Tyska fotbollssupportar såg sitt livs första hockeymatch i Löfbergs Arena: “Det är inte förrän man ser sporten live som man fattar hur snabbt det går och hur tekniskt skickliga spelarna är!”

Fortfarande deppig efter tisdagens jobbiga säsongsavslutning? Då rekommenderar jag det uppiggande mötet med ett gäng unga tyska fotbollssupportrar som just sett sin första hockeymatch!

Något av det häftigaste jag vet är nya möten. Det är häftigt att se olika världar mötas, kulturer “krocka” (i positiv bemärkelse) och få vara med när människor upplever saker för första gången.

På gymnasieskolan i Kristinehamn där jag arbetar pågår just nu ett utbytesprojekt inom EU-kommissionens Leonardo da Vinci-projekt, och i det samarbetar alltså Brogårdsgymnasiet med skolor från Danmark, Tyskland, Polen, Rumänien, Grekland och Spanien. Projektet kretsar kring miljö- och energiteknik och riktar in sig på elever och lärare på yrkesutbildningar. Det aktuella projektet har hållit på i några år, och de olika deltagande skolorna turas om att arrangera besök under vilka man knyter band såväl mellan skolorna som med det lokala näringslivet. Just nu besöker ungefär 25 elever och deras lärare Kristinehamn, och när det blev klart att det skulle bli ytterligare en match till i play in-serien mellan Färjestad och Brynäs i tisdags fick jag en förfrågan av min lärarkollega Werner Grill (som dessvärre är Brynäsfans) om jag inte kunde hjälpa till att boka biljetter åt ett gäng tyska elever och deras lärare. Självklart gjorde jag det (tack Karin för hjälpen!) och på tisdagskvällen möter jag således ett förväntansfullt gäng i en av arenans barer.

Laurenz Wessel, David Arlinghaw, Martin Wolf och Kevin Matyssek tillsammans med sin lärare Michael Geschwinde i Löfbergs Arena 10/3 2015 Foto: Marie Angle/fbkbloggen

Det visar sig att de unga studenterna, som kommer från den lilla staden Bersenbrück i norra Tyskland och studerar på Fachoberschule Technik (ungefär teknikprogrammet), aldrig har sett hockey live förut. Killarnas lärare Michael Geschwinde är den enda i sällskapet som hade sett hockey tidigare, men det var för många år sedan (jodå, “monstret” från min tidigaste hockeyminnen, Erich Kühnhackl, kommer upp i den diskussionen).

Fotboll kan tyskarna, av förklarliga skäl, desto mer om. Några av killarna spelar själv, och de följer också sina favoritlag, Borussia Mönchengladbach respektive FC Bayern München, Bundesliga. De allsvenska topplagen har väl, i ärlighetens namn, inte gjort alltför stort intryck på de här tyska fotbollssupportrarna, men när jag får fram en lista över de allsvenska lagen nickar de igenkännande och pekar på lag som Malmö FF, IFK Göteborg och… Örebro.

Hur kommer det då sig att de sitter här i Löfbergs Arenas inre denna vackra vårvinterdag? Schemat är riktigt pressat under det veckolånga besöket i Sverige och tiden att utforska Sverige och Värmland på egen hand är tämligen begränsad. Varför valde de hockey och Färjestad?

“Svenskarna pratade om hockey när vi möttes nere i Spanien och det lät väldigt intressant. Vi har ju fått höra att hockey i princip är Sveriges nationalsport, så det är klart att vi ville få en chans att se det”, säger Laurenz Wessel, 19.

“Ja, hemma i Tyskland har en av mina kompisar köpt NHL15, och vi brukar spela mot varandra”, berättar Kevin Matyssek, 20. “Det är riktigt roligt att spela så jag ville se hur det är i verkligheten. Det ska bli kul att få komma hem och berätta för kompisarna att jag har sett hockey live.”

_ _ _

Ni vet ju alla hur matchen slutade.

Men när jag dagen efter krupit till korset och med sammanbitna käkar gratulerat kollegan Werner till segern och avancemanget till slutspelet, får jag en unik möjlighet att följa upp tyskarnas allra första möte med svensk hockey och Färjestad. Och det är ett imponerat gäng jag möter!

#44, Milan Gulas, imponerade på de långväga gästerna. Foto: Robin Angle/fbkbloggen

“Ja, det var helt fantastiskt”, säger killarna med en mun.

“I Bundesliga kan det vara 25.000 personer på en enda sektion, men det går ändå inte att jämföra med den ljudnivå och den konstanta sång som det var i Löfbergs Arena”, säger Laurenz Wessel. Här var det ‘bara’ 6000 på plats och det var ändå högt tryck hela matchen.”

“Självklart blir det en viss skillnad när det är inomhus, men det var fantastiskt att höra hur publiken sjöng hela matchen igenom. Det var inte tyst en enda gång”, instämmer David Arlinghaw, 19.

Killarna lyfter också fram introt, och ljussättningen (“The lightshow”), som imponerade på dem. Killarna konstaterar att den obligatoriska korven i pausen smakade ypperligt, liksom ölen. De tycker att det är ett bra grepp att ölsejdlarna ingår i ett pantsystem (skolprojektet handlar ju till stor del om hållbar miljö- samt energiutveckling). Deras sittplatser låg nära isen, på A1, och de tycker att det var häftigt att de kom så nära att de kunde höra smällarna när spelarna tacklade varandra in i sargen och när puckarna träffade målvakten eller målburen.

Men mest av allt imponerade själva spelet.

“Ja, det var riktigt bra. Det är inte förrän man ser sporten live som man fattar hur snabbt det går och hur skickliga spelarna är tekniskt. Det är en helt annan upplevelse än fotboll – tempot är så mycket högre liksom intensiteten. Det händer något varenda sekund, till skillnad från i fotbollen”, säger killarna.

“Det är en väldigt aggressiv sport – det tog väl bara två minuter in i matchen innan spelarna brakade ihop första gången”, säger Laurenz nöjt. “Det var fajt direkt, och det tyckte jag om.” Han får medhåll av sina kompisar som lyfter fram just intensiteten och känslorna.

Brynäs andra mål (“fantastiskt snyggt”) och Milan Gulas (“Han med nummer 44 var riktigt skicklig och snabb”) är annat som har etsat sig fast på förstagångsbesökarnas näthinnor.

Gänget var supernöjda med sina platser – nära isen så att liveupplevelsen blev ännu starkare! Foto: Marie Angle/fbkbloggen

De erkänner att det var lite svårt att hänga med i domsluten i första perioden, men säger att de fick god hjälp av Werner som mötte upp i pauserna och svarade på frågor och förklarade vad som hänt. Deras frågor, så här dagen efter, är initierade och intresserade, och de frågar bland annat hur Brynäs 3-2-mål kunde bli godkänt trots den höga klubban. När vi förklarar att det beror på att Rödins klubba aldrig vidrörde pucken nickar de. Händelsen har uppenbarligen varit föremål för en viss diskussion efter matchen.

Jodå, de tyska fotbollskillarna har blivit rejält bitna av sporten – och av Färjestad!

“Den här upplevelsen tar vi definitivt med oss hem från den här resan, vi kommer att rekommendera sporten till våra kompisar! Och givetvis håller vi på Färjestad: vi hade fått veta innan matchen att det är ett bra lag och efter den här upplevelsen i arenan med publiken som hejade hela tiden var det svårt att inte göra det!”