Träningskollen Special: Målvaktsträning- bildspel och intervju med Jonathan Höjd
Vi besöker en av föreningens regelbundna målvaktsträningar för de yngre lirarna och damerna och får en inblick i livet som målvakt. Rapport och bildspel följs av en längre intervju med Jonathan Höjd om bland annat träningsupplägg, olika målvaktsstilar och målvaktens stora utmaningar.
När? 29:e december 2014 17.25-18.25. Träningarna hålls minst en gång i veckan.
Var? Kobbs Arena
Vilka?
Målvakterna i U16 och nedåt (födda -99 till -05) samt Dams målvakter deltar i de här passen. Vid det här tillfället saknades några på grund av bland annat resor och cupspel. J18:s och J20:s målvakter tränar Höjd via “Hockeygym” (Hockeygymnasiets träningar) och A-lagets målvakter får sin träning med Höjd under de ordinarie träningspassen.
Den här kvällen deltog följande:
Tränare: Jonathan Höjd, Håkan “Hockey” Hermansson (fd A-lagsmålvakt och bl a SM-guldvinnare 80/81), Jonas Olsson, Otto Hjort och Kenneth Larsson (Även Joa Hellsten brukar delta, men hade förhinder den här kvällen).
Målvakter: Linda Glädt (FBK Dam), David Kihlman (Team 01), David Kåberg (Team 03), Axel Andre (Team 04), Joar Carlén (Team 01), August Mathisen (Team 01), Tom Hedin (Team 01), Eric Forsberg (Team 00), Oscar Malmberg (Team 00) och Hampus Vallin (Team 02).
Utespelare: Gustav Seffel, Markus Jordansson, Emil Wilde, David Andersson, Anton Lörnedahl, Linus Oscarsson, Erik Pettersson och Filip Otterdahl (samtliga från Team 01)
Hur?
Utespelare från de olika ungdomslagen turas om att hjälpa till under målvaktsträningarna. Under träningen samlar Jonathan Höjd målvakterna och går igenom olika moment/övningar som ska tränas. Sedan delas målvakterna in i smågrupper och tränar på detta under överinseende och med stöd av tränarna. Efter varje moment återsamlas alla och går igenom resultatet innan nytt moment inleds.
Vad?
Jonathan Höjd: “Vi började med lite ‘aktiva händer’ där de sitter i ett V, så att säga. Där gäller det att ha bra lutning framåt på överkroppen och sedan få upp handsken och agera framför kroppen. Det så att de kan plocka puckar och spela ut istället för att bara ta den i magen. Sedan jobbade vi med pass rakt genom zonen, ungefär som vid ett powerplayläge, där vi får använda fötterna mycket och utmana oss själva i att ha tålamod och stå så länge vi kan innan skottet kommer. Vi ska kunna rädda stående om det behövs och kunna gå ned om det behövs. Efter det jobbade vi med pass från ett dåligt läge till ett bra läge, för att kunna väga in var hoten finns. Det handlar om att läsa lägena och se spelarna så att man kan förutse vad som kommer hända och vara på rätt ställe med rätt kraft, fotbredd och så vidare. I den övningen finns det dessutom en del kamp inbyggd – vi försöker få med lite tävling i varje träningspass.”
_ _ _
Bildspel – klicka på en bild för att starta bildspelet:
_ _ _
Målvaktens roll har legat mig lite extra varmt om hjärtat ända sedan jag först förälskade mig i sporten under åttiotalet. Detta tack vare en viss Pelle Lindbergh, som var min första favoritspelare. Därför passade jag på att nörda ner mig lite i ämnet ‘hockeymålis’ när jag nu fick chansen att snacka lite längre med Jonathan Höjd efter träningen.
Det är lätt att tro att separat, riktad träning för målvakterna är en ny företeelse, men det är det inte vare sig i Färjestad eller i svensk hockey.
“Det har funnits ett tag här i Färjestad”, bekräftar Jonathan. “I år har vi kanske fått lite fler träningar än vi haft förr om åren, men det har funnits här och finns på många fler ställen också. Men vi är väl ett av de ställen som har mest kontinuerlig träning, framför allt på ungdomssidan. Det är väldigt roligt att vi får så mycket tider!”
Hur kommer det sig att det blivit en ökning där?
“Färjestad har ju verkligen förstått hur viktigt det är att ha en träning i veckan – den ger så himla mycket. Speciellt för de yngsta, som får med sig så mycket grunder som vanliga ungdomsledare ofta inte har tid att ge.”
Vid vilken ålder börjar målvakterna att få riktad träning?
“När de har bestämt sig för att de vill bli målvakter. Om de vill prova på att vara målvakt kan de vara med en träning. Alla som har varit med i år har faktiskt bestämt sig för att de vill bli målvakter.”
“Målvaktsspelet består av väldigt mycket skridskoåkning, så det är mycket viktigt att vara duktig på skridskorna innan man bestämmer sig för att bli målvakt. Alla övningar vi kör här innehåller minst ett par sekunders skridskoåkning innan, det är väldigt mycket skridskor i alla övningar.”
