Juniorkollen: August Gunnarsson & Jesper Nordin om veckan med A-laget och vårens Topp 10 med J20
Gameday! Äntligen är SHL tillbaka, och det verkar bli mycket folk och bra drag i hallen när Luleå i eftermiddag gästar Löfbergs Arena. Varför inte ladda med en intervju med två spännande juniorer som tillbringade veckan före jul med A-laget: forwarden August Gunnarsson och backen Jesper Nordin. Vi pratar bland annat lärdomar från A-laget, juniorhockey kontra seniorhockey och Topp 10-serien.
Unga, men knappast okända är de båda talangfulla 18-åringarna – i alla fall inte för er som hänger här på bloggen. Forwardslöftet August Gunnarsson har vi presenterat tidigare, och han och backen Jesper Nordin är två bärande pjäser i Färjestads Topp 10-klara J20-gäng.
Nordin, med Hammarö HC som moderklubb, gör sin fjärde säsong i Färjestad och har tränat en del med A-laget tidigare.
För August Gunnarsson var dock träningsveckan inför juluppehållet premiär i A-lagssammanhang, och när jag pratade med Samuelsson om honom konstaterade Färjestadscoachen att Gunnarsson: “…gjorde ett riktigt bra intryck redan under den första träningen. Han ser ut som en riktig sniper och är en riktigt duktig hockeyspelare. Det har varit kul att följa honom den här veckan, och säsongen är lång. Det är mycket möjligt att han också, någon gång under året, får sitt läge att debutera.”
Kul att se att det fortsätter komma nya killar från juniorverksamheten som är redo för att vara med och tävla om en plats i A-laget! Jag bestämde mig för att få en pratstund med dem båda om veckan med A-laget, lärdomarna från den, säsongen så här långt och den Topp 10-serie som väntar efter jul- och nyårshelgerna.
Träningarna med A-laget är faktiskt inte den enda erfarenhet av seniorhockey som killarna fått i höst – tillsammans med J20-kollegan Martin Karlsson har de faktiskt spelat två matcher med Forshaga i division 1 (Hockeyettan Västra).
“De var lite kort om folk och Staffan (Lundh, min anm) tyckte att det var bra för oss att komma ut lite, se lite seniorhockey och prova på det istället för att bara spela J20”, berättar Gunnarsson. “Och det var bra, riktigt bra att få göra det.”
Lite nervöst var det, erkänner killarna utan omsvep, men tycker ändå att det gick bra.
“Det är ju ganska stor skillnad mellan lagen i serien. Topplagen är väldigt bra, bottenlagen är kanske inte riktigt så bra”, analyserar Gunnarsson skillnaderna i nivå jämfört med i J20.
“Ett bra J20 SuperElit-lag skulle ju vara någonstans i mitten av division 1 sägs det”, säger Nordin.
“…ja, till och med på den övre halvan”, inflikar Gunnarsson och får medhåll av lagkamraten.
Lindlöven och Borlänge stod för motståndet i de två matcher som killarna spelade. Själva lyfter de fram Skövde, Mariestad, Vimmerby och (serieettan) Västervik som exempel på lag som imponerat på dem.
Spelet skiljer sig också en del från det de är vana vid i J20:
“Ja, det är lite hafsigare spel, med en hel del puckar som slängs bort”, säger Gunnarsson. “I J20 är det lite mer kontrollerat spel med mer struktur, där flänger man och kör mest utifrån sin egen förmåga. Det är inte lika uppstyrt.”
En intressant iakttagelse med tanke på att man traditionellt ofta förknippar juniorhockey just med den typen av spel. En tydlig indikation på att juniorhockeyn har utvecklats och blivit mer professionell den också. Samtidigt är det lite mer ojämna spelet som killarna beskriver lite typiskt för en liga med tydliga nivåskillnader mellan såväl lagen som enskilda lirare.
August Gunnarssons gjorde, som sagt, sina allra första träningar med A-laget i och med “Hell week” 16-20/12.
“Jag fick beskedet tisdag morgon (samma dag som första träningen, min anm). Jag var på gymmet och körde, och då såg jag att Clabbe kom. Jag tänkte att `nu får någon komma upp´. Han kom fram till mig där jag stod och körde och sa att `det är fys 9.30 och sedan skulle jag gå på 10.30´. Jag stod och körde axlar där, och nästa gång jag skulle lyfta stången höll armarna på att vika sig, haha. Jag blev riktigt nervös, och körde väl några övningar till och snackade lite med Jasbetz. Sedan gick jag ned hit och pratade med Nordin. Det pirrade lite i magen, men sedan gick jag in och körde fysen, genomgång och så is. Sedan var det bara att gå på igen under eftermiddagen. Så det gick som tåget, faktiskt.”
Kanske lika bra att du inte fick veta längre i förväg än så?
“Ja, antagligen. Jag tror att det var bra att han kom upp precis innan och sa till och sedan körde vi.”
Hur har det varit att träna med ´de stora killarna´?
