Juniorkollen: Ungdomskedjan gjorde viktiga 1-0-målet när A-laget slog Örebro
Ett kort snack med Färjestads talangfulla ungdomskedja, som låg bakom viktiga 1-0-målet i A-lagets seger över Örebro.En av dem, Rasmus Asplund, har ni chansen att se in action med J20 senare idag!
Vi har tidigare rapporterat om den framgångsrika juniorverksamheten i klubben och de unga lirarna fortsätter att visa framfötterna i A-laget. Den renodlade ungdomskedjan med Joel Eriksson Ek (1997), Johan Olofsson (1994) och Victor Ejdsell (1995) såg vass ut även uppe i Örnsköldsvik i torsdags, när både Olofsson och Ejdsell var riktigt nära att näta. I lördagens match gjorde Eriksson Ek det (både för FBK och för matchen) förlösande 1-0-målet på pass av Olofsson, och redan innan dess hade kedjan skapat press genom sitt energiska spel. Kedjan fick också beröm av Samuelsson efter lördagens match. Så här lät det i eftersnacket:
”Killarna har varit bra i flera matcher i rad och det är roligt att de får utdelning också. Kedjan var vår bästa enhet redan uppe i Modo och deras jobb avlastar de andra på ett fantastiskt sätt. De ligger väl från åtta och upp till tio minuters speltid och gör det riktigt bra. Det är viktigt under sådana här matcher.”
Rasmus Asplund, Joel Eriksson Ek och Johan Olofsson gjorde det bra. Victor Ejdsell tvingades tyvärr utgå efter en smäll under matchen, men är också en viktig kugge i kedjan. Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Dessvärre tvingades Victor Ejdsell utgå i samband med målet då han kolliderade med en Örebrospelare ungefär samtidigt som skottet gick in i mål. Färjestad ger, som bekant, inga kommentarer kring skador direkt efter match, så där får vi återkomma med mer information längre fram. Rasmus Asplund, som i och med lördagens match gjorde comeback efter en mindre skada, hoppade dock in i kedjeformationen och gjorde det bra.
Efter matchen samlade jag kedjan för ett kort snack.
Grattis till segern, grabbar! Först vill jag höra om målet, Joel!
“Jag fick en bra passning av Johan och det är ganska fritt i mitten. Jag träffar Victor, och pucken studsar ut igen. Jag försöker bara träffa målet där, och jag tror att den smiter in mellan benen på Hudacek.”
Men det var inte ditt skott som Victor fick ont av?
“Nej, jag tror att det var kollisionen.”
Har ni pratat något med honom efter matchen?
“Ja, han var här i omklädningsrummet efteråt. Jag tror att det var ganska lugnt”, konstaterar Johan och får medhåll av Joel: “Ja, jag tror att det var bra med honom.”
Joel Eriksson Ek, med nysajnat treårskontrakt, firar sitt andra SHL-mål Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Vad bra! Skönt att få göra mål och poäng – det kändes som ni var värda det!
“Ja, vi har väl haft några lägen”, ler Olofsson och Joel skrattar och skakar på huvudet. Killarna har, trots begränsat med speltid, genom sitt energiska spel skapat en hel del chanser.
“Jag tycker att vi fortsätter där vi avslutade mot Modo. Vi har bra fart och mycket puck i anfallszonen. Vi var kreativa och gjorde en bra match”, analyserar Olofsson.
Det kan inte vara helt lätt att komma in och uträtta stordåd med tanke på att ni, som ung fjärdeformation, har begränsat med speltid?
“Nej, det blir ju ganska ryckigt, inte minst om det blir mycket box- och powerplay”,erkänner han. “Matchen rycks sönder lite, och då kanske det blir två-tre byten per period. Men det är så det är, det måste man köpa.”
Hur hanterar man den skillnaden – det är ju lite skillnad från speltiden ni får när ni spelar i J20 där ni är bärande spelare (även Johan kan som förstaårssenior spela med J20 för att få speltid, min anm)?
“Det är lite svårare, man kommer inte in i det riktigt på samma sätt”, konstaterar Johan Olofsson. “Känslan blir inte riktigt densamma och om det går för lång tid utan att man får spela kontinuerligt påverkas man förstås. Men det gäller att ta de byten man får och försöka dem så bra som möjligt.”
Jag gillar upplägget med en hel kedja unga spelare som spelar tillsammans. Ni ser riktigt vassa ut tillsammans, kör på i hundra knyck hela tiden och det känns som ni tänker hockey på samma sätt.
Hur kändes det för dig, Rasmus, när du kom in idag efter att ha varit borta några matcher?
“Det känns bra att vara tillbaka! Det gäller, som Johan säger, att ta tillvara på den speltid man får, även om det förstås känns jättetråkigt att det berodde på att Victor blev skadad. När jag väl kom in kändes det bra med de andra.”
Skönt att se att Rasmus Asplund är tillbaka efter skadan! Han har några tunga veckor bakom sig, men något säger mig att den ambitiöse och smarte 17-åringen kommer vända det till något positivt på sikt… Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Rasmus och Joel, båda födda 1997, är bärande spelare i J20-laget som just nu spelar Topp 10-serien. Föreningens äldsta juniorer har fått en tuff start på serien, där man, efter en inledande övertidsseger mot förra årets SM-finalmotståndare HV71, har förlorat två matcher (Rögle och Leksand). Idag, söndag, spelar laget hemma mot serieledande Örebro. Givetvis är det inte någon fördel att laget tvingas klara sig utan viktiga pjäser som Joel, Victor och Rasmus.
