Möt långväga fansen Martin och Ellioth Lahtinen: “Efter det var jag helt såld på Färjestad”
Precis vad vi behöver så här dagen efter en jobbig förlust: Ett hjärtevärmande möte med två långväga supportrar och en solskenshistoria om en bruten förbannelse.
Martin “Lapparn” Lahtinen har det inte lätt. Född och uppvuxen några mil från Gävle har han fått en och annan gliring under uppväxten på grund av laget i sitt hjärta, Färjestad. Men Färjestadshjärtat har fortsatt att bulta starkt och hårt sedan barndomsåren, och i lördags tog fembarnsfadern med sin äldsta son Ellioth till Karlstad för bryta en tung trend!
Stort hjärta och hårt arbete – Martin Lahtinen är trogen FBK-supporter i Gevalialand! Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
Vi träffas på lördagseftermiddagen i en kylslagen Kobbs Arena. Ute på isen spelar Färjestads juniorer mot Karlskrona och leder med 1-0, bakom oss fyller Färjestads motto “Stort hjärta och hårt arbete” nästan hela kortsideväggen. Martin håller äldste sonen Ellioth, 6 år, i famnen så att denne kan följa matchen. Snart ska de båda bege ned till centrala Karlstad för att bevittna färjestadsfansens marsch till arenan och säsongens första SHL-match på hemmaplan.
“Vi kommer från Mehedeby, som ligger bara tre och en halv mil ifrån Gävle”, berättar han. “Tyvärr…”, tillägger han och skrattar.
Hoppsan! Många Brynäs-fans där alltså?
“OM det är! Men jag gör mitt bästa för att missionera. Från början var det min storebror som hejade på Färjestad, och då hade man inte så mycket val, haha. Då var jag väldigt liten, men sedan dess har det bara varit Färjestad hela tiden.”
Hur var det att växa upp och gå i skolan med en massa människor som alla håller på ett helt annat lag?
“Otroligt jobbigt! Det är tufft för en liten kille att växa upp i Gevalia-land. Det var inte så lätt alla gånger! Men vi var två färjestadare i samma klass, och vi är fortfarande två färjestadare på samma jobb, numera.”
Lahtinen jobbar som OFP-tekniker, men har i höst, vid sidan om jobbet, börjat studera till grundskolelärare med inriktning åk 4-6. Lägg därtill det faktum att han för bara några månader sedan blev pappa till sitt femte barn, och man förstår att han har bråda dagar.
Martin och äldsta sonen Ellioth utanför Löfbergs Arena Foto: Joakim Angle/fbkbloggen
“Ja, nu har vi en egen första-femma: Ellioth, Enya, Elton, Ebbot och Edith”, konstaterar han.
Fem barn… Håller alla på Färjestad?
“Jajamensan! Allihop, till och med Edith som bara är tre månader gammal håller på Färjestad!”
“…alla utom mamma”, skjuter Ellioth in. “Hon håller på Brynäs!”
“Ja, fast det säger hon inte högt, va?”, säger pappa Martin varpå sonen snabbt och förtjust replikerar:
“Nä, för pappa har sagt att då får hon sova i bastun!”
“Vi brukar skoja om det”, förklarar Martin leende, så att nu ingen tror att stackars mamma Maria tvingas framleva sina dagar i familjens bastu.
Nackdelen med att älska ett lag på långt avstånd är att det inte är så lätt att ta sig till arenan. Lördagens besök var Martins sjätte någonsin. Första besöket glömmer han aldrig:
“Nej, det var när vi spelade mot Djurgården, året innan arenan byggdes om. Det var den sista matchen och vi torskade. Då var det jobbigt att åka hem, en otroligt tung resa.”
“Efter det har det varit många tunga resor, även om vi har gjort vårt bästa i alla fall. Mot Skellefteå under förrförra finalspelet, mot Luleå i semifinalen för tre år sedan. Det var den sista matchen för Nygga och Magic, och den förlusten var också riktigt tung. Ellioth har faktiskt aldrig fått se en vinst. Men jag har sett en slutspelsmatch mot Modo, lock out-säsongen då när Chara & co var med. Då blev det seger!”