Så det gamla talesättet att “den som är sämst på skridskorna står i mål” kan vi med andra ord avfärda en gång för alla!
“Ja. Oftast räddar man pucken väldigt enkelt just för att man befinner sig i rätt position. För att ta sig dit har man använt sin spelförståelse och sin skridskoåkning.”
Jonathan Höjd, som fyller 25 år i år, har själv haft målvaktsträning under ungdomsåren hemma i Filipstad.
“När jag började, i mitten av nittiotalet, fanns det målvaktsträning men den var absolut inte lika utspridd som den är idag. Nu är det mer regel än undantag att varje klubb har någon form av målvaktsträning, men om det sedan blir en gång i veckan eller en gång i månaden eller så… Det är lite upp till vad varje klubb klarar av. Alla har inte anställda, som jag, utan det kan vara någon förälder eller någon annan intresserad som tar hand om den biten.”
Det är klart att det blir lite svårare i mindre klubbar, där det dels är ganska få aktiva och dels bygger helt på frivillighet hos de som tränar…
“Ja, och så beror det förstås också på hur mycket istider som finns. Här i Värmland är det oftast inte några jättestora problem, det är väl här och på Hammarö som det kan vara stora problem att få tider. I övriga Värmland brukar det lösa sig med tider om man vill ordna målvaktsträning.”
“Själv hade jag en pappa som hjälpte oss målvakter ungefär en gång i månaden. Sedan hade jag andra målvaktstränare, som Kenneth Olsson och Hockey Hermansson, som fortfarande är aktiva. De var bra stöd, men fanns främst härnere i Karlstad vid TV-pucksuttagningarna och sådant. Det var väl där man fick det där individuellt speciella. Sådana samlingar, med fokus på individerna, hålls ännu idag på olika håll.”
Varför är det viktigt att ha separat träning för målvakterna redan från start?
“Ju tidigare de kan få en tanke om sitt eget spel, det vill säga hur de är som målvakter och hur de vill spela, desto mer förståelse för spelet kommer de att utveckla redan tidigt. Då är det alltid bra att kunna diskutera med andra målvakter – se hur äldre målvakter gör, testa och lära sig av dem. Det ger oerhört mycket! Det ger mycket även för oss tränare, att se olika målvakter, för att sedan hitta olika lösningar på samma räddning.”
Apropå det här med olika målvaktstyper och olika stilar – kan man säga att det finns vissa grundpositioner som alla målvakter utgår ifrån eller är det helt unikt? Jag ser ofta att målvakter i alla åldrar verkar nöta olika positioner och rörelsescheman…
“Man försöker ju få in ett slags grundspel: ‘i den här situationen ska jag spela så här’. Tanken är att få in en trygghet så att man vet att när pucken kommer ungefär i det här läget ska jag spela så här. Det ger en oerhörd trygghet när man vet att i den här positionen täcker jag så här mycket och så här mycket behöver jag röra mig för att rädda. Man ska inte rädda puckar som går utanför och istället lämnar onödiga luckor öppna.”
Bra målvaktsspel handlar mycket om att står rätt placerad från start!
“Ja, så är det ju. Oftast är den bästa räddningen den där man tar pucken i magen eller en enkel plockräddning framför kroppen. Då har man gjort något väldigt, väldigt bra innan!”
Vad fokuserar du främst på när du lägger upp de här målvaktsträningarna?
“Vi trycker mycket på att vi ska använda fötterna och att vi ska ha aktiva händer, där vi ska försöka att rädda med handskarna framför kroppen. Aktiva händer innebar i dagens inledande övning att man, istället för att blockera direkt, ger sig själv möjligheten att spela ut. Som skytt är det lite tråkigare när målvakten plockar pucken, för målvakten är det bättre att plocka pucken än att ta den på axeln och riskera en retur. Det är mycket svårare att hålla en puck som tar på axeln än att ta den med plockhandsken framför kroppen. Dessutom har vi den viktiga blicken: vi ska se pucken och rädda den. Sedan ska vi spela klart varje situation. Det är nog de fyra grejerna som vi trycker mest på.”
Det finns ju lite olika målvaktsstilar – hur uppstår de hos individerna och hur mycket hänsyn tar ni till dem när ni lägger upp övningarna?
“Oftast är det fysiska egenskaper som gör att man utvecklar olika stilar. Är man 1.60 hög som vuxen kan man inte spela riktigt så som en som är två meter lång kan spela. Men det viktigaste är hur man VILL spela. Vill man stå upp i varje situation blir man bra på det och får bygga vidare på det under träningarna. Känner man sig trygg i att sitta ned hela tiden kommer man troligtvis att agera sittande ofta. Sedan kommer det tränare och visar vad som är bra och dåligt med det man gör och vad man kan utveckla. Sedan får man lägga ihop detta till sin egen spelstil. Varje målvakt har ju sin spelstil.”
Ibland känns det som om målvakten nästan är en ensamidrottare i en lagidrott. Håller du med om det?