Hur är det sagt när det gäller spel i J20 kontra A-laget för er, Rasmus och Joel?
“Jag ska spela med J20 i morgon (läs idag) i alla fall”, konstaterar Rasmus.”Det är bra att få spela matcher nu när jag har varit skadad och borta en del i samband med JVM-lägret. Jag tar tillvara alla chanser jag får!”, säger han bestämt och konstaterar att han är helt fit for fight efter den oturliga skadan han ådrog sig i återkomsten.
Joel säger å sin sida att inget är bestämt, och att det är match för match som gäller just nu.
Era tankar om matchen mot Örebro som helhet?
“Jag tycker väl att vi dominerar matchen, ända fram tills dess att vi gör 3-0”, analyserar Joel. “Då slappnar vi av lite, och så blir det lite kaos och panik där en sväng. Men vi klarade av det till slut!”
Ja, för det blev ju ett lättare hjärtsnörp för oss uppe på läktaren. Hur nervöst blev det i båset och hur mycket märker man i så fall av det?
“Det är klart att man märker det. Det kastas bort lite puckar här och var och man vågar kanske inte gå fram riktigt lika mycket som man gjort tidigare under matchen”, säger Joel.
“Haha, ja det blev ju en viss panik där. Kaos!”, instämmer Olofsson och killarna skrattar. “Men jag vet inte riktigt vad domarna höll på med där.”
Det blev som bekant några händelserika minuter i slutet av matchen, när domarna först visade ut Grundel för att ha blockerat pucken (delay of the game) när det i själva verket var ett gäng spelare runt pucken. I samma veva kunde vi se en klockren variant av det som under hösten kallades slewfooting och gav flera matchers avstängning lämnas helt utan åtgärd. Straffen när Pogge flyttade målburen med 16 sekunder kvar var inte så mycket att säga om, men det var lite ojämn nivå under matchen och det fick spelare och ledare att reagera. Carlsson talade till exempel med domarna efter matchen.
“De satte sig själva lite i skiten där”, skjuter Rasmus in och killarna nickar instämmande. “Ja, de sköt sig själva i foten. Men så blir det ibland, det är inget att bry sig om, och det löste sig ju till slut.”
Det var ovanligt upprört i båset – det kom till och med in några vattenflaskor på isen...
“Jo, det var någon som fick för sig att slänga in någon, och sedan kom någon mer. Sedan kom det väl något mynt från läktaren också”, nickar Johan.
Hm, det där väcker en del minnen från 80-talet, från en tid långt innan ni var med, då det kunde hagla in en del grejer på isen…
“Ja, det har man ju hört om. Men nu var det väl egentligen ganska lugnt. Men visst var det onödigt av oss att kasta de där flaskorna.”
Vi lämnar den biten och konstaterar att det var en viktig seger för er som lag . De här matcherna vann ni inte tidigare i höstas när laget hade det så tungt! Då hade de gjort 3-3, är känslan..
“Ja, det hade de nog gjort, helt klart. Det känns som det börjar studsa allt mer med oss, istället för mot oss som det gjorde hela tiden förut. Det känns bra!”, säger Johan.
Frågorna om nästa säsong haglar in från er läsare men Leif Carlsson är i det här skedet INTE särskilt sugen på att svara på några frågor om nästa säsongs lagbygge. När jag efter matchen frågade honom om läget sa han att de är mitt uppe i den och därför vill hålla processen för sig själva. ‘När det blir klart med en spelare kommer vi att meddela det’, var hans korthuggna svar. Joel har nyss kritat på ett rookiekontrakt över tre säsonger men inget är ännu klart för försteårssenioren Johan (vars kontrakt går ut efter säsongen) eller nyblivna 17-åringen Rasmus (som ju fortfarande hör till J20 och inte behöver stressa på den punkten).
“Jag har väl börjat fundera lite på det där, men jag har inte tagit något beslut ännu”, säger Johan. “Vi får ta det lite senare.”
“Jag trivs bra här och tycker att jag har bra förutsättningar att utvecklas här. Jag hade inget att tveka på”, konstaterar Joel.
“Det är väl på gång att vi ska prata”, säger Rasmus.”Men för mig gäller det först och främst att fokusera på den här säsongen så får vi ta det som det kommer.”
Gott så.
Personligen håller jag tummar och tår för att vi får fortsätta se Johan Olofsson i laget. Där har vi den viktiga lokala förankringen och en sjuhelsikes energi och vilja i ett och samma krutpaket. Sedan gäller det förstås, både för fansen, laget och killarna själva att ha tålamod: det känns som om vi har en ny potentiell, lovande stomme på tillväxt genom det här gänget!
_ _ _
Klockan 12.00 idag möter alltså Rasmus och hans kollegor i J20 Örebro hemma i Löfbergs Arena. Dessutom spelar även J18 mot Örebro, med start 15.30 i Löfbergs Arena. Jag rekommenderar starkt ett besök i arenan (fritt inträde!) för att se framtidens stjärnor spela underhållande juniorhockey! Några av dem har ni redan träffat, men det finns ett helt gäng spännande, duktiga lirare som väntar alldeles bakom dem!