I samma ögonblick, som om det vore någon slags ironisk bekräftelse på förlust-förbannelsen, kvitterar Karlskrona i matchen som pågår någon meter ifrån oss. Inte helt rättvist, ska det dessutom tilläggas. (Mer om den matchen hittar ni här.)
“Nej…”, utbrister Martin luttrat.
“Vi får väl se… Vi hoppas att vända på den här trenden idag, eller hur Ellioth?!”, säger han dock optimistiskt när vi hämtat oss från bakslaget. “Idag hoppas vi få se en vinst!”
Om vi lämnar avdelningen tunga förluster bakom oss och istället fokuserar på de bästa stunderna. Vilket är det bästa ögonblick som du har upplevt med Färjestad?
“Guld-Greger är definitivt ett av de bästa! Sedan måste jag ju nämna när vi vände borta mot HV i slutspelet, det berömda 19.53, Rickard Wallin… Men en händelse, som gjorde att jag verkligen fastnade för Färjestad, och som jag aldrig kommer att glömma var när vi satt alldeles vid rinkside i Gävle. Jag var nog som Elliott ungefär i ålder och stod och bankade på plexit. Magnus Roupé var alldeles framför och jag ropade ‘Magnus, Magnus’… Då vände han sig om och kollade på mig så att vi fick ögonkontakt. Efter det var jag helt såld på Färjestad. Jag kände mig sedd och det betydde väldigt mycket för mig. Så för mig var det inte Håkan Loob eller Tommy Samuelsson utan Magnus Roupé som var den stora idolen.”
_ _ _
Ellioth och Lars Haugen Foto: Privat
När vi talas vid några dagar senare är far och son Lahtinen tillbaka i vardagen hemma i Mehedeby. “Förbannelsen” är bruten i och med att Ellioth har fått se sin första seger då Färjestads A-lag slog gästande Brynäs med 3-2 (och dessutom vann J20 till slut på straffar mot Karlskrona).
“Ellioth var såklart otroligt glad när han äntligen fick se en vinst i Karlstad. Jag frågade honom redan dagen efter om han verkligen ville följa med nästa gång också. Det blir ju trots allt en del timmar i bilen. Men då sa han: ‘Pappa, jag vill ALLTID följa med dig!'”
Segern i all ära, men bäst av allt tyckte ändå Ellioth att det var att få träffa några av idolerna efter matchen:
“Han tyckte det var riktigt roligt att träffa Haugen, Röymark, Tollefsen och Nygren efter matchen. Det var liksom kronan på verket efter segern. När han kom tillbaka till skolan i måndags berättade han stolt att han hade träffat Nygga. Nu är det ju så att ingen här i Gevalialand vet vem Nygga är, men då svarade Ellioth: ‘Nygga är king’, haha.”
Ellioth fick också träffa sheriff Tollefsen himself Foto:Privat
Martin Röymark är en av idolerna… Foto:Privat
Även Martin själv är mycket nöjd med lördagens besök i Karlstad.
“Ja, det var en fantastisk laginsats med FBK:s signum Stort hjärta och hårt arbete”, lyder hans analys. “Vi har en stabil defensiv och en del bra anfallskombinationer och jag tror att det här laget kommer växa rejält. Särskilt den offensiva delen, den defensiva tycker jag redan ser riktigt bra ut.”
Blir det några fler turer till Karlstad framöver?
“Vi ska definitivt åka in igen”, säger han bestämt. “Det finns två bra matcher i mörka november – Skellefteå och Linköping – där båda är lördagsmatcher. Så vi kommer definitivt se sola i Karlstad igen, och om några år ska jag ta med alla andra också!”
“Sedan hoppas jag att det kommer att bli en tradition med marschen till matchen. Det var verkligen otroligt roligt att träffa alla grön-vita systrar och bröder. För vi är ju alla en del av familjen Färjestad!”
Filmen från marschen hittar ni här, om ni vill uppleva den magiska stämningen ännu en gång:
