Krönika: Plötsligt är dagen här – en krönika om förväntan, roller och det som krävs
Jag vaknar tidigt. Långt innan väckarklockans obönhörliga skrål. Utanför fönstret försöker en blek sol bryta igenom de tunga regnmoln som har förkunnat höstens inträde och den stora ekens löv håller redan på att anta en gulröd nyans. Trots att jag älskar sol och värme och fruktar frostkalla mornar, isskrapor och dagsregn är jag full av förväntan.
Hösten är här, och med den kommer det där ögonblicket som man i hemlighet väntat på ända sedan vårens sista match.
Idag är det SHL-premiär.
Månader av målmedvetna förberedelser, hårt arbete, tankekraft, spekulationer och förhoppningar har lett fram till den här dagen. Det är nu, från och med i dag och åtta månader framåt, som säsongen 2015/16 pågår.
Hösten och vintern ligger ännu framför oss som ett oskrivet blad. Ny säsong, nya möjligheter.
Jag ryser lite när jag tänker på det. Av välbehag förstås.
Det är det som är det fantastiska med idrott: det kommer alltid en ny säsong. En ny chans. Nya upplevelser, nya matcher som kan komma att gå till historien. Upplevelser som man kommer att kunna se tillbaka på och prata lyriskt om tillsammans med andra fans i framtiden. Lagbyggen ska sjösättas, nya stjärnor ska tändas och hjältar ska koras.
Mot nya mål! Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Samtidigt som vi under säsongens gång inte får hänga upp oss på enstaka matcher (oavsett om de slutar i dur eller i moll), utan hela tiden måste ha blicken uppe och fokusera på slutmålet gäller det också att kunna ta sig tid och sinnesro att kunna njuta av resan. Man måste kunna glädjas åt ett snyggt mål, en skön seger eller en kväll med så där underbar stämning som det bara kan bli i ett fullsatt Löfbergs Arena när Stå och övriga hallen smälter samman.
Och det är dit jag vill komma.
Det är VI, tillsammans, som gör allt detta möjligt.
Det är vi som är Färjestad. Det är spelare, ledare, övriga funktioner i föreningen, alla frivilliga som finns kring lagen, fansen och sponsorerna som tillsammans gör framgången möjlig.
Jodå, jag vet att ni har hört det förut.
Det ÄR lätt att betrakta de nötta ledorden “Vi är Färjestad” som en floskel. Om man inte förstår innebörden eller menar allvar med dem blir de en mening utan innebörd. Tomt prat som känns som en mainstream-produkt från en reklambyrå.
Men faktum är att det är precis så det är. Vi är beroende av varandra.
Brister en länk kommer den i övrigt starka kedjan att gå av. Vi vinner och vi förlorar tillsammans.
Det är så lätt att tänka att ‘jag kan/orkar/vill inte så det där får någon annan göra’. Det gäller såväl på isen som på läktarna, inte minst när det går tungt och allt känns motigt. I lag som tappat självförtroendet, eller som inte kommit samman som grupp, blir ofta det här beteendet tydligt bland spelarna och slutar med att ingen står upp eller tar ansvaret. Men jag ser också fans som, i tider av motgång, skriver på forum att ‘jag går inte dit förrän de börjar spela bättre’. Då har man inte förstått vilken betydelse man som fans har för att det överhuvudtaget ska bli seger.
Blod, svett och tårar… Precis som det ska vara! Vi står framför en spännande säsong där det kommer krävas mycket av såväl spelare som fans och alla andra i Färjestad Foto: Marie Angle/fbkbloggen
Vill man ha framgång måste man vara beredd att jobba för den. Oavsett vilken roll man har.
Det är vi, tillsammans, som måste se till att Löfbergs Arena åter blir det snudd på ointagliga fort som det under så lång tid har varit. Motståndarna ska bäva inför resan till Karlstad: vi vet alla hur viktig den mentala matchen är. Det är den som gör att det står 3-0 till oss redan innan nedsläpp.
A-lagsspelarna är proffs, och kraven på den ÄR och SKA vara stora. Fattas bara annat. Men de största kraven kommer ändå inifrån dem själva och föreningen. Under nästan ett helt halvår har de, varje dag, förberett sig inför den här säsongen.
De har tränat hårt och målmedvetet, nött detaljer, sprungit långt och lyft tungt för att var och en förbättra det de behöver arbeta med. Allt för att vara så väl förberedda som möjligt. Jag har sett dem kämpa mot mjölksyra, med blodsmak och till och med spyorna i munnen, och jag vet att var och en av dem är beredda att göra precis allt som krävs för att vinna. På gruppnivå har också laget börjat komma samman, precis som Tommy & co föresatte sig när de sjösatte den nya försäsongsplaneringen efter att ha analyserat de senaste årens resultat.
Men stort hjärta och hårt arbete krävs också av oss fans. En välfylld arena, sprakande av känslor och med en ljudmatta som lyfter fram våra spelare är vårt bidrag.
Vi som kallar oss fans måste alla ställa oss frågan om vi är redo att offra tid och pengar på laget i vårt hjärta? Även i kalla november, när en blygsam inkomst kräver vissa prioriteringar, när laget är inne i en svacka eller motståndarlaget inte känns så där våldsamt inspirerande?
För det är ju just då som laget behöver oss som allra mest!
Står vi bakom våra hjältar, och visar hela världen att vi finns där för dem, blir det lättare för dem att uträtta de stordåd vi vill se. Och då kan vi på allvar hävda att det är vi, VI, som är Färjestad!