“Ja, vi ska ju spela som bäst när laget spelar som sämst. Det är en styrka att kunna göra det. Att spela bra när laget spelar bra är förstås också viktigt, men att göra det också när utespelarna inte riktigt orkar, eller ramlar i fel läge eller vad som helst… Det är då vi måste vara där och göra våra bästa räddningar för att på det sättet ge laget energi. Det är en speciell position, så är det.”
Målvakten hamnar väldigt ofta i skottlinjen när det går dåligt, trots att hela laget underpresterar. Tittar vi till exempel tillbaka på den tunga perioden som A-laget hade under hösten fick Pogge och PW dra en lite oförtjänt stor del av skulden, tycker jag.
“Målvakter, speciellt PW och Pogge, är väldigt bra på att instruera sina backar hur de vill ha dem och hur försvarsspelet ska se ut. De är väldigt tydliga med hur de vill att vi ska spela. men sedan är det ju ett lagarbete, det är det ju. Det går aldrig att skylla på någon annan när vi släpper in ett mål, i slutändan är det ju vi som står där längst bak. Sedan, att folk kanske inte ser vad som gått snett längs vägen utan bara ser att vi släpper in ett mål – så kommer det nog alltid vara.”
“Å andra sidan kan man vända på det – det ligger oftast en bra prestation hos motståndaren som leder till att det blir mål!”
Hur stora krav ställer den här pressen som målvakterna lever med på det mentala jämfört med den som utespelarna lever med? Ta till exempel Linda (Glädt), som i många matcher har långa stunder utan ett enda ingripande och sedan raskt måste in i hetluften.
“Ja, det är en mental styrka att kunna stå overksam länge men ändå behålla fokus och, när spelet väl vänder, kunna göra de här viktiga räddningarna. Det händer i matcher där vårt lag har upp emot 35-40 skott och motståndarna kanske har 11 skott. Deras målvakt spelar också jättebra och gör många fina räddningar, medan man själv bara får göra en eller två riktigt bra räddningar. Det är en oerhörd styrka att kunna vinna sådana matcher. Har man mer att göra är det enklare att hålla fokus uppe.”
Jag såg hur Pogge i en match stod och gapskrattade efter att precis ha staplat ett gäng riktigt svettiga räddningar på varandra. Efteråt frågade jag varför han skrattat – laget var ju under stor press – och han svarade att det var för att han hade haft så roligt…
“Haha, ja, det är det ju. Precis som det är kul för utespelarna att göra mål tycker ju vi målvakter att det är roligt att rädda puckarna. Det är det bästa som finns!”
En sak som jag tänkt på är att alla tränare som varit målvakter själva alltid verkar använda målvaktsskridskor trots att de inte längre står i mål. Du gör det, och samtliga tränare som jag såg ute på isen idag gör det. Varför?
“Ja, det är stor skillnad på skridskorna. Målvaktens skridskor har en platt skena med kåpa. Utespelarnas skridskor har en rundad skena som ger en mindre åkyta. De som har varit målvakter förut har de här skridskorna och inga andra eftersom man är van vid dem. Oftast är det så i alla fall, men det finns målvaktstränare som bytt över till vanliga även om de inte är så vanliga. Själv kan jag inte åka med ett par vanliga skridskor, haha!”
Är det sant?
“Ja, jag har ju haft den här typen av skridskor sedan jag var sju. Det är en helt annan teknik att åka med de här skridskorna jämfört med utespelarnas. Målvaktsskridskon har kortare avstånd mellan foten och ned till isen, men sedan har det lite med vart man sätter trycket att göra. Det beror förstås på spelstilen också, men utespelare har ofta trycket lite längre bak medan vi har det lite längre fram. Strax bakom tårna, någonstans, har vi oftast vårt tryck för att kunna skjuta ifrån bra.”
Minst en gång i veckan kör Jonathan och hans tränarkollegor de här målvaktsträningarna för lagets unga målvakter. De är också en bra möjlighet för utespelarna som medverkar att träna på skottet och precisionen i det. Utöver de interna träningarna samarbetar Färjestad även när det gäller målvakterna med länets övriga hockeyklubbar.
“Vi har en grupp med målvakter och målvaktstränare här i Värmland som vi kallar ‘Målvaktsgruppen Värmland’. I den ingår ungefär 20 tränare och 130 målvakter från hela Värmland. Gruppen har lite samlingar då och då och då diskuterar vi olika situationer och pratar med varandra för att utveckla varandra. Vi gör detta för att utveckla såväl målvakterna som oss tränare själva. Vår senaste samling med Värmlandsgruppen var på Hammarö för ett par veckor sedan, och nästa läger blir i Munkfors på höstlovet. Sedan har vi ett utbyte även på nationellt plan här i Sverige där vi har olika samlingar”, konstaterar Höjd avslutningsvis.
130 värmländska målvakter under utveckling! Det bådar gott inför framtiden. Och vem vet? Fanns månne 2020-talets målvaktsfantom bland de ambitiösa unga keepers vi såg slita hårt i Kobbs den här kvällen? Eller finns kanske framtidens Dam- och Herrlagsmålisar just nu i en hall någonstans i Värmland?
Tanken svindlar. På ett positivt sätt!