Krönika: När allt ställs på sin spets
Gameday! Säsongens sista match eller bara början på resten av säsongen? Här är en krönika om de där dagarna när allt ställs på sin spets och känslorna de för med sig.
Plötsligt dyker de upp, de där dagarna när allt ställs på sin spets. Trots att slutspelet inte ens har börjat än är det do or die som gäller.
En enda dag och en enda match med makten att förändra allt. Sedan kan cyniska människor säga vad de vill om play in-funktionen, för de inblandade lagen och deras fans är det på riktigt.
En kittlande spänning, en vag oro. Vetskapen om att en tuff och vindlande säsong kan vara över om bara knappt 10 timmar.
Jag vill få minst en match till hemma i Löfbergs Arena – lördagens förlust får inte årets sista hemmamatch, och som på så sätt kan komma att definiera Färjestad säsongen 14/15.
Vi vet vad som gäller i den tuffa verklighet som dagens elitishockey lever i, där lagen sällan (aldrig) ser likadana ut från säsong till säsong och där det finns spelare som vet att en förlust idag innebär att deras tid i föreningen och med lagkompisarna de facto är över.
Jag har varit med så pass länge att jag vet att känslan av tomhet när säsongen är över kommer alldeles oavsett om det blir guld eller… något helt annat. Men det är något som saknas om man inte är på väg till en hockeyarena när vårsolen lyser, fåglarna sjunger och sittgrupperna är tillbaka på uteserveringarna.
Oavsett om man kommer att tillbringa kvällen på isen, på läktarna eller hemma i tv-soffan kan man välja att hata eller älska läget. Jag väljer det sistnämnda och njuter av de starka känslorna, sporras av utmaningen och chansen att slå tillbaka mot tvivlare och belackare.
Nu gäller det! Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Idag gäller det. Det må låta som en klyscha, men sanningen är att den som gillar läget bäst, som har roligast idag, kommer gå vinnande ur kvällens batalj. Jag har sett varenda match från försäsongens allra första träningsmatcher, via CHL och genom hela grundserien och play in, och jag VET att vi har det som krävs för att vinna idag.
Allt handlar om den svåra men vackra konsten att vara här och nu, jobba tillsammans som ett lag men vinna varje moment som individ.
_ _ _
Jag får en hel del frågor från fans om nästa säsongs trupp. Mitt svar blir alltid detsamma: av respekt för spelarna som just nu spelar i Färjestads tröja och laget som ska prestera spekulerar jag inte i vilka som blir kvar eller vilka som Färjestad ryktas vara intresserade av.
Var sak har sin tid.
Nu fokuserar vi på att stå bakom laget under säsongens tuffaste dagar.
_ _ _
För dig som vill veta mer om hur kontraktsförhandlingar fungerar, vad det står i kontrakten och hur Färjestad och sportchef Leif Carlsson tänker när de bygger laget kan jag dock tipsa om det här inlägget.
_ _ _
Själv brottas jag med en del tunga tankar.
Den kombination bestående av jobbet som gymnasie-/yrkeshögskolelärare och bloggande som jag levt med under de senaste säsongerna är stentuff – måndag till onsdag jobbar jag i princip dygnet runt för att hinna med lärarsysslorna och sedan ägnas torsdag, fredag, lördag och söndag varje vecka i princip oavbrutet åt hockey och Färjestad.
Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Jag älskar ishockey, Färjestad och bloggjobbet, men jag har inte haft en enda ledig dag så långt jag kan minnas. Det blir inte många timmars sömn om nätterna, och min släkt och mina vänner har slutat räkna med mig på födelsedagskalas och AW-träffar. Ska man bygga upp en blogg med inriktningen ”familjen Färjestad” är det inte något som man kan göra då och då, när man får tid över. Här händer det massor av fantastiska saker varje dag, och jag har redan nu lätt ångest för alla fantastiska människor, händelser och insatser som jag inte kommer hinna med att rapportera om. Alla uppslag, inslag och idéer som finns i skallen, och som jag inte kommer kunna förverkliga.
Å andra sidan är det fantastiskt att ha fått den unika möjligheten att följa lagen, spelarna och alla andra personer i föreningen på nära håll. Jag är oerhört tacksam mot Färjestad för att jag fått förtroendet att komma så nära! Jag hoppas innerligt att jag har kunnat förmedla en bråkdel av allt det spännande som pågår bakom kulisserna och av de härliga personligheter och eldsjälar som föreningen rymmer. Jag kan vara trött intill medvetslöshet när jag beger mig mot Karlstad och Löfbergs Arena, men när jag väl kommer dit är det lika roligt och upplyftande varje gång.
Det har också varit underbart att se hur bloggen hela tiden fortsätter att växa – och detta trots att vi inte har någon ”portal” eller någon mediekanal som står bakom oss – och jag är oerhört glad och tacksam över att så många har hittat oss, fortsätter läsa och ger uppmuntrande tillrop och sporrande kommentarer.
Alla snälla ord och allt beröm vi fått betyder otroligt mycket för mig, och mina kollegor, ska ni veta.
Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Alla roliga möten, härliga personligheter och alla spännande ögonblick… Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Men faktum är att det inte över tid fungerar att aldrig någonsin vara ledig samtidigt som jobbet görs helt ideellt. Även om vi har fått in en del annonsintäkter är det långt ifrån tillräckligt för att det ska täcka utgifterna för resor och annat och än mindre att kunna ta ut någon lön.
Därför måste jag tänka igenom allt noga och antagligen försöka hitta en bättre lösning inför nästa säsong.
Jag vill inget hellre än att arbeta med kommunikation på heltid, och om jag över huvudtaget hittar ett sådant jobb i dessa tuffa tider kommer jag med största sannolikhet att tvingas lägga ned mitt bloggande. Och kombinationen kommunikation och mitt älsklingsämne hockey/Färjestad är inte direkt enklare att hitta. Jag gnäller absolut inte, men jag vill att ni ska veta hur läget ser ut.
Foto: Marie Angle/fbkbloggen
Det är med blandade känslor jag möter vårsolen och bänkar mig inför kvällens match.
Jag vill inte att det ska ta slut. Inte nu. Inte än. Helst aldrig.
_ _ _
Nu håller vi tummar och tår för seger i kväll.
För föreningens, lagets, spelarnas och oss fans skull.
Det finns inget annat i min skalle än att jag ska stressa hem från jobbet, fixa lite käk åt familjen och slänga mig iväg till arenan i morgon kväll.
Det är ju sådana kvällar vi lever för!
