Juniorkollen: Rasmus Asplund tänker komma tillbaka starkare än någonsin: “Jag tänker vända det till något positivt!”

Rasmus Asplund var i lördagens hemmamatch mot Brynäs tillbaka efter äventyret med juniorkronorna och det är en beslutsam nybliven 17-åring vi möter i en intervju om vikten av att ta såväl medgång som motgång på rätt sätt.

Rasmus Asplund har en händelserik höst bakom sig – en fantastisk utveckling på isen, SHL-debut och en uppmärksammad uttagning i JVM-truppen som sedan slutade tuffast tänkbart i och med att han, som sista man, fick lämna truppen inför JVM. Som om inte det var nog fick han dessutom beskedet på självaste julafton. En del att smälta – såväl när det gäller de roliga som de jobbigare bitarna – och vi får inte heller glömma att unge Rasmus fyllde 17 så sent som den 3:e december. Men Rasmus fortsätter att visa att hans styrkor inte bara innefattar en stor talang, utan också en fantastisk mental styrka och förmåga att ta såväl framgångar som motgångar på rätt sätt!

Rasmus Asplund är tillbaka i Färjestad efter äventyret med juniorkronorna. Foto: Robin Angle

Två matcher blev det med juniorkronorna under det förberedande lägret inför JVM. En mot USA och en mot Kanada. Rasmus speltid låg någonstans mellan sju och åtta minuter, men han säger själv att han lärde sig mycket även vid sidan om bytena på isen:

“Ja, det handlade bara om att suga åt sig allt man kunde därborta. Det är så mycket nytt att ta in – omklädningsrummen är stora, och gymmen… Det är mycket hajp och media och sånt… Som jag känner nu i efterhand var det väldigt nyttigt att få vara med om detta och se hur det funkar!”

Förutsättningarna var klara från start. Truppen skulle bantas med en forward efter förlägret och beslutet kom på julaftonen. Rasmus fick beskedet direkt från headcoach Rikard Grönborg:

“Han tog in mig i enrum och berättade hur han såg på allt och vad de tyckte. Han tyckte inte att mina fysiska bitar riktigt fanns där än. Och det kan man väl förstå med tanke på att jag just fyllt 17. De flesta är nästan tre år äldre än mig. Det är ingenting jag kan göra något åt nu, utan det kommer att komma med åren. För mig gäller det att ha viljan och fortsätta köra de här styrkepassen. Det gäller att bita i det sura äpplet och komma igen!”

Var det de tuffaste minuterna i ditt hockeyliv så här långt?

“Ja, det är klart att det var så. Men jag vill ändå vända det till något positivt. Jag vill inte tycka att allt är skit eller tycka synd om mig själv. Det funkar inte så! Tycker man inte att min fysiska bit räcker måste jag in i gymmet och köra de här extrapassen, som jag redan nu gör. Det blir snarare en morot, en slags tändvätska, att göra ännu mer än jag redan gör.”

Tillbaka i SHL – Rasmus tyckte att det var skönt att spela igen efter en kort ledighet Foto: Robin Angle/fbkbloggen

Sedan kan du ju inte rå för att du är mindre fysiskt, inte minst som du är så pass mycket yngre. Du växer ju fortfarande. Din tid kommer – du konkurrerade ju trots allt med killar som är flera år äldre!

“Exakt. Och jag har haft skitkul under den veckan jag var med och lärt mig mycket av det. Så det var väldigt nyttigt att få vara iväg på detta, trots att det blev ett lite tråkigt slut. Det är ett jättebra gäng grabbar och bra coacher, allt runtomkring var väldigt bra.”

“Nu har laget fått ihop alla bitarna, och jag tror att Sverige kan gå hela vägen”, konstaterar han utan bitterhet.

“Nej, jag känner inget sånt”, säger han bestämt när en journalist frågar om det inte skulle vara jobbigt om laget går hela vägen. “Jag känner ju killarna och gläds med dem om det blir guld.”

Foto: Robin Angle/fbkbloggen

Du har haft lite ledigt efter hemkomsten från Kanada. Har det varit skönt för skallen att få vila lite och smälta allt som hänt såväl där som under hösten?

“Ja, jag har varit hemma i Filipstad hos mamma och pappa. Jag tränade lite med Filipstad bara för att få lite is. Det har verkligen varit skönt att få träffa mina föräldrar och syrran och bara vara hemma och samla lite kraft. Jag har fått smälta det som hänt och tänkt igenom vad jag kunde ha gjort bättre och lite sånt.”

“Jag fick verkligen kraft att komma tillbaka hit idag. Jag kom ut med mycket energi och kände att det är riktigt kul igen med hockey igen idag.”

Du kommer att komma tillbaka dubbelt så stark efter det här är min känsla – det känns som du har tagit det på rätt sätt!

“Det är ju så man får tänka. Det är ju det här jag vill göra.För mig gäller det bara att komma hem nu och få visa att jag skulle ha varit med där!”

Rakt in i hetluften igen! Foto: Robin Angle/fbkbloggen

Just den mentala styrka som Rasmus har visat ända sedan jag första gången pratade med honom (efter förlusten i vårens JSM-final) är anmärkningsvärd. Jag är, som ni som brukar läsa mina inlägg redan vet, otroligt intresserad av den mentala biten av spelet. Förmågan att vare sig sväva iväg eller rasa ihop oavsett vad som händer och att hitta det positiva i och söka kreativa lösningar på allt som händer är A och O för framgångsrika idrottare. Tyvärr brukar stortalanger som inte har den förmågan misslyckas med att nå toppen.

Rasmus tillhör inte den gruppen.Trots att han bara är sjutton år verkar han ta det allt det som har hänt runt omkring honom under hösten med fattning. Dessutom har han redan hunnit vända karriärens tyngsta samtal till något positivt.

Har du alltid haft den här mentala styrkan? Eller är det något du har jobbat med?

“Det är en bra fråga, faktiskt. Det ska mycket till för att rubba mig. Jag har alltid vetat vad jag själv tyckt om saker och ting och bildat mig min egen uppfattning. Det är väl så jag är fostrad, antar jag.”

Asplund spelade i återkomsten tillsammans med Anton Hedman och Johan Olofsson i en formation som känns spännande. Även om det blev lite avigt i samspelet ibland – som ofta i nya formationer – spelade killarna med stor vilja, explosivitet och energi. Det blev lite mindre speltid mot slutet av matchen, men det är inte heller konstigt med tanke på att fokus främst låg på att försvara ledningen. 11 byten och totalt 8:06 i speltid blev det totalt för Rasmus igår.

Rasmus i omklädningsrummet efter Brynäsmatchen Foto: Robin Angle/fbkbloggen

Det var nära att du fick göra ditt första SHL-mål i återkomsten. Du hamnade ensam med Starkbaum, med en Brynäsförsvarare hack i häl, och lyckades sånär med en snygg dragning.

“Ja, jag fick inte riktigt med mig pucken där. Målvakten kom emot mig för fort. Jag vill ha den på forehand, och dra honom…”

“Men det kändes bra idag. Mycket folk och Bryggeriet höll igång som vanligt. Det var riktigt kul!”

Borta bra men hemma bäst?

“Haha, ja, det är nog faktiskt lite så”, skrattar Rasmus.

Skönt att ha