“Det är självklart jättekul! Det är kul att få chansen att visa upp sig och dessutom att få lära av de äldre spelarna. Det är skitbra och något som man sedan tar med sig in till J20-grabbarna när man kommer tillbaka dit.”
Den stora skillnaden mot att köra med J20?
“Man får mindre tid på sig i A-laget. Man måste vara snabbare i tanken och vara lite starkare over-all. I sarghörnen, till exempel, där de trycker till lite hårdare. Passningarna är lite mer precisa, mottagningarna lite bättre. Allt är snäppet högre, det är mer fokus och ett högre tempo.”
De flesta juniorer som jag talat med brukar nämna att misstag straffar sig mycket hårdare i seniorhockeyn.
“Ja, så är det absolut”, instämmer killarna unisont.
“Det ser man när vi spelar fem mot fem eller tre mot tre: tappar du pucken vänder det direkt och så smäller det!” säger Gunnarsson. “Det går riktigt snabbt. Men samtidigt är det väldigt bra, för det är otroligt lärorikt.”
Hur tas man om hand som junior inne i A-lagets omklädningsrum?
“Det är ganska lugnt. De tar hand om oss på ett bra sätt. Samma sak ute på isen – de klappar om oss när vi gjort något bra och pushar och visar oss hur vi kan göra när vi slår bort någon passning eller så. Det är jättebra, och det är trevliga grabbar.”
Hur känns det att spela med de lite äldre killarna som ni kanske själva sett upp till i början av er egen karriär?
“Det känns ganska overkligt!”, ler Gunnarsson. “Jag har ju alltid tittat på min bror (St. Louis Blues Carl Gunnarsson, min anm) när han spelar, och han har ju spelat med några av de här killarna. Att JAG sedan också ska få göra det känns lite overkligt, förstås. Men när man sedan väl är inne på isen och kör tänker man inte så mycket på det eller vad som står på tröjorna. Det är väl först nu, efter att veckan är slut, som man kommer reflektera över det och tänka att det var häftigt. Jag hoppas att jag får fler möjligheter till det framöver.”
Jesper Nordin har hunnit träna med A-laget tidigare, redan under föregående säsonger, men minns väl känslan som August nu berättar om:
“Det är klart att man fortfarande blir lite nervös, men det är inte lika farligt längre. Nu vet man lite mer om vad som förväntas därute, och man känner att man ändå klarar av det. De skulle inte flytta upp en om de inte trodde på en. Det släpper när man kommer ut på isen och känner att;`jag klarar ju av detta, det är inga problem!´. Det är bara att tuta och köra.”
Du som har hunnit vara med A-laget ett tag, och som gör din fjärde säsong som junior i FBK: har du märkt av den nya röda tråd i spelet som ska löpa från ungdomslagen och hela vägen upp till A-laget?Tycker du att spelet är detsamma?
“Ja, det tycker jag. Första gången jag var med, för två år sedan, var allting annorlunda. Backarna skulle göra si och så, och det var stor skillnad mot hur vi spelade i J20. Det blev ju en omställning i sig. Men nu är det samma riktlinjer, och då är det bara att köra på som vi kör i J20. Skillnaden är ju förstås att allt går lite fortare, passningarna sitter lite bättre och att de är tyngre. Men man sparar mycket energi på att man inte måste tänka en massa:`var ska jag vara nu´och sånt. Det är bara att köra!”
Ja, det måste ju vara en fördel om man med kort varsel blir uppplockad i A-laget: att man känner till och är bekväm med hur laget spelar?
“Precis! Det tycker jag är väldigt bra.”
De träningar som jag sett har du spelat med Arell. Har ni spelat ihop hela veckan?
“Ja, det stämmer. Det har varit väldigt lärorikt. Han berättar saker, hjälper och stöttar mig och fungerar nästan som en extratränare ute på isen. Det är skitkul och man lär sig massor av det hela tiden. Han är en riktigt trevlig kille också.”
Jag frågade Tommy om hans åsikt om er vecka, och han var väldigt positiv. Han uteslöt inte att det kan bli SHL-debut för er också innan säsongen är över och sa att det är väldigt bra för er utveckling att ni kvalificerat er för och ska spela Topp 10 med J20 efter jul. `Det är bra eftersom den tvingar er att steppa upp ytterligare ett snäpp´sa han. Hur går era tankar kring Topp 10?
(Topp 10 är fortsättningsserien som de främsta J20 SuperElit-lagen kvalificerar sig till, och den mynnar så småningom ut i vårens JSM-slutspel. Mer om det längre ned.)
“Först och främst ska det bli kul att spela den, förstås. Man höjer sig ett eller ett par snäpp från höstens seriespel eftersom det är bättre lag, bättre spelare och längre resor. Man måste vara på tå hela tiden. Det är precis som det är härute, i A-laget: de straffar sig hela tiden om man gör misstag. Man måste vara på hela tiden, annars torskar man. Ska vi nå vår målsättning, topp fem, som innebär att vi får välja bland lagen i nästa steg, måste vi vinna matcher.”
SM-brons 2013 och SM-silver i våras: Jag var på plats i Södertälje i fjol och såg JSM-finalen mellan FBK och HV71 och ni var INTE glada efteråt!
