Juniorkollen: Möt Hugo Enock – fysisk back och ett spännande framtidslöfte som tränar med A-laget i sommar
Möt Hugo Enock, 17-årig lovande back som är en av J20-lirarna som tränar med A-laget i sommar.
En av de häftigaste grejerna med att följa Färjestad på nära håll är att se hur nya förmågor växer upp och kliver fram. En av alla de unga talanger som har gjort intryck på mig under den gångna säsongen, och som jag skulle vilja lyfta fram inför den här säsongen, är backen Hugo Enock. Tillsammans med lagkamraterna Alexander Leandersson, Philip Malmberg, Jesper Nordin och Ali Wukovits har han i sommar fått chansen att träna tillsammans med A-laget, och jag är inte alls förvånad över att Enock är en av killarna som fått chansen.
Enock (173 cm/73 kg) är ingen storvuxen kille. Inte än, bör kanske tilläggas, då vi pratar om en ung lirare som inte fyller 18 förrän i november och som därmed först i år på allvar tar steget upp till J20. Men trots att han haft sin hemvist i J18 har han ändå redan hunnit med att spela en hel del med J20 – under den gångna säsongen blev det 36 matcher – och vi som sett Hugo på isen vet det är ett stenhårt arbetande kille som gärna spelar fysiskt.
Ni vet, den där typen av lirare som är kul att se på isen och som får fansen att tända till lite extra.
Unge Enock är dessutom tämligen ihärdig, vilket är en anledning till att han är vass på att återvinna puck. Han är också smidig och snabb: I måndagens inlinespass med A-laget (separat inlägg kommer) var han snabbast av alla på “rören”. Hugo, som är rightskytt, har Bofors som moderklubb och kom till Färjestad som 15-åring. Då var han, tillsammans med bland andra Rasmus Asplund och Joel Eriksson Ek, med i det U16-lag som tog USM-guld.
Jag fick en pratstund med honom i samband med en träning med J20 för några veckor sedan.
Huvuddelen av den gångna säsongen tillbringade du i J20, men du hann också med en del matcher med J18. Hur skulle du vilja summera den gångna säsongen för din egen del, Hugo?
“Det var lite oväntat när jag fick veta i början av förra sommaren att jag skulle få spela med J20, men jag känner mig rätt nöjd med säsongen. Det var skönt att få det där året och känna att man vågar hålla i pucken lite mer och utmana mig själv. Jag tog det lite som ett läroår, och det har verkligen varit lärorikt. Nu, i år, känner jag att jag ska vara en av dem som är med och leder laget på isen.”
Ja, nu är du inte med för att se och lära på sammma sätt, utan ska vara med och dra ett tyngre lass.
“Jag kände väl att det fanns där under vissa matcher redan förra säsongen. När jag tog initiativ kunde jag vara med och vända på matcher – till exempel genom det fysiska spelet. Det gör att jag känner att jag ska försöka ta den rollen i år, och vara med och leda mer.”
Hur skulle du beskriva dig själv som spelare?
“Liten, tuff och aggressiv. Spelar lite över gränsen ibland, och kan väl tappa humöret ibland. Men det är väl så det kan bli när man spelar ganska aggressivt, haha. Sedan är jag snabb och så har jag ett hyfsat skott.”
Du är en lirare som är väldigt kul att följa ute på isen. Trots att du inte är så stor ännu räds du verkligen inte det fysiska spelet eller backar i tuffa situationer, trots att motståndarna ibland är mycket större.
“Nej, om man skulle vara rädd ute på isen tror jag att risken är större för att man kommer att skada sig. Sedan har jag fått ganska bra påtryck på det från min far, som spelade handboll. Och själv har jag alltid älskat just den fysiska delen.”
En annan sak som jag gillar med ditt spel är att du, om du eller någon annan förlorar pucken, har en ruskig förmåga att ta tillbaka pucken.
“Jag vill ju ta ett stort ansvar, ibland till och med när jag inte behöver göra det. Det kan kanske vara både bra och dåligt, men jag vill ha koll och jag tycker att jag har fått bättre och bättre koll. Mitt tålamod har blivit större och jag ligger mer rätt. Det har varit ett riktigt bra år och jag har fått väldigt bra hjälp av tränarna med detta, och då speciellt av Lars (Karlsson, ass tränare, min anm.) Han och “Dallas” hade hand om oss backar lite mer.”
Om vi ska titta tillbaka lite på den gångna säsongen med J20: Ni tappade en del folk, såväl på grund av skador som till A-laget, men kämpade er igenom grundserien och Topp 10 på ett bra sätt innan det blev respass i kvartsfinalserien mot Djurgården. J18 fick se sig utslagna av Timrå i åttondelsfinalen. Hur skulle du vilja summera säsongen för dina båda respektive lag?
“När det gäller J20 hade vi ett väldigt ungt lag, och det var nog få som trodde att vi skulle spela så bra som vi gjorde och nå så långt som vi gjorde. Väl i kvartsfinalen tyckte jag att vi spelade bra och bjöd på bra motstånd mot Djurgården, och jag är väldigt nöjd med laget. När det gäller J18 var det väl lite samma sak, vi hade många 99:or och en del 98:or, vilket gjorde att vi hade ett ganska ungt och oerfaret lag även där. Men vi fungerade bra ändå, och det var väl inte förrän i slutspelet i den sista matchen mot Timrå som vi gick ned oss lite. Men jag är nöjd med båda lagen och jag tycker att jag fick ett bra avslut i och med att jag fick spela med båda lagen!”
Vilka personliga mål har du inför den kommande säsongen?
“Ett är att försöka få vara med A-laget lite mer. Under den gångna säsongen fick jag prova på att vara med litegrann under uppehållen och det vill jag gärna göra fler gånger. I övrigt gäller det att fortsätta på samma spår, att utvecklas på alla små vägar som går. Ett steg i utvecklingen är, som sagt, att ta ett större ansvar i J20.”
Vad är det bästa med att vara med A-laget?
“Det jag personligen känner är det bästa är att jag inte kan spela lika aggressivt när jag spelar med dem. Jag måste tänka på att ligga på rätt sida och ha mer tålamod. Samtidigt är de större och starkare, vilket innebär att jag får jobba med att utveckla min fysiska sida. Det tycker jag är väldigt bra, inte minst när det gäller spelet framför målet. Jag måste visa dem att det inte bara är att åka in, trots att jag är lite mindre. Sedan är även spelet i sig utvecklande – det går fortare, passningarna måste vara mer noggranna och skotten måste vara bättre för att man ska göra mål. Det är otroligt lärorikt!”
Hur ser målsättningen ut när det gäller J20?
“Att gå längre än förra året! Vi ska i alla fall förbi kvartsfinalen, det är SM-helgen som gäller. Men det målet har förstås alla lag, det vore väl konstigt annars?!”
Även i juniorlagen rör det ju på sig en hel del – spelare blir överåriga och nya kommer in från J18 och även utifrån. Ni har några nya killar som lånats in från Mariestad. Hur är din känsla, så här tidigt på säsongen?
“Precis som förra året kommer vi att ha ett ganska ungt och lite oerfaret lag. Men jag tror att det kommer att kunna bli riktigt bra när vi väl börjat spela ihop laget. De flesta känner ju varandra riktigt bra från tidigare i och med att vi spelat ihop i J18. Nu gäller det bara att få in de nya killarna från Mariestad i gruppen.”
Juniorverksamheten fungerar ju efter ‘råttan på repet’-principen så tillvida att A-laget tar från J20 och J20 tar från J18 och så vidare. Juniorverksamheten har ju levererat killar som Joel Eriksson Ek, Rasmus Asplund, Victor Ejdsell samt August Gunnarsson bara under det senaste året, och det är klart att det är viktiga pjäser som försvinner i juniorlagen. Men det ger samtidigt nya killar chansen att kliva fram. Dessutom måste det kännas inspirerande?
“Ja, så är det förstås. Vi har killar som Martin (Karlsson), (Benjamin) Trust och ett gäng andra 96:or som tog ett stort kliv i vintras. Jag tänker inte minst på när vi mötte Linköping och sågs som riktiga underdogs, men ändå vann matchen med uddamålet. Då spelade vi riktigt disciplinerat och bra hockey och visade att vi klarade oss utan våra spetsspelare.”
Hur ser du på försäsongsträning? Gôrskôj eller ett nödvändigt ont?
“Det är väl inte det roligaste som finns, men det ska göras. Jobbar man hårt blir det roligare under säsongen och man får spela längre. Det är bara att göra grovjobbet nu så blir det förhoppningsvis något bra av det sedan. Man får inte glömma att det är en stor och viktig del av säsongen.”
Favoritpasset?
“Jag få nog ändå säga att det är ‘Bryngen’ (skidbacken i Bryngfjorden) och grusgropen. Det innebär korta intervaller och inte så mycket långlöpning. Jag gillar när det är mer explosivt och hockey-aktigt, haha!”
_ _ _
Sportchef Leif Carlsson pratade så sent som för några veckor sedan om att man hade två spår när det gällde lagbyggets sista pusselbit, en backplats. Tanken var att avvakta och antingen få in ett större namn eller låta några juniorer vara med och slåss om platsen. Igår kväll kom beskedet ett prestigevärvningen Holös, som Carlsson uppvaktat och väntat på, bestämt sig för att lämna KHL och återvända till Färjestad.
Det ska dock inte tolkas som att dörren till A-laget är stängd för Hugo Enock eller någon av hans talangfulla lagkamrater. Så här sa Clas när jag i söndags pratade med honom om Hugos och hans lagkamraters gästspel i A-laget och chans till spel med de stora grabbarna:
“Staffan (Lundh, J20-tränaren, min anm) tar ut de killar som, just nu, anses vara där framme. Sedan har ju givetvis vi sett dem under vintern och vet vilka de är. När det gäller Hugo har jag ju kunnat se honom över tid eftersom han är jämngammal med min Joel, och han har en fantastisk idrottskropp. Han har en fantastisk spänst och styrka och är nog med i toppen även i A-laget när det gäller den biten, skulle jag tro. Han är helt klart framtidslöfte!”
Är det en kille som kan komma att få chansen i A-laget i vinter?
“Det kan de allihopa. Alla som är därnere har en chans, det gäller bara att visa sig och ta chansen när den kommer. När det gäller de här sju, åtta är det klart att någon av dem SKA upp. Även när vi har åtta backar kommer det att uppstå chanser. Det är bara att gå tillbaka till förra året, då det var ett antal nya spelare som kom upp!”
_ _ _
Henrik Loob, tränare för J18, säger så här om sin före detta adept:
“Hugo är en duktig back med fenomenal skridskoåkning. Ganska hård i spelet och med ett bra skott. Det kommer inte bli några bekymmer för honom att ta steget upp till J20 i år.”
Vem vet? Kanske får vi se honom göra SHL-debut i vinter!