Intervju med Rasmus Asplund: “Jag har roligt därute”
Det har hunnit gå lite mer än en månad sedan Rasmus Asplund debuterade i SHL. Och han är fortfarande kvar. I gårdagens match mot Örebro spelade han mellan Röymark och Nygård i en fartfylld tredjekedja, och fortsatte att utveckla sitt energiska, kreativa spel. Stenhård och inte rädd för fan själv – den 180 centimeter långa och 80 kilo tunge junioren viker inte en centimeter ute på isen.
Hallå där, Rasmus! Stämmer de siffrorna eller har du vuxit något sedan de noterades?
”Haha, nej det tror jag inte att jag gjort. De stämmer!”
Du fyller 17 om några veckor och växer fortfarande. Men trots att du tävlar mot fullvuxna karlar flyttar de baske mig inte på dig i första taget!
”Ja, jag har ju alltid varit ganska liten, så det gäller att kunna skapa sig ytor på något sätt. Det gäller att ta fram det spelet igen, i och med att de är lite större och starkare än mig därute.”
Nu har du hunnit bli lite varmare i kläderna därute, hur är det att spela?
”Det känns bra! Jag har jäkligt roligt därute, och det känns som om jag växer in i det lite mer för varje match och varje byte jag får. Det kan inte vara så mycket bättre än vad det är!”
Du spelade från start och noterades för 11.44 på isen idag, fördelat över 15 byten.
”Ja, det har ökat litegrann även om det förstås varierar lite beroende på matchen och matchbild och sånt. Men det har ju ökat sedan första matchen, och det är ett tecken på att de tycker att man gör något bra!”
Ja, du må vara yngst på isen och rookie, men du skapar mycket och vaskar fram lägen. Bland annat låg du ju bakom läget som slutade med att Grundel prickade kryss-stolpen, när du vann tillbaka pucken bakom målet strax innan. Det var i bytet innan Aquino gjorde 1-0.
”Det är väl en sådan spelare som jag ska vara. Jag ska vara en produktiv spelare, och då spelar ingen roll om man spelar J20 eller SHL – jag ska göra mitt jobb oavsett. Sedan är det ju bra för självförtroendet att man klarar av att göra det även på den här nivån.”
Full fart med A-laget och så landslagshockey – med två år äldre J20-landslaget – förra veckan. Ingen risk att du blir trött i skallen?
”Det när nog snarare så att man får tillbaka energi av det man ger ut. Som när man fick spela med J20-landslaget – det har varit mycket matcher och så får man en sådan boost som det innebär att bli uttagen dit. Så går det bra där, då får man ännu mer energi att ta med sig tillbaka och så vidare. Man får mer energi av det här läget.”
Med J20-landslaget (=juniorkronorna) spelade alltså Rasmus en fyrnationsturnering i Tjeckien. En turnering som är en viktig förberedelse inför det stundande JVM:et i Kanada.
”Jag är jättenöjd, det kunde inte ha gått så mycket bättre. Jag spelar mitt spel och försöker skapa chanser, och Grönborg kunde sätta mig i stort sett var som helst och det fungerade bra. Det kändes bra, och jag har fortfarande en positiv känsla med mig efter det.”
Vad tror du om dina chanser att få spela VM? Du är ju två år yngre och det tillkommer ju spelare från Nordamerika, men samtidigt är det starkt att du gjort ett sådant intryck att du redan är med killar som är två år äldre…
”Det är klart att jag vill spela, även om det väl egentligen är en bonus om det skulle bli spel. Självklart är det en jättestor grej, och självklart vill jag vara med. Samtidigt, för mig i år, spelar det väl egentligen ingen roll om jag får åka med till Toronto eller spelar här hemma i SHL. Ska man åka över vill man ju gärna spela, och inte sitta bredvid i tre veckor.”
I och med att du är född sent på året (3/12) är det inte aktuellt med draft förrän 2016. Hur mycket tänker du på sånt nu, och hur funkar sånt – märker man som spelare av klubbarnas scouter och deras intresse?
”Nej, jag har inte märkt något. Jag tror inte ens att de tittar på mig, de har fullt upp med spelarna till årets draft. Men det är samma där, det är inget jag tänker på. Det är också bara bonusgrejer. Om det skulle vara något lag som gillar en, om man skulle gå högt eller om man går sist eller inte alls… Sånt spelar ingen roll. Blir man inte draftad har man 30 lag att visa upp sig inför, som kan välja en, istället för ett. Men självklart är det också en dröm, att få vara med i draften, även om jag inte tänker så mycket på det nu.”
Rasmus Asplund 15/11 2014 Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Hur är det här med speltid för er unga spelare egentligen? Det pratas mycket om det idag, att det är viktigt för talangerna att få spela så mycket som möjligt i sina klubbar.
”Självklart är det viktigt att få spela. Man är bara 16 år och fortfarande under utveckling. Jag ska vara som bäst när jag är 25-26 och då får man inte redan nu börja tumma på sådana saker. Man måste hitta en bra balans där.”
Du tillhör, tekniskt sett, fortfarande J20 – hur ser överenskommelsen med A-laget ut?
”Dag för dag. Jag får veta en vecka i taget vart jag ska träna. Det är jättebra för mig bara att få vara med och träna med den här gruppen. Jag får känna på hur det är, får upp farten och får möta lite bättre spel hela tiden.
Då måste jag pressa mig själv lite till och bli bättre.”
Det känns som om det där debutmålet kommer allt närmare… Jag var ganska säker på att du skulle hänga ett idag sett till lägena du hade!
Haha, ja det börjar bli dags nu! Jag får se, jag skapar ganska mycket och har en bra känsla. Jag har roligt därute, så det kommer…”
Rasmus Asplund spelar med de stora grabbarna… Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Du spelade med Röymark och Nygård idag och ni såg bra ut tillsammans. Din känsla?
”Jättekul. Vi får bra fart tillsammans.”
Hann du se något av J20:s match idag? De slog ju HV71…
”Nej, jag hann inte se någonting. Men jag vet att de vann. Det är jättebra, och kul för Färjestad att ha ett bra juniorlag. Det är roligt att det går bra för båda lagen!”
Hur har det varit att komma in i ett lag som har kniven på strupen på det här sättet som A-laget har?
”Jag kommer från en ganska oförstörd, vinnande gruppe i vårt J20-lag, så jag försöker bara ta med mig den känslan därifrån. Jag har varit här i en och en halv månad nu, ungefär, så jag försöker bara smitta av mig av den här vinnande känslan så gott jag kan. Nu har vi två raka och väldigt bra känsla i laget, så nu kommer det nog bli bättre att bättre känsla i laget. Till slut kommer det nog bara att rulla på.”
_ _ _
Leif Carlsson är väldigt nöjd med Asplunds entré i A-laget, men höjer samtidigt ett varningens finger: det gäller att skynda långsamt för att ge den unga talangen bästa möjliga förutsättningar.
”Det är jätteroligt att se honom! Det värmer att se en ung spelare komma in på det sätt som han gör”, konstaterar Carlsson när jag frågar efter Örebromatchen honom om hans åsikt om den unga Filipstadsexporten. “Sedan gäller det att ge honom tid, när man är så ung har man inte så mycket att falla tillbaka på och man måste låta honom göra misstag när de kommer. Han går ut och spelar för att han tycker att det är roligt helt enkelt, och det är klart att det kommer bli fel ibland. Då får vi låta det bli så, för han kommer växa för varje match. Naturligtvis kommer han få sina dyk ibland när han börjar ställa krav på sig själv, men det är det vi ska försöka bromsa så att han hela tiden fortsätter tycka att det är roligt att spela. Det är något som vi ledare, ja allihop här, är ansvariga för att han ska fortsätta tycka.”
11.44 i speltid idag. Det känns som om han håller på att spela till sig mer och mer tid – givet matchbilden förstås?
”Ja, med tanke på att han är så ny. Sedan är det inte rättvist mot honom att sätta in honom i ett läge där det kan bli ett viktigt baklängesmål. Sånt kan ta ned hans uppåt-peak. Det är viktigt att förstå. Han är en framtidsspelare, som inte ska vara bäst i morgon utan först om några år. Det tar lite tid, och en del ungdomar vill gå lite för fort framåt. Men vi tycker att han är väldigt mottaglig och förstår det här resonemanget.”
Carlsson ler:
”Jag brukar säga att han är som en tvättsvamp – han suger åt sig kunskap och det är bra eftersom det är lättare att nå bra resultat då. Han har alla förutsättningar att lyckas!”