“Personligen tror jag att det var det värsta jag varit med om”, utbrister August Gunnarsson. “Jag tror till och med att jag satt och grät i tio minuter. Jag hade varit med om att förlora en final förut och visste att jag gråtit då. Men det kom inga tårar ute på isen, och jag trodde nog att det var lugnt. Men så, när allt hade lagt sig, brast allt för mig. Jag kunde inte hålla tillbaka, för det var riktigt jobbigt. Vi hade gjort det så bra i semifinalen (mot Brynäs, min anm) där vi vann på övertid och så ville man uppleva det igen. Men istället blev det som det blev…”
Viktigt att komma ihåg är att HV (som var utslagna ur SM-slutspelet) hade alla sina unga toppspelare med samtidigt som ni hade fått lämna ifrån er killar till A-laget som spelade semifinal nere i Växjö samma helg. Förutsättningarna var inte helt lika.
“Ja, så var det, som Byström och Kylington, och vi hade några skador också”, nickar Nordin. “Tobias Björklund var skadad till exempel. Men det är inget att skylla på, vi borde ha klarat av det ändå.
Jag minns hur det värkte i hjärtat att se hur ni hade omklädningsrummen bredvid varandra och de firade som besatta runtomkring er samtidigt som ni försökte äta, plocka ihop och ta er därifrån så fort som möjligt. Tufft!
Nordin:
“Så är det, det är ju så det funkar. Det gäller att ta till sig det där och sikta på guld i år Det har ju varit brons och silver de två senaste åren.”
“Vi gick väldigt kort om folk i semin, och några spelade väldigt mycket”, minns Gunnarsson. “Jag tänker på Wille (Westlund, min anm) till exempel, som väl spelade minst 30 minuter. Han var bäst i laget! Kanske orkade vi inte riktigt, och HV var väldigt bra, ska tilläggas. De malde ned oss!”
Vilka ser ni som de tuffaste utmanarna om guldet i år?
“Jag tror att Modo kan bli riktigt bra. Leksand har också gått bra”, funderar Gunnarsson medan Nordin konstaterar att han inte har så bra koll på lagen utanför Färjestads grundsserie, SuperElit Södra.
“Jag tycker att det känns mycket jämnare i år”, säger Gunnarsson och får medhåll av Nordin.
Vi ser samma tendens även i SHL, och en anledning är förstås att lagen har bra, välutbildade spelare av hög kvalitet hela vägen ner i tredje- och fjärdelinorna.
“Ja, det är nästan så att man får hålla fast vid sin plats för glatta livet”, instämmer Gunnarsson. Det är stor konkurrens om platserna nu. Det är jämnare nu och det gör att hockeyn går framåt. Och det är roligt och bra för svenska hockey!”
Hur skulle ni vilja summera er egen säsong så här långt?
“Jag är nöjd så här långt!” konstaterar Jesper. “Målet jag hade satt upp var först och främst att producera mer poäng och sedan att göra det så bra att jag fick vara med och testa på att i alla fall träna med A-laget. Nu gäller det bara att fortsätta gnugga på. Jag är inte klar på något sätt med den här säsongen, men har fått en bra start. Den tar jag med mig nu in i vårdelen.”
“Hösten har väl varit lite sådär”, summerar August. “Jag blev ju skadad i somras och fick väl inte den uppladdning som jag ville ha. Sedan kom jag tillbaka lagom till seriestarten och fick köra några ispass och försökte göra det jag kunde av det. Det gick ganska bra i starten, jag gick på adrenalin men tappade det och gick ned mig lite. Så första delen av hösten gick väl inte sådär jättebra. Jag vet ju vad jag kan, och jag var inte alls nöjd med den delen. Nu, mot slutet, från början av november tycker jag att jag börjar känna igen mitt spel från tidigare igen. Jag tycker att jag är på väg uppåt och har toppat nu under december. Jag känner att jag är på väg att bli gamla August igen.”
_ _ _
Topp Tio rivstartar för FBK:s del med två hemmamatcher 10-11/1. Redan i första matchen, som går av stapeln lördagen den 10:e januari klockan 13.15 i Kobbs, blir det en repris på vårens SM-final då HV71 står för motståndet. På söndagen möter killarna Rögle. Både HV och Rögle spelar i samma grundserie som Färjestad, och kom femma respektive fyra i den tabellen. Färjestad slutade på andra plats, efter segraren Linköping och före trean Örebro.
De fem främsta i den andra serien, SuperElit Norra, och därmed kvalificerade för Topp 10 blev i tur och ordning Modo, Djurgården, Leksand, Skellefteå och VIK Västerås HK.
Givetvis tänker vi här på bloggen följa J20-gänget så mycket vi bara hinner och kan!
Och lägg för allt i världen namnen August Gunnarsson och Jesper Nordin på minnet om du inte redan gjort det!
_ _ _
Nu laddar vi för nedsläpp mellan FBK A och Luleå i Löfbergs Arena klockan 16.00
Vi ses väl i hallen?