I mitt bloggande möter jag massor av olika “grupper” av fans. Somliga har väldigt långt till hallen, andra har mindre matsäckar som de måste rätta munnen efter. Kort sagt fans med väldigt olika förutsättningar att stötta laget i sitt hjärta. Somliga älskar föreningen men har inte stenkoll på vilka som spelar eller ens när, andra diskuterar initierat olika powerplayuppställningar och slukar våra träningskollen-reportage (håll ut, de blir snart fler så fort jag blir tjänstledig på heltid). Alla är viktiga, alla behövs, utifrån sina förutsättningar.
Det är VI som är Färjestad! Foto: Robin Angle/fbkbloggen
Alla kan inte ta sig till hallen, jag fattar det. Men fråga dig inte vad föreningen kan göra för dig, utan vad du kan göra för föreningen (för att parafrasera ett känt citat). Bli medlem, visa dina färger genom att köpa och bära Färjestads kläder med stolthet, var du än bor. Betala för att se matchen istället för att leta efter en gratis-stream. Ja, det kostar en slant, men det är det enda sättet för oss att vara med och bidra till att Färjestad kan fortsätta att vara en maktfaktor inom svensk hockey.
Att man sedan kan vara frustrerad när det går tungt är en annan sak. Det tyder, som jag tidigare skrivit om, på engagemang.
Svackor har alla lag någon gång under säsongen. Visst ska det vara högt i tak och självklart ska man då som fans få ifrågasätta och lufta sina åsikter. Men ha i åtanke att ingen blir bättre av att höra att man är dålig eller bör bytas ut. Stå bakom laget, ha som mål att betrakta det berömda glaset som halvfullt och njut av att livet blir lite roligare när man ser lite positivt på tillvaron.
Nu kör vi!
Mot det tionde!
_ _ _
Några reflektioner inför kvällen:
1. Ungdomarna
Jag gillar att Tommy satt in Rasmus med Ryno och Micke, precis som under genrepet mot Örebro. Filipstadsbon har sett väldigt sugen ut på isen under försäsongen och både han och Joel har fått en hel del speltid, även i special teams. Förutom spelskicklighet tycker jag att de båda tillför nyttig ungdomlig entusiasm och fart till kedjorna. Här funderas det inte så mycket, och det är befriande för både laget på isen och för oss i publiken att se. Men några ungdomliga virrpannor pratar vi knappast om: Rasmus och Joel har inte bara talangen utan är också mogna och har precis rätt inställning för att kunna gå långt. Jag tror att de kan komma att få sitt stora genombrott i vinter (om man nu kan säga så om en kille som redan har NHL-kontrakt).
2. Målvakterna
Det är ett bra tecken att man väljer att tillkännage målvakt först matchdagen. Det tyder på att man har två målvakter som båda är redo, och att man kan gå helt efter dagsform. Bättre utgångsläge än så kan man inte ha i början på en lång säsong.
Glädjespridaren Justin Pogge! Det känns som att vi har ett riktigt starkt målvaktspar i år! Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
3. Kedjeformationerna
Kvällstidningarna fortsätter att tjata om Ryno och Micke som grunden i vår förstakedja. Vi som har följt laget närmare vet dock att kedjan med Gulas, Earl och John Persson sett vassare ut under säsongsinledningen. När så vår internationella kedja hade det lite tufft mot Örebro senast klev killar som Nygård och Olofsson fram. Ett bra tecken – bredd och spridd produktion är grunden till en produktiv vinter. Linus Persson är vass i centerposition och assisterade för övrigt, fortfarande lite i skymundan, till samtliga mål i genrepet.
Jag tror också att kedjan med Röya, Walle och Olofsson kan bli riktigt nyttig. Olofsson var väldigt nöjd med den nya omgivningen när jag pratade med honom och Nygård efter matchen i torsdags, och jag tror att de kan komplettera varandra bra. De är inte bara jobbiga för motståndarna att möta, utan kan också skapa en del framåt. Summan av kardemumman: det känns som om kedjeformationerna redan har börjat falla på plats och kan fungera bra utifrån sina olika roller i höst. Det är en viktig nyckel till framgång, inte minst efter några säsonger med mycket dribblande på den punkten.
4. Taggat motstånd
Förvänta er ingen enkel match mot nykomlingarna Karlskrona i kväll. De lär gå som på rus – dels på grund av den smekmånad nya lag ofta upplever men också framburna av en fullsatt, extatisk arena. Det ska bli intressant att se Grundel, i ny roll, och grovjobbaren Rohdin i Karlskrona. Båda lär vara lite extra heta inför mötet med sin gamla klubb…
Premiärlaget borta mot Karlskrona i kväll:
Gulas-Earl-John Persson
Skogs-Nygren
Johansson-Ryno-Asplund
Eriksson-Holös
Nygård-Linus Persson-Eriksson Ek
Tollefsen-Arell
Röymark-Wallin-Olofsson
Extra: Daniel Gunnarsson & Johan Persson
_ _ _
För övrigt önskar jag mig en sak i vinter.
Förutom guld åt våra lag då förstås.
Och det är att fler fans får upptäcka våra äldsta juniorlag (seriepremiärreportage här) och vårt damlag (seriepremiärreportage här) med de sköna lirarna och den hockey de spelar.
Min tid är knapp med flera jobb och studier på det, och ibland kommer jag sönderstressad och halvt hysterisk till hallen lagom till nedsläpp. Men det räcker med att se en period av juniorernas fartfyllda spel eller damernas smittande glädje för att jag ska fyllas av kärlek till sporten och föreningen.
Vi är Färjestad.
Så sant som det är sagt.
