hur är det att se sig själv på video, jämfört med upplevelsen du har med dig från isen?
”Det är ju lättare att sitta uppe på läktaren och se en massa grejer, men nere på isen går det så fort att man kanske inte alltid inte riktigt hinner tänka efter som man ska. Då är det jättebra att kunna sitta efteråt, i lugn och ro, och gå igenom och analysera vad man hade kunnat göra istället. Då vet man hur man kan lösa olika situationer bättre under nästa match.”
Ja, och jag känner av skillnaden när jag står precis intill sargen jämfört när jag sitter en bit upp på läktaren. Det blir lättare att få en helhetsbild med uppsikten man får från läktaren…
”Ja, så är det ju.”
Härlig bild på Grundel och PW med flera från i våras. Foto: Robin Angle/fbkbloggen
På plats 11 inför omstarten och en viktig sexpoängsmatch idag mot tabelltian Brynäs. Och grejen är att varje match är viktig för er nu, hur hanterar man sånt? Vad sa ni till exempel inför kvällens match?
”Vi sa väl inget speciellt. Vi hade en bra avslutning inför breaket och ser det här som en fantastisk möjligt. Vi försöker njuta av att vi håller på att jaga ikapp. Vi får spela slutspelsmatch varje match, och hade vi legat etta i serien hade det kanske inte varit samma känsla. Men nu är det leva eller dö varje match, och det är fantastiskt roligt. Normalt sett börjar inte det förrän i mars, april, egentligen, men nu har vi den känslan redan nu.”
Ni har vänt pressen till något positivt!
”Ja, precis! Det är ju den känslan man spelar hockey för, och det gör det roligt!”
Känslan idag var att det var två lag som ville mycket därute, båda i stort behov av poäng.
”Så kanske det var. Det var det en och en halv vecka sedan vi spelade match, vi kommer tillbaka från en tuff träningsvecka och det är, som du säger, två lag som vill mycket. Det kanske inte blir så mycket hockeygodis för publiken som var här idag, men det blir istället en krigarmatch där det är otroligt skönt att vi kunde vinna matchen med 3-2.”
Ja, för där såg jag en viktig skillnad idag: förut har ni ofta förlorat de här matcherna eftersom ni inte lyckats hålla emot. Idag slåss ni tillsammans och fixar uddamålssegern!
”Ja, det var någon som sa att vi hade 12 matcher där vi förlorat med uddamålet och det är ju att vinna sådana matcher som är själva nyckeln. Vi klarar av att försvara ledningen, samtidigt som vi får studsarna med oss.”
Lagseger! Grundel tillsammans med några av de andra grovjobbarna som visade vägen i torsdagens matchFoto: Robin Angle/fbkbloggen
Vad var det som gjorde att ni lyckades med det idag?
”Vi hade ju ledningen genom hela matchen, både med 1-0 och 2-1. När vi sedan gör 3-2 är det ju att försvara ledningen som gäller, även om man givetvis inte kan gå ned och försvara för tidigt. Det gäller att försöka spela på som vanligt. Mot slutet kommer de in och får tryck, men det är ju för att vi försvarar vår ledning med näbbar och klor.”
Ja, ni spelar väldigt uppoffrande, täcker skott och slänger er hänsynslöst! Hur mycket betyder det för lagets självförtroende att ni fixar detta idag?
”Det gör fantastiskt mycket för vårt självförtroende! De växer för varje match vi tar. Nu gäller det att vi fortsätter att spela som ett lag, samtidigt som vi slipar vidare på en del detaljer.”
Om vi ska prata lite mer om dig, har jag tänkt på att man sällan ser några intervjuer med dig. Du gör ditt jobb precis varenda dag, precis lika bra varenda match, och ändå är du lite utav en doldis…
”Nja, jag gillar att vara den där lilla dolda killen som gör sitt jobb”, ler han. ”Jag är väl inte någon som, vad ska jag säga… …njuter av att synas. Jag ligger litegrann i bakgrunden. Men självklart är det kul att få uppskattning!”
För du är en favorit bland många av fansen! Det många av dem lyfter fram är just att du fortsätter att leverera, match efter match. Hur laddar du för det?
”Oj,jaså? Vad kul! Tja, man har ju en lång försäsong från april till augusti att bygga upp sig på, på olika sätt. Sedan försöker man se till att bibehålla det. Men dippar kommer, och då gäller det att se till att de inte blir för djupa. Det gäller att hålla sig på en okej nivå och sedan alltid komma tillbaka, lite starkare.”
Det blev en svettig avslutning, när ni hade Hillding i utvisningsbåset samtidigt som de tog ut Starkbaum och satte in en extra spelare.
”Ja, sex mot fyra var tufft, men samtidigt gav det oss möjligheten att bara dra iväg pucken hejvilt. Jag tycker ändå att vi försvarar oss bra. Idag var vi fem krigare på banan, och på slutet fyra krigare plus PW i målet då… Det var kul att se!”
Du var en av dem som ledde laget, bland annat genom att täcka skott på ett närmast hänsynslöst sätt i slutminuterna. Hur öm är man efter en sådan pärs?
”Det tog på skydden den här gången, så det var ingen fara! Jag har inte ont någonstans…”
Du har lärt dig att hålla undan ansiktet…
”Ja, haha, men skulle jag behöva göra det med ansiktet, om det är det som krävs, så är jag redo för det också!”
Glöm inte att stötta Färjestads movemberinsamling